tisdag 10 maj 2011

Läsecirkel hösten 2011


Läsecirkelböckerna för hösten är valda. Kanske tillkommer någon titel, men vi börjar med dessa.
Brott och straff är sommarläxa. (Den som hinner och vill läser också Zusak, Marcus, Boktjuven.)

Brott och straff (647 sidor) i översättning av Hans Björkegren och Vredens druvor (756 sidor) översatt av Thorsten Jonsson - två pocketklassiker från Albert Bonniers förlag. Det är många sidor, men stilen är läsvänlig.




Onsdagen den 7 september kl 19
Dostojevskij, Fjodor, Brott och straff

Onsdagen den 5 oktober kl 19
Steinbeck, John, Vredens druvor

Onsdagen den 2 november kl 19

Hirdman, Yvonne, Den röda grevinnan

Onsdagen den 7 december kl 19

Camus, Albert, Främlingen




söndag 8 maj 2011

Daggkåpa

Anders Frostensson:

Var fick du dina pärlor ifrån daggkåpeblad?

Jag fick dem bara som på lån ett litet tag.

Jag vet ej vem som har lagt dem där, ty det var natt.

Vet bara i min skål jag bär en dyrbar skatt.

Den ska jag ge till solen, snart, som en present,

ty varje pärlas glitter klart har solen tänt.

Blir du ej ledsen, när din skatt ej mer är kvar?

Nej, lyckligast är den som ger – ej den som tar.




Såsom daggkåpan

Såsom daggkåpan fångar en droppe regn


på sitt utspända blad

och låter den glida gnistrande ner

där de fina nerverna knytas samman

till en mörkgrön skål


så vill jag fånga kärlek - -


som en droppe dagg i soluppgången

vill jag bära den - - blänkande

djupt i mig

där blodet strömmar in i hjärtat.

Elsa Grave


Agape och Eros. Två olika infallsvinklar.

Andra som har inspirerats av daggkåpan är bl. a. Karl Ragnar Gierow, I daggkåpans mantelfåll (1983), Gabriel Jönsson, Med en daggkåpa (1982), Rebecka Stolpe, Daggkåpa, dagvända (1994) och Maria Wine, Byta daggkåpa (1965).

lördag 7 maj 2011

"Litteraturen har format mig"


Snygg, begåvad, framgångsrik och trevlig. Granne med Paul Auster och Siri Hustvedt i Park Slope i Brooklyn. Formad av litteraturen mer än av sina föräldrar. Enligt egen utsaga.
Sverigeaktuella Nicole Krauss intervjuas HÄR av Lina Kalmteg.
Om nya boken Det stora huset, om favoritförfattarna Brodsky, Bolaño och Samuel Beckett.
På Internationella författarscenen 3/5 avslöjade hon att favoritpoet är polacken
Zbigniew Herbert.
Missa inte Babel torsdagen den 12 maj där Nicole Krauss samtalar med Daniel Sjölin!
SVT2 kl. 20.

Om Kärlekens historia från 2005.

Om ljudböcker/e-böcker/pappersböcker

Sondmatad med litteratur

Så känner Lina Kalmteg i sin krönika om att läsa ljudböcker.

Uppläsaren - hur bra hon/han än är - gör en tolkning.
Om det gäller en översatt bok har läsaren ju två steg mellan sig och läsningen (min anmärkn.)
Jag håller med Lina Kalmteg. Jag vill ha den ensamma tolkningen och upplevelsen.
e-böcker duger också.
Naturligtvis finns det sammanhang när ljudboken kan vara enda alternativet och då är det ju en helt annan sak

fredag 6 maj 2011

Hör göken gal i hagen

Idag hörde jag göken för första gången i år.
Jag kom att tänka på ramsan från barndomen:

Norrgök sorggök
Södergök dödergök
Östergök tröstergök
Västergök bästergök

Dagens gök var bestämt en västergök.

Bilden är lånad härifrån

The House at Sea´s End









Tredje delen i serien om den sympatiska

Ruth Galloway, forensisk arkeolog,
Huset vid havets slut av Elly Griffiths.

RG har fått ett mera komplicerat privatliv och vardagen är inte alltid så enkel.
Kriminalkommissarie Harry Nelson har det inte heller så lätt med vackra fru hårfrisörskan Michelle och de två tonårsdöttrarna i vilkas händer han blir som vax.
Det gäller däremot inte Nelsons personal.
Det känner honom mera som en tvär chef.

