En smakebit på søndag

Astrid - Terese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i söndagsutmaningen En smakebit på søndag. Enda regeln: No spoilers!

Norstedts

"Gamla människor. Intill Lady Gaga och Jakob bor ett pensionerat örlogskaptenspar som tillsammans travar omkring med vattenkanna och rensjärn och kallar varandra "älskling". Lady Gaga glor efter dem. Både hänförd och misstänksam. Man skulle inte tro det, men det gamla paret är i själva verket hennes hemliga ideal. Visserligen hyser hon heta konstnärsdrömmar, men hon inser ändå helt realistiskt att hon inte är någon Vita Sackville - West och ... Jakob ingalunda någon Harold Nicolson, och att de aldrig kommer att leva som bisexuella bohemer på ett slott med konst och tjänstefolk. Däremot kan hon se sig själv och Jakob leva tillsammans som gamla och sköta en trädgård, när allt det besvärliga med barn och arbete är  avklarat - trots att hon aldrig har tagit i en kratta."  Från sidan 7 i Till T av Suzanne Brøgger. Norstedts förlag 2014. Fler smakebitar HÄR

Kvinnorna på Själö

Den finlandssvenska författaren Johanna Holmström har skrivit en roman, Själarnas ö, som bygger på verkliga händelser. Dårhuset på Själö var ett komplement till spetälskesjukhuset som fanns där. 1889 blev det mentalsjukhus enbart för kvinnor och många tillbringade hela sina liv där och behandlades med metoder som arbetsterapi, varma och kalla bad, tvångströja, isolering och ishjälm. Johanna Holmström stöder sig mycket på Jutta Ahlbeck - Rehns av handling om kvinnorna på Själö 1889 - 1944. Till Själö kom kvinnor som avvek från normen på det ena eller det andra sättet. Det var fattiga, förtvivlade, ensamma kvinnor och unga kvinnor som levt ut sin sexualitet på olämpligt sätt. Kristina Andersson är exempel på den första kategorin. Hon är trött och utarbetad; hon är förkastad av sina föräldrar och fästmannen är försvunnen. För att klara sig och de båda oäkta barnen tvingas hon arbeta utöver sin förmåga. Hon gör sig skyldig till en förfärlig handling och hamnar på Själö. Såväl samhället som kyrkan svek Kristina Andersson. Elli Curtén är bara sjutton år när hon hamnar på Själö. Hon har förälskat sig i fel man och blir naturligtvis övergiven av honom. Elli har borgerlig bakgrund. Det är föräldrarna som skrivit in henne på Själö, men de vill gärna ha henne hem igen. Först måste det bara göras en liten operation. Sigrid Friman är en ung, vacker och hängiven sköterska som trivs utmärkt på det natursköna Själö. Hon - och flera av de andra sköterskorna - ser med empati på de intagna. De som ofta är ganska arroganta och ointresserade är läkarna. Alla patienterna journalförs minutiöst. Allt bokförs, men när vikten börjar dra sig ner mot trettio slutar man att skriva. Kristina, Elli och Sigrid är tre nav som många andra kvinnor rör sig kring. Somliga är bortom all mänsklig kontakt; om andra tänker en släpp ut dem! Jag tyckte så mycket om Själarnas ö. Den är skriven med ett fint språk och det är inte svårt att känna igen sig i författarens engagemang och indignation. Det här är kvinnohistoria och ett stycke finsk historia som jag önskar att många läsare hittar fram till.

