Säsongsöppning

Säsongsöppning med Malmö Symfoniorkester

I torsdags 16/9 var det dags för höstens första konsert i Malmö på Konserthuset.
Luften var lika dålig som vanligt, men det var en fantastisk konsert - välkomponerad (!) och spännande.
Den franske dirigenten, Marc Soustrot, var suverän - en blandning av uppretad Hercules Poirot och Jacques Tati med Ingemar Johanssons fotarbete - jagade MSO till oanade höjder i Richard Strauss´ Ein Heldenleben op 40. Första konsertmästare Marika Fältskog spelade skickligt hustruns roll på sin violin och orkestern representerade själva "Helden", d.v.s. Richard Strauss himself.

Föreställningen inleddes med Uvertyren till Egmont op 84 av Ludwig van Beethoven.
Jag blev omedelbart på gott humör och kände mig genast lite mindre besvärad av den dåliga luften. Det var rock´n´roll, helt enkelt, kraftfullt och fartfyllt.

Brahms dubbelkonsert a-moll op 102 var nästa nummer. Här presenterade sig två unga virtuoser på violin och cello - Alexander Sitkovetsky , född i Moskva 1983, och Andreas Brantelid, cello, endast 23 år gammal. Så unga och så skickliga; så trygga i sig själva och med varandra. Vad ska de göra i resten av sina liv? Publikens förtjusning visste inga gränser.
Alexander Sitkovetsky påminde om en finurlig hobbit medan Andreas Brantelid förde tankarna till en renässansmålning av St. Sebastian.

HELT UTAN SKYDDSNÄT

I Margareta Lindholms nya roman, Skogen, möter oss syskonen Maria och Bror. De är i pensionsåldern (fast de förefaller äldre) och har i likhet med föräldrarna ägnat sina liv åt att sköta gammelskogen åt Ägaren eller Kyrkan. Nu har skogen sålts och den nye ägaren vill ha stugan också. Maria och Bror måste flytta. De har blivit ett fall på den unga guldlockiga socialsekreteraren Fridas bord. Hon är bekymrad.
Maria har svårt att tänka sig att leva utan den älskade skogen som är både levebröd och rekreation.
Maria Lindholms romaner tilldrar sig ofta på landsbygden och handlar om människor som inte riktigt platsar i samhället. Människor som lever annorlunda och har små men avvikande krav på livet. Maria och Bror lever nära och helt i samklang med naturen. De vet exakt när de ska gå till mossen för att få höra spelande orrar.
De vet exakt när det är dag st så och sätta. Innanfönstrena plockas ut och sätts in. De saknar bil och körkort och förflyttar sig med buss, cykel eller moped (fast den är trasig.)
De har tillgång till skog, älv och sjö. Och Bror, som är ganska skör, behöver något att göra. Maria vakar över sin tvillingbror.
Jag läser Marias dagboksanteckningar under ett halvt år sakta och i små stycken. Som man läser lyrik. Margareta Lindholms språk är enkelt och vackert. Dramatiken ligger helt på det inre planet.
Man blir inte glad åt utvecklingen. Skogen ska huggas ner och huset blir fritidsboende.
Skövling i yttre och inre bemärkelse, alltså

Två av Margareta Lindholms tidigare romaner

Att lämna sitt ansikte åt jorden

TAHAR BEN JELLOUN föddes 1944 i Tanger i Marocko. Numera bor han i Paris och är den av de största franskspråkiga författarna. Goncourtpriset fick han redan 1987 för Den tjugosjunde natten.
Min mamma heter hans senaste roman. Den handlar om den sista tiden i moderns liv och är självbiografisk.
"Sedan mamma blev sjuk är hon en liten tingest med vacklande minne" börjar berättelsen.
Tahar Ben Jelloun berättar ömsint och empatiskt om sin illitterata mor som nu är sjuk och dessutom håller på att gå bort sig i dimmorna. Däremellan har hon alldeles klart för sig och talar om att det inte är så konstigt att hon som äter så många mediciner är virrig.
Familjens historia rullas upp liksom moderns enskilda öde. Man får insyn i marockanska nedärvda traditioner, religionens betydelse, kvinnornas vanmakt och totala brist på möjligheter att påverka sina egna öden.
Lalla, mamma, blev änka första gången redan vid 16 års ålder. Sedan blev hon andra hustru åte en gift gammal man med sjuk hustru och fyra barn.
Änka igen vid 24 blev Lalla andrahustru ytterligare en gång åt en man som påstod att förstahustrun var ofruktbar.
Gudfruktig, sanningsenlig och tillbakadragen; alltid beredd att utföra det man krävde av henne. Sådan var Lalla, som levde helt för sina barn.
Som gammal, sjuk och dement blir hon grinig och nyckfull. Hon har ont, är uttråkad och ensam. Vid sådana tillfällen brukar hon ägna sig åt att planera en storslagen begravning.
Sköterskan sedan nästan tjugo år, Keltoum, är en argsint och elak kvinna.
Tahar Ben Jelloun har förståelse för att det kan tära på krafterna att vara vårdande dygnet runt, men han vet ju också att modern är helt utlämnad.
Själva dödkampen blir emellertid "långsam och fri från vrede".
"Den som har gett sitt ansikte åt jorden är det inte synd om längre", säger Lalla och
"Döden är ingenting. Det är allt runt omkring som är outhärdligt"

Rakt och mycket gripande. Något att lära av.

Lyrans Noblesser har också läst Min mamma.

NYA HATTEN

Men när ska jag ha den?

HEMKLICKAT

Sapfo, Hypatia och gänget

Professorn i arkeologi

GULLÖG NORDQUIST
från Uppsala Universitet
föreläste om Kvinnors makt och vanmakt i antikens Grekland under Elin Wägnerseminariet 11- 12 september på St. Sigfrids folkhögskola i Växjö.
Klasskillnaderna var oerhörda i Aten och det var endast 10% av befolkningen som var fullvärdiga medborgare. Medborgarskap var inget som kunde förvärvas. Det föddes man till. Mannen och kvinnan har olika uppgifter i företaget familjen, oikos.
Mannen deltar i det offentliga livet och han förväntas ägna sig åt politik.
Yrkeskvinnor förekom och var oftast slavar; barnsköterskor, städare, gatuförsäljare.
I idealfamiljen vill man inte ha många barn. Det sprider egendomen. Har vi hört det förut?
Gudinnan Hera (bilden ovan t.v.) vakar över de gifta kvinnorna. Hon är gift med sin bror den notoriskt otrogne Zeus. Därför är hon arg och hämndlysten. Och farlig.
Lysistrate var gudinna i ett Afroditetempel och hon har en verklig förebild medan en del andra kvinnor i olika positioner var mytiska.
Drottning Berenike på 300-talet f. Kr. var märklig på så sätt att hon var medregent till sin man kung Ptolemaios och även fick förekomma tillsammans med honom på ett mynt.
Allan Klynne, tidigare elev till Gullög Nordquist, har skrivit en mycket bra bok om Kleopatra, Kleopatra: liv och legend
Några nedslag i anteckningarna från en lysande föreläsning.
Gullög Nordquist kunde vi lyssnat länge på.

Second-hand i Bergkvara