Havet, ebb och flod är mäktiga komponenter i denna spännande berättelse om det förflutna som inte blivit avslutat och där det fortfarande finns människor som önskar att sanningen inte ska komma fram.
Till slut lämnar Elly Griffiths (elakt) sina läsare i sticket.
NÄR kommer nästa del?

Hur ska det gå för vännen Ruth Galloway?

tisdag 3 maj 2011

Vaggsång

Kim Thúy föddes 1968 i Saigon. När hon var tio flydde familjen över ett flyktingläger i Malaysia som båtflyktingar och hamnade i Kanada där de mottogs med översvallande välvilja.
Fadern, yngst av tio barn, hade förmågan att leva helt i nuet. Man skulle inte sakna något som varit, tyckte han.
Modern, äldst av många syskon, var en skräckinjagande dotter, syster och mor som släppte loss från alla plikter när hon var femtiofem. Då började hon dansa.
Föräldrarna lämnade inget materiellt arv efter sig trots att de från början varit välbärgade, men de gav barnen verktyg att leva rika liv.
I Kanada möter två kulturer precis som i det land de lämnat.
Kim Thúy utbildar sig till advokat och översättare och återvänder en tid till Vietnam. Nu lever hon med man och två barn i Montreal. Hon säger att hon lärt sig att resa med lätt bagage. Hon flyttar gärna och när hon gör det tar hon bara böcker med sig.
I Ru (som betyder vaggsång) varvas den stora familjens historia med landets. Familjen var också delad i två; en vietnamesisk och en kinesisk. Bron mellan de olika världarna var den charmerande morbror Två som kraftigt fördömdes av sin syster för sitt lössläppta leverne.
Vietnams kvinnor bar Vietnam på sina krökta ryggar under de koniska hattarna medan männen och sönerna bar vapen på sina.
Kim Thúy berättar sin historia vackert, vemodigt och poetiskt. Det återhållsamma språket kontrasterar ofta mot det dramatiska innehållet och gör ett starkt intryck på läsaren. Jag tycker mycket om den här boken.
Ru är en berättelse som gör att man tar fram kartan och rekapitulerar Vietnams historia. Och det är nyttigt!

måndag 2 maj 2011

Mellan hägg och syrén


Visa

Jag såg att häggen blommade, det kom en doft från den.

Då gick jag till min älskade och sade: Se och känn!

Hon stod vid makaronerna, hon sydde på en klut.

Och när hon lyfte ögat hade häggen blommat ut.


Alf Henrikson 1947

Bild: Wikipedia

söndag 1 maj 2011

Sköna maj välkommen!








Komm, lieber Mai, und mache

die Bäume wieder grün
und lass mir an dem Bache
die kleinen Veilchen blühn!
Wie möchte ich doch so gerne
ein Veilchen wieder sehn,
ach, lieber Mai, wie gerne
einmal spazieren gehn!


Zwar Wintertage haben
wohl auch der Freuden viel:
man kann im Schnee eins traben
und treibt manch Abendspiel,
baut Häuserchen von Karten,
spielt Blindekuh und Pfand,
auch gibt's wohl Schlittenfahrten
aufs liebe freie Land

Doch wenn die Vögel singen
und wir dann froh und flink
auf grünem Rasen springen,
das ist ein ander Ding!
Jetzt muss mein Steckenpferdchen
dort in dem Winkel stehen,
denn draussen in dem Gärtchen
kann man vor Schmutz nicht gehn.

Am meisten aber dauert
mich Lottchens Herzeleid,
das arme Mädchen lauert
recht auf die Blumenzeit.
Umsonst hol ich ihr Spielchen
zum Zeitvertreib herbei,
sie sitzt in ihrem Stühlchen
wie's Hühnchen aus dem Ei.

Ach, wenn's doch erst gelinder
und grüner draußen wär!
komm, lieber Mai, wir Kinder,
wir bitten gar zu sehr!
O komm und bring vor allem
uns viele Veilchen mit,
bring auch viele Nachtigallen
und schöne Kuckucks mit.