Åter till Barrøy

Nu är den norske författaren Roy Jacobsen tillbaka med en uppföljare till De osynliga. Vitt hav heter den. Vi följer Ingrid Barrøy, samma huvudperson som i De osynliga. Nu är hon i 35 - årsåldern och i romanens inledning arbetar hon på en fiskfabrik men beslutar sig för att återvända till sin barndoms Barrøy, en liten ö utanför den nordnorska kusten. Det blir en arbetsam och ensam tillvaro på den avfolkade ön. Ingrid är medveten om vad ensamhet kan göra med en människa. Men - är hon då alldeles ensam? Hon förnimmer en närvaro som så småningom får sin förklaring.  Året är 1944. Tyskarna finns överallt; de norska medlöparna också; människor befinner sig i fångenskap och på flykt. Ingrid tar sig an problemen eftersom de dyker upp och hon får händerna fulla med att hjälpa dem som kommer i hennes väg; främst kvinnor och barn. Ingrid är stark, orädd och finner alltid på råd.  En lika dramatisk som otäck händelse gör att Ingrid hamnar på sjukhus. Hon tappar minnet och den obehagliga händelsen är nära att knäcka henne. Men så småningom kommer hon tillbaka till livet. Hon är inte ensam längre och hon behövs som aldrig förr. Tempot i Vitt hav är helt annorlunda än i De osynliga. Men de fantastiska miljöskildringarna är desamma liksom skildringen av fiskarböndernas dagliga sysslor. Författaren - född och även nu bosatt i Oslo - förefaller vara väl förtrogen både med miljö, arbetssätt och levnadsvanor. Romanen är full av vackra formuleringar och underbara metaforer. En får en känsla av att vara nära livet på Barrøy och och nära livet självt. Jag skulle inte säga nej tack till en fortsättning.Översättare: Staffan Söderblom; Norstedts förlag
 

Svårt att förstå

Älskade terrorist: 16 år med militanta islamister av Anna Sundberg, född 1971, ifrån Halmstad.  Anna är lite vilsen i tillvaron och söker något. Hon läser religionsvetenskap och arabiska.  Under sina studier i Lund träffar Anna den vackre Walid, islamist från Nordafrika, och kommer i kontakt med islam.Efter ett par veckor har hon gift sig med Walid och börjat studera islam. Hon kommer i kontakt med andra konvertiter - mestadels kvinnor - och de är de mest samvetsgranna utövarna av islam. Naturligtvis anlägger hon också niqab och hijab. Två barn och en bihustru senare har hon upptäckt att Walid varken är bra som far eller äkta man. Hon skiljer sig och träffar genom några väninnor en ny man, Said Arif, och det är en man av ett helt annat slag. Han är äldre, intelligent och seriös och ser alla som inte är muslimer som fiender. Senare visar det sig att han ingår i ett internationellt terroristnätverk. Han är mujahed, d.v.s. en Allahs krigare, som inget högre vill än att dö martyrdöden för att komma till Paradiset. Anna kopplar av allt förnuft och följer Said i vått och torrt. Först flyttar de till en liten by i Georgien alldeles i närheten av Tjetjenien. Där lever de under primitiva förhållanden, men med stor social gemenskap. Kvinnosolidaritet går som en röd tråd genom hela boken. Maten de äter är proteinfattig; toaletten, som är ett hål i golvet, kallas Putin. Anna vet inte riktigt vad Said sysslar med, men hon förstår att det är något farligt. Han träffar sina bröder i bergen. Familjen flyttar till Damaskus och snart blir Said fängslad. Anna och barnen sätts i husarrest och senare fängelse. Under de sju år som Anna och Said inte träffas börjar Anna fundera. Hon och barnen, fyra vid det här laget, har börjat ett nytt liv i Sverige. Hon ser tillbaka på sitt liv och hon förstår riktigt själv vem hon varit. "Min känslor silades genom ett religiöst raster", säger hon. 
Det här är mycket svårt att förstå. Jag undrar ofta hur familjen försörjer sig. Och jag hade gärna velat veta mera om livet när Anna och barnen återvände till Sverige. Det blir ganska summariskt. Var står Anna Sundberg nu? Hon har utbildat sig till lärare och är ansvarig för grundskole- och gymnasienämnden inom Miljöpartiet. Älskade terrorist är skriven tillsammans med journalisten Jesper Huor, som också skrivit böckerna Sista resan till Phnom Penh och I väntan på talibanerna.

