Kvinnors röster

Eva Helen Ulvros, professor i historia vid Lunds universitet,  har skrivit en bok om svensk historia från slutet av 1700 - talet till mitten av 1900 - talet. Det gör hon genom att berätta om 13 kvinnor ur olika samhällsskikt och levnadsförhållanden från norr till söder i Sverige.  Kvinnors röster. Livsöden från det moderna Sveriges framväxt, Historiska Media 2016. Vi möter kvinnor som gifter upp sig, kvinnor som inte gifter sig, kvinnor som föder utomäktenskapliga barn, vilket är straffbart