Text: Christian Adolf Overbeck (1775)
Musik: Wolfgang Amadeus Mozart (1791)

Dieses Lied war in Preußen vor dem ersten Weltkrieg für den Schulunterricht in der vierten Klasse vorgeschrieben ( Zentralblatt der preußischen Regierung von 1912)

Ur Volksliederarchiv












Vass Vass egg

Vass egg av Gillian Flynn är en psykologisk thriller av bästa märke besläktad med till exempel Tawni O´Dells romaner. Frätande som syra, kompromisslöst och med svart humor berättar Gillian Flynn om den 30-åriga journalisten Camille Preaker från Daily News i Chicago som återvänder till sitt barndomshem i småstaden Wind Gap i Missouri för att för sin tidnings räkning skriva om två mystiska flickmord. Camille Preaker är mycket vacker men en trasig existens med ett självskadebeteende som varat sedan hon var 13 år. Ingen välkomnar henne direkt allra minst modern, den kvävande, förljugna Adora, som har sin förebild i bröderna Grimms styvmödrar.
Lite kommer jag också att tänka på Jacqueline Susanns Dockornas dal när jag läser Vass egg.
Många är uttråkade i Wind Gap, alla håller reda på alla; spriten flödar och tabletter och knark är partydroger.
Slarv vid översättning och eventuell korrekturläsning irriterar. Men det är ju en annan sak.
Nu känns det som ett måste att även läsa Dark Places (som ännu inte finns på svenska).



lördag 30 april 2011

Bokutlottning












Läs här om

Annikas bokutlottning Jag har anmält intresse för att delta i utlottningen av i första hand
Glashus av Val McDermid
och Fladdermusmannen av Jon Nesbø eftersom jag aldrig läst något av någon av dessa författare.

Men det finns flera titlar att välja på.

fredag 29 april 2011

Ständigt dessa val!


Gillian Flynn eller
Elly Griffiths?











Jag dröjer mig kvar en stund vid påskekrimmet, alltså.

Jag tänker läsa båda. Frågan är närmast vilken jag ska börja med?
Jag lutar nog åt...

torsdag 28 april 2011

Mördaren är död


Ja, inte går det upp mot
Rönndruvan glöder.

Men Stewe Claeson betyder alltid njutbar läsning. I
Mördaren är död känner sig läsaren lite osäker. Bara titeln kan ju få en att undra. Undertitel: Roman om ett brott och om Hallands söner.
Johannes Halland har sex söner. De är alla medelålders när de möts för att begrava sin far. Författarens språkrör är den näst äldste sonen Jens.
Han reflekterar över sina föräldrar, syskonen och förhållandena inom familjen med utgångspunkt i Tolstojs berömda ord om att alla lyckliga familjer är lika varandra medan de olyckliga är olyckliga på olika sätt. Känner familjemedlemmar varandra? Är de sex bröderna varandras närmaste bara för att de är bröder. "Vad är det jag ska känna eller tänka eller göra bara för att du råkar vara min bror?"
tänker Martin. ..."Släkt är en tunn fernissa."
Liksom i Mordet på Halland av danska Pia Juul kommer själva brottet i andra hand.
Mördaren är död och Mordet på Halland är så tillvida inga vanliga deckare.
Miljön är Skåne. Dödsannonsen finns i Sydsvenskan och Nordvästra Skånes Tidningar. Jens inspekterar vägbygge utan för Hässleholm.
Tidsmarkörerna anger att det hela utspelar sig 2009.

Visst är det spännande med det hemliga skrinet och faderns efterlämnade brev.
Och visst är det så att barn inte tror att föräldrarna haft något liv som inte föregått familjelivet. Egentligen är varje människa en ö. Vemodigt, men sant.

onsdag 27 april 2011

Fallet Courrier












Alphonse Courrier är en iakttagande och reflekterande man med en livsplan som han följer till punkt och prickar. Han har en inkomstbringande järnhandel; han gifter sig förmånligt med den vackra Agnès från en grannby och de får två söner. Alphonse tycker också att Agnès är en harpya och när hon ler visar hon det rosa tandköttet. I hemlighet har järnhandlaren en älskarinna, Adèle Joffre, den fulaste, klumpigaste och sämst klädda kvinnan i byn. Det konstiga är att byn som annars håller rätt på allting missar detta förhållande. Byn är som kören i det grekiska dramat. Byn gillar, ogillar och kommenterar minsta avvikelse från det vanliga, vardagliga.
Fallet Courrier är ett tragiskt kammarspel skrivet av Marta Morazzoni.
Berättarjaget vet det mesta men inte allt.
Byn vilar på osäker vulkanisk grund. I överförd betydelse växer en katastrof fram i det tysta för att slutligen lamslå den oförberedda byn.
En intelligent och skickligt skriven roman som inbegriper ett engagemang av läsaren.
Marta Morazzani är född 1955 i Milano. För Fallet Courrier fick hon det prestigefyllda Campiellopriset.