Smakfullt!

Smakfullt . En trädgård full av frukt, bär, nötter och kryddor av Karin Eliasson och Charlotte Gawell.
Karin Eliasson är trädgårdsmästare och konstnärlig ledare på Astrid Lindgrens Näs i Vimmerby. Hon har
också arbetat på Rosendals trädgård och skriver i Trädgårdsliv och för Odla.nu. Charlotte Gawell fotograferar främst mat, människor och trädgård. Smakfullt handlar om ekologisk odling av såväl gamla beprövade favoriter som sorter som tagits fram på senare år. Boken tar bara upp växter som återkommer från år till år och som lämpar sig för det nordiska klimatet.  Man får planeringstips, råd om beskärning och steg-för-steg - beskrivning av hur odlingen går till. Frukt- och bärväxter kan bli häckar och bersåer och skuggande klättrare i trädgårdar och rumsbildande spaljeväxter Blåbär och liljekonvaljer kan bli marktäckande matta i lundmiljö. Ett och annat recept finns med, som till exempel päronsylt med kardemumma och ingefära. 
Smakfullt är ett gediget arbete; en  högklassig produkt från Norstedts förlag.

Spådomen

Nu har Agneta Pleijel skrivit sig igenom släkten och kommit fram till sin egen historia. Född på 40 - talet växte hon upp i familj med två yngre systrar, en pappa som var matematikprofessor och en mamma som var musiker och hemmafru. Äktenskapet blev med tiden tämligen olyckligt. Pappa tog av sig ringen och teg. Mamma pratade desto mer. Hon hamnade på egen begäran på psykiatrisk klinik. Agneta var olycklig över föräldrarnas belägenhet, men kunde inte ta parti för någon utav dem. Denna konflikt blir ett centralt tema i hennes författarskap. I romanen Spådomen. En flickas memoarer skildrar hon familjens många flyttar, skolbytena, mobbningen, vännerna, och sedermera det fria livet i Lund. Med lätt och varsam hand skildras barnet som växer upp till en ung flicka och kvinna på tjugo är och hur hon prövar sig fram i livet; ömsom ganska styv i korken; ömsom osäker intill självutplåning. Hur får man kroppen och själen att hänga ihop? Hon läser, hon är besatt av film och teater. Det hon önskade sig som ung var tre saker: Att bli fri, skriva och få orgasm. Det är genom att skriva som man kan börja minnas, säger Agneta Pleijel. På analyssoffan i trettioårsåldern mindes hon inte de barndomsminnen som senare dyker upp under skrivandet. En klok bok om vuxenblivandet.Och minnen.

Livets gång på Barrøy

Från den isländska övärlden till den nordnorska. Sol, vind och vatten, förstås, men också många stormar, snö, kyla, slit och släp. I vissa lägen påminner Jón Kalman Stefànsson och Roy Jacobsen om varandra. Jag tänker på deras fantastiska, lyriska språk och känslan för naturen och miljön. Romanerna om Pojken börjar några årtionden tidigare än De osynliga som tilldrar sig 1913 - 1928.  Hans, 35, är gift med Maria, som kommer ifrån en annan ö. Tillsammans har de dottern Ingrid, som är den person man följer genom romanen. Till familjen hör också gamle farfar, faster Barbro, som är en mycket kompetent arbetare både vad det gäller mans- och kvinnosysslor. Men hon är lite eljest. Och plötsligt är hon gravid och nedkommer med sonen Lars. Familjen är ordkarg i största allmänhet och ingen frågar mycket vad det gäller den nya familjemedlemmen heller. Ingrid försöker ibland fråga sin mor om saker och ting som hon undrar över, men de flesta svaren blir väl så kryptiska som någonsin problemen i sig. De osynliga skildrar människor som varken tar stor plats i livet eller lämnar spår i historien. De arbetar för sin överlevnad; fiskar, samlar ejderdun och fågelägg, torkar fisk, kokar rabarbersylt, bakar bröd, odlar potatis, bygger båthus, som blåser bort gång på gång och blir uppbyggt igen. Kvinnorna har hand om inomhussysslorna, trädgården och ladugården. Det är lite skämmigt för en man att ligga på knä i potatislandet eller gå i fähuset. Kvinnorna har av hävd inga stolar vid bordet. Men det blir det ändring på i den här romanen. Hans Barrøy har ständigt nya projekt på gång för att förbättra livet på ön. Att flytta därifrån är inget alternativ. 
Om man söker action och biljakter gillar man inte De osynliga. Men den som tycker om lite långsamhet, vardagsdramatik i en annorlunda miljö och njuter av ett lyriskt språk  kommer att - i likhet med mig själv - älska den här boken.
Översättningen är gjord av Staffan Söderblom. Förlaget är Norstedts.