Översättning: Ingrid Börge
Carlssons förlag

tisdag 26 april 2011

Loppisfynd


Omnia mutantur, nihil interit


Allt förändras, intet förgås. Ett av många latinska citat i Janusstenen, andra delen i serien om arkeologen Ruth Galloway, av Elly Griffiths. De romerska gudarna Janus - in- och utgångens gud; gränsernas gud, Terminus och Hekate, som ofta avbildas med tre ansikten, korsvägarnas och häxkonsternas gudinna, spelar stor roll i Griffiths berättelse. Någon försöker på olika sätt skrämma livet av Ruth Galloway eller åtminstone hindra henne att fortsätta sina efterforskningar. Kriminalkommissarien Harry Nelson, hårdför spaningsledare i yrkeslivet är som vax i hustruns och döttrarnas händer på hemmaplan. Han och Ruth Galloway arbetar efter en del initiala svårigheter (i Flickan under jorden) fint tillsammans.
Ruth Galloways personliga förhållanden tilldrar sig läsarens extra intresse. Man vill gärna följa upp hennes livsprojekt vilket närmas blir möjligt i Huset vid havets slut. Ruth Galloway känns som en ny, mycket trevlig bekantskap.
Översättare: Carla Wiberg Minotaur förlag.

torsdag 21 april 2011

Kvinna för sin kvast

Bilden är lånad.

"Skärtorsdag
Namnet skärtorsdag kommer av verbet skära i betydelsen rena. Det var syndaförlåtelsens dag, en reningsdag genom nattvardens instiftande.
Skärtorsdagen
Skärtorsdagsnatten


var i folktron häxornas natt. Häxorna flyger på smorda kvastar till Blåkulla för att umgås med djävulen och hans anhang.

Skydda djuren
Man måste stänga dörrar och spjäll och plocka undan alla redskap som häxorna kunde tänkas använda för sin blåkullafärd på skärtorsdagen: hötjugor, spadar, ugnsrakor, bakspadar och kvastar. För att skydda kreaturen mot påskkäringarna målade man kors på fähusdörren eller la stål i ladugårds-
tröskeln. Annars kunde häxorna tjuvmjölka kreaturen eller använda dem till riddjur vid flygturen till Blåkulla.

Häxornas natt
Att dessa föreställningar knutits till natten före långfredagen är inte svårt att förstå. På skärtorsdagsnatten höll Jesus påskmåltiden för sina lärjungar och instiftade nattvarden. Senare på natten förråddes Jesus av Judas och Jesu lidande började. Enligt folktron släpptes alla onda makter fria i samma stund som Frälsaren blev dömd. Därför ansågs skärtorsdagsnatten vara häxornas natt. Man kunde skydda sig mot påskkäringarna genom att skrämma dem med skott och påsksmällare " Källa: Nordiska Muséet

skärtorsdagen, dagen före långfredagen, då Jesus tvättade lärjungarnas fötter (Johannesevangeliet 13:1–15) och instiftade nattvarden (Matteusevangeliet 26:17–30)
Källa: NE

Varför inte en gul bok till påsk?

Jag hittade Erik Lindegrens essä- och recensionssamling Tangenter i hyllan. Den lyste starkt och bestämt gul. En riktig påskbok! Och varför inte? Essän är en mycket trevlig genre helt i min smak. Den förenar nytta med nöje. Det ska en essä göra säger Virginia Woolf i essän som handlar om Virginia Woolf som essäist. Framför allt ska essän roa. Jag tror att Woolf och Lindegren är lite samma andas barn.
En essä handlar om Malte Laurids Brigge av denne - för mig - så obegriplige Rilke. Desto intressantare. Gunnar Ekelöf kallas en modern mystiker och Stravinskij jämförs med Picasso inom måleriet och Eliot inom litteraturen. Rabbe Enckells program om att all produktivitet rör sig om de skärpta sinnenas glädje är i lika hög grad en målares credo som en diktares. En sträv Matisse, tycker Lindegren.