Spänstigt och spännande

Du var den som jag ville
stå i bredd med.
Du var alla möjligheter
och utveckling och framtid
du var gemensam kamp
och det omöjliga hoppet
om förändring

Märta Tikkanen, Århundradets kärlekssaga (1978)

Så inleds Stå i bredd. 70 - talets kvinnor, män och litteratur av Ebba Witt - Brattström. Norstedts förlag 2014. Ebba WB tycker att 70 - talets litteratur behandlats styvmoderligt och därför går hon grundligt igenom vad som hände under 70 - talet år för år. Ja, hon börjar egentligen redan med en resumé av 60 - talet. Sedan plockar hon fram Sonja Åkesson och Vara vit mans slav, Maja Ekelöf, den arbetande, tänkande och läsande städerskan som skrev Rapport från en skurhink. Sedan skuras det i Kerstin Ekmans Häxringarna och Inger Alfvéns Städpatrullen. Maja Ekelöf avkräver inget ansvar av mannen, men Rapport från en skurhink blev ändå en stormsvala. Marit Paulsen skrev Du, människa? om industriarbeterskans dubbla arbeten med värkande lemmar, skiftarbete och ständig sömnbrist. Kerstin Strandberg skriver Skriv, Kerstin , skriv! om att bli intellektuell kvinna. 1973 kommer Ulla Isakssons Paradistorg; en bildningsroman, utvecklingsroman, kvinnoroman, debattroman och familjeroman. Åsa Nelvin skriver Kvinnan som lekte med dockor, 1977. Nelvins författarskap borde fått mera uppmärksamhet enligt Ebba WB. 1979 kommer Stig Larssons Autisterna och den är början till slutet. Grabbarna och postmodernismen tar över och en helt ny syn på litteratur. Horace Engdahl är en av Larssons goda vänner och tillskyndare. Stå i bredd är en välskriven och  mycket intressant guldgruva för litteraturintresserade och feminister. Ebba WB är som vanligt välformulerad, kunnig, rolig och vass. Stå i bredd vore en utmärkt utgångspunkt för en läsecirkel. Eller ännu hellre två. I mitt förra inlägg TOP TEN TUESDAY valde jag några titlar ur Stå i bredd och kände genast att jag varit orättvis mot många författare som inte fick plats.