onsdag 20 april 2011

Dymmelonsdag

Dymmelonsdagen, onsdagen före påsk, då påskfriden inleddes. Namnet kommer av att metallkläpparna i kyrkklockorna denna dag ersattes av trästavar, dymblar, för att ge en så dämpad klang som möjligt, en markering av att det var stilla veckan och att långfredagen var i antågande. Noteringar finns också om att klockorna bands för att inte kunna göra ljud. 13 augusti 1823 upphävdes föreskriften som påbjöd att ingen musik skulle spelas från fastlagssöndagen fram till påskdagen. I folklig tradition har dymmelonsdagen (ursprungligen genom missuppfattning) kommit att kallas även för askonsdagen, vilken enligt kyrklig definition infaller i veckan efter fastlagssöndagen.

Uppgifterna är tagna från Wikipedia

tisdag 19 april 2011

Dance with the daffodils!

"Daffodils" (1804)

I WANDER'D lonely as a cloud

That floats on high o'er vales and hills,
When all at once I saw a crowd,
A host, of golden daffodils;
Beside the lake, beneath the trees,
Fluttering and dancing in the breeze.

Continuous as the stars that shine

And twinkle on the Milky Way,
They stretch'd in never-ending line
Along the margin of a bay:
Ten thousand saw I at a glance,
Tossing their heads in sprightly dance.

The waves beside them danced; but they

Out-did the sparkling waves in glee:
A poet could not but be gay,
In such a jocund company:
I gazed -- and gazed -- but little thought
What wealth the show to me had brought:

For oft, when on my couch I lie

In vacant or in pensive mood,
They flash upon that inward eye
Which is the bliss of solitude;
And then my heart with pleasure fills,
And dances with the daffodils.

By William Wordsworth (1770-1850).

Bilden är lånad

_______________________________

Fortsättning på påskekrimmet

Jag visste att inte Flickan under jorden skulle vara till påsk!








Det var helt nödvändigt att se hur det gick för den supersympatiska arkeologen Ruth Galloway i den ensligt belägna stugan i Norfolk. Och kriminalkommissarie Harry Nelson visade sig vara riktigt hygglig under den skrovliga ytan.
En annan sympatisk sak med den här boken var att jag på ett tidigt stadium faktiskt misstänkte rätt person... Och det händer inte så ofta. Den kusliga stämningen i mörkret och dimman på stranden när floden rusar in och Ruth Galloway förlorat orienteringen påminner om
The Woman in black av Susan Hill Fortsättning på påskekrimmet blir Janusstenen - ett nytt fall för Ruth Galloway och Harry Nelson.

måndag 18 april 2011

Förnuftets sömn föder monster


Enligt Kristoffer Leandoer i Hanoi.
Läs i dagens
UNDERSTRECKARE
om hur det är att vara bloggare i Vietnam. Hur man kan bli klassificerad som terrorist om man inte är väldigt försiktig. Och terrorister döms hårt. Man kan bli cyberdissident.
Godtycklig rättsskipning, kraftigt beskuren yttrandefrihet och korruption. Det är vad vietnameserna lever med. Kristoffer Leandoer avslöjar skrämmande förhållanden.
Ho Chi Minh är fortfarande inne medan zenmästaren Thich Nhat Hanh, som bl. a. föreslogs till Nobels fredspris av ingen mindre än Martin Luther King, inte får komma in i sitt land.

söndag 17 april 2011

I väntan på "Ru"


Idag skriver Kristoffer Leandoer en intressant understreckare i SvD om Vietnams litteratur. Många skriver i exil, till exempel Nam Le, vars bok Båten kom ut 2010 och spred sig över hela världen och överhöljdes med lovord. Problemet för de författare som skriver på vietnamesiska är att det är ett mycket svåröversatt som förlorar på översättning. Det är ett språk för poesi, högläsning, bön och sång. Den mest kända författaren i Vietnam är Duong Thu Huong - Vietnams egen Balzac. Hon finns inte på svenska. Men nu har hon givit upp den inre exilen och valt den yttre och flyttat till Paris. Kanske börjar hon skriva på franska och blir därmed lättare att översätta. Läs hela understreckaren HÄR