Bananamania

Banana (det namnet har författarinnan valt själv) Yashimoto föddes 1964 som dotter till en filosofiprofessor som var en förebild för många unga radikala i Japan. 
1988 kom romanen Kök ut. Den blev en stor succé såväl nationellt som internationellt och översattes till många språk och filmades. Sedan har Banana Yashimote skrivit ett dussintal romaner och novellsamlingar. De är ofta västerländskt influerade och handlar gärna om ungdomar i storstad.
De innehåller också mycket om mat och kärlek; ensamhet och förlust.
Huvudpersonen i Kök är den unga föräldralösa Mikage Sakuri. Hon har vuxit upp hos  mormor som nu har dött. Yuichi är en ung man som arbetar i en blomsterhandel och som varit god vän med mormor.
Han bor med sin glamorösa mor (som är hans far) som arbetar på en gaybar. De tar sig an Mikage och bjuder henne att bo med dem så länge hon vill. Mikage älskar kök av alla slag. Där känner hon sig trygg och mindre ensam. Hon har turen att få arbeta som assistent åt en mycket framstående kock. 
Många små japanska rätter blandas med maffiga amerikanska rätter. 
Kök tilldrar sig i Tokyo. Banana Yoshimote har rest mycket över hela världen, men det är ändå Japan  hon känner bäst till. Hon är skicklig på att skapa stämningar med vind, dimma, broar, månsken, nattliga gator och träd.
I Kök ingår också novellen Moonlight Shadow på samma tema; ungdom, kärlek, förlust.
Översättning från japanska är gjord av Vibeke Emond. Norstedts förlag. Översättaren har också kommenterat.
Banana Yoshimote blev omedelbart oerhört populär i Japan och en bananamanina utbröt. Det kan man nästan förstå. Boken är skriven med ett personligt  och förtroendefullt tilltal som engagerar. Författaren har ett nära förhållande till sin läsare. Synd att endast denna enda titel översatts till svenska.
Lizard är en novellsamling som kom ut 1993 och översattes till engelska 1995.

Den ljuva skuggan

Hannu Sarenström, Lundens skugga.
Här växer trädgårdens vackraste blommor. Norstedts förlag. 2013.
Lundens storhetstid infaller under 3 - 4 veckor i maj. 
Hannu Sarenström är trädgårdsexpert, fotograf, författare och föredragshållare. 2012 arrangerade han trädgårdsutställningen på Sofiero.
I den här vackra boken presenterar han mängder av växer som passar för odling i skugga. Om man inte har tillgång till en hel lund kan man plantera under buskar. Han ger skötselråd och samplanteringsförslag.
Han berättar också om växter han skulle vilja ha i sin lund, men som inte passar i jordmånen på Kinnekulle där han bor. Ett sådan exempel är japansk skenkamelia.
Många av växterna har jag aldrig hört namnen på än mindre sett.
Inte visste jag att det finns en växt som heter pärlemorfjärva och som är sällsynt i handeln men finns hos fröspecialister. Lunddockan finns i vitt och violett. Haberlean har vintergröna blad och utgör ett vackert blickfång i lunden på väldränerad plats. Blek smörskål är en liten gul blomma som kompletterar vitsippan. Och så vidare.
Lundens skugga har ett överdådigt bildmaterial och är en utmärkt uppslagsbok att avnjuta antingen man har en lund eller inte.

Lovande debutant

Tryckande högsommarvärme över Skåne. Lillasyster Marina hälsar på sin äldre gifta syster, Stella. Dialogen är trevande och man upplever ett främlingskap mellan dem, men också en vilja till närmande. Stellas charmerande man, Gabriel, attraherar Marina från första handslaget. Stämningen tätnar, det drar ihop sig till någon sorts urladdning. Som också kommer. Men det som händer sedan är inte riktigt väntat. Litterära anspelningar är det gott om i
Den drunknade av Therese Bohman.
Tankarna går till Shakespeare, paret Rossetti och andra prerafaeliter. Marina studerar också litteraturvetenskap. Romanens motto är lånat från den dekadente skånske författaren Ola Hanssons Notturno. Och jag associerar av någon anledning också till ärkeängeln Gabriel...
Therese Bohman, född 1978, är kulturskribent på Axess och Expressen. Detta är en mycket lovande debut. Språket är avskalat och vackert. Naturen inlemmas i handlingen och spänningen är skickligt utportionerad. Det jäser under den svala ytan. Det vackra omslaget, som är gjort av Beatrice Bohman , leder också tankarna till klassisk litteratur. Norstedts förlag.
Det är bara att gratulera Therese Bohman och önska lycka till!


THERESES DAGBOK