Jord och aska


Farfar Dastaguir och sonson Yassin befinner sig på väg till gruvan där sonen och fadern Murad arbetar. De är trötta, dammiga, hungriga och törstiga. Och farfar är utom sig av sorg och önskar att han vore död. Sovjetunionen har invaderat Afghanistan. Dastaguir har fått se hela sin familj utplånas under en bombraid. Yassin blev döv, fast det förstår han inte ännu. Han tror att alla andra blivit stumma. Somligas sorg kommer genom ögonen; andra blir vassa som knivar. Andra åter blir som om de hade en bomb inom sig. Dastaguir hinner gå igenom alla faserna i kortromanen Jord och aska av Atiq Rahimi.
Jord och aska filmades 2004 med författaren som regissör och prisbelönades i filmfestivalen i Cannes.
Redan i Tålamodets sten från 2009 visade Atiq Rahimi
att han är det koncentrerade formatets mästare. För den fick han Prix Goncourt.

lördag 16 april 2011

Magiskt


Stenblödning, av Libyens mest kände författare Ibrahim al-Koni tilldrar sig i Sahara.
Herden Asouf vakar uppmärksamt över grottmålningarna i bergen så att inga turister plockar med sig något eller förstör det som faktiskt berättar hans folks historia.
Det är hårt att leva i öknen. Det är himmel och helvete och ställer existensiella frågor på sin spets. Asouf tillhör det blå eller beslöjade folket, det vill säga tuaregerna. Han väljer liksom sin far att leva i den totala ensamheten i öknen helt avskild från andra människor. Fadern är den som lär honom saker och berättar stammens myter.
Asouf har ingen glädje av pengar. Han byter till sig säd av karavanerna. Han lever nära getterna, gasellerna och den heliga mufflon. Endast de fredligt betande djuren anses vara värdiga att härbärgera den gudomliga själen.
John Parker är Asoufs motpol. För honom är inget heligt. Han är galen i kött, bedriver rovjakt på gaseller och längtar efter en mufflonmåltid..
Han kommer till Sahara med landrovern, maskingeväret och den flygande Gräshoppan. Inget positivt för öknen.Tvärtom.
Ibrahim al-Koni är född 1948. Han utbildade sig i Moskva och har arbetat som journalist i Moskva och Warszawa men bor numera i Schweiz.
Han känner sig besläktad med Dostojevskij. Den magiska realismen påminner om Garcia Marquez. al-Koni är flitigt översatt till andra språk, särskilt tyska. På svenska finns endast Stenblödning, en magisk, hemlighetsfull, ödesmättad berättelse med en mycket speciell atmosfär.
Jag ser fram emot att läsa Gold Dust.
Tack Ingrids boktankar för dessa goda tips!

fredag 15 april 2011

Tjyvstart på påskekrimmet












Tack kära
Inky Fingers och Dark Places för tipset om Elly Griffiths. Jag har just börjat på Flickan under jorden (2009) och föll handlöst för Ruth Galloway, lagom fet och i sina bästa (nåja!) år i sin lilla stuga utanför King´s Lynn i kanten av det förrädiska marsklandet någonstans i Norfolk.
Ruth Galloway är arkeolog och benexpert med specialisering på forensisk arkeologi. Här finns mycket att lära.
De obligatoriska katterna heter Sparky och Flint.
Orig:s titel: The Crossing Places (mycket bättre än den svenska titeln)
Översättare är Carla Wiberg.
Bokförlaget Minotaur är som alltid kvalitetsmässigt pålitligt.
Flickan under jorden kommer inte att vara till påsk. Men with a little help from det lokala biblioteket borde jag kunna få bok nummer två med Ruth Galloway, Janusstenen (2010), till påsk. Huset vid havets slut (2011), bok nr tre, lär jag få vänta på till midsommar eftersom alla människor tycker sig vara tvungna att läsa just den just nu...

Tomas Tranströmer, 80


Allegro

Jag spelar Haydn efter en svart dag
och känner en enkel värme i händerna.

Tangenterna vill. Milda hammare slår.
Klangen är grön, livlig och stilla.

Klangen säger att friheten finns
och att någon inte ger kejsaren skatt.

Jag kör ner händerna i mina haydnfickor
och härmar en som ser lugnt på världen.

Jag hissar haydnflaggan - det betyder:
"Vi ger oss inte! Men vill fred."

Musiken är ett glashus på sluttningen
där stenarna flyger, stenarna rullar.

Och stenarna rullar tvärsigenom
men varje ruta förblir hel.

Ur Den halvfärdiga himlen, 1962

tisdag 12 april 2011

The Buccaneers

The Buccaneers var klar till 3/4 när Edith Wharton dog 1937.
Marion Mainwaring skrev romanen klar 1938 i enlighet med författarinnans intentioner.
1995 spelades The Buccaneers in för TV och jag hittade den i en egen box med BBC-klassiker.
Fyra amerikanska flickor, Lizzie, Nan, Ginny och Connie, åker till England som ett led oi sin utbildning kan man tänka..
I början av filmen är jag mycket irriterad på de flamsiga, högljudda flickorna och deras lockiga fånigt mustaschprydda uppvaktande kavaljerer. Flickorna tackar inte nej till de engelska männens titlar och männen tar för givet att flickorna är arvtagerskor.
Äktenskapen blir en provkarta på hur stolligt det kan bli när folk gifter sig av fel skäl och med fel personer. Det är två mycket olika kulturer som möts, konventionerna är många och nåde den som inte fullgör sin plikt och rättar in sig i släktleden!
Guvernanten, Laura, har på guvernanters vis en mellanställning mellan herrskap och tjänstefolk. Hon är en behaglig, sympatisk person som alltid levat sitt liv oberoende av någon man. Men hon har betalat ett pris för sin frihet. Nu offrar hon sin egen lycka för en utav sina forna elever och applåderar dennas djärva brott mot konventionerna.
Edith Wharton är som alltid en skarpsynt iakttagare av den amerikanska övre medelklassen, mänskliga relationer - eller brist på relationer - könsroller, konventioner, miljöer, o.s.v.

The Age of Innocence


Till min oförställda häpnad hittade jag ännu en film som bygger på en roman av
Edith Wharton,(1862 - 1937) på bästa sändningstid i TV,
The Age of Innocence.
Daniel Day-Lewis, Michelle Pfeiffer och Wynona Ryder i huvudrollerna; regi Martin Scorsese. Romanen kom 1920 och filmen 1993.
1921 fick Edith Wharton Pulitzerptiset för The Age of Innocence.
New York och Newport är de välskildrade miljöerna i detta vemodiga triangeldrama.
Newland Archer är förlovad med den unga, troskyldiga May Welland - ett mycket passande parti som förenar två fina gamla familjer - när han möter den exotiska Ellen Olenska som återvänt från ett olyckligt äktenskap i Europa för att slicka såren i familjens sköte.
De - stammen - tar nådigt emot henne för att i slutet av filmen i samlad trupp beslutsamt och effektivt manövrera henne tillbaka.
Edith Wharton kan sin övre medelklass och de sociala regler som gäller.
Kvinnor kan inte räkna med att ha samma frihet som män. Har man levt länge i Europa är det väldigt lätt att bryta mot konvenansen i New York.
Många utav personerna i har verkliga förebilder och lånar till och med drag av författarinnan själv i 20-årsåldern och hennes förlovning, brytning , och slutligen giftermål med Edward Robbins Wharton.

TRAILER

I den egna hyllan hittade jag också Ethan Frome från 1911.
Den får sättas upp på sommarläsningslistan som hotar att bli oändlig.
Men det är kul att planera. Och hellre för många böcker än för få...

söndag 10 april 2011

House of Mirth



















Agent Scully i Arkiv X, d.v.s. Gillian Anderson, spelar huvudrollen,
Lily Barth, i House of Mirth som gick på någon kanal i fredags kväll.
Dan Ackroyd och Eric Stoltz hade andra viktiga roller.
Filmen bygger på en roman av den amerikanska författarinnan
Edith Wharton (1862 - 1937)som fick Pulitzerpriset för en annan roman, nämligen oskuldens tid.
I Glädjens hus gisslar Edith Wharton den överklass hon själv tillhör. Platsen är New York alldeles i början av 1900-talet. Lily Barth är ung, vacker och av god familj. Men hon är medellös. Och oförsiktig med sina friare. Dessutom förargar hon sin arvtant och går miste om arvet.Hur aningslös kan man bli? Och det går verkligen riktigt illa för Lily Barth. Varför hjälpte inte någon av hennes rika, hjärtlösa vänner henne? Jo, för de var rika och hjärtlösa.

Bokens titel kommer passande nog från Predikaren 7:5 "Den vise har sitt hjärta i sorgens hus, dåren sitt i glädjens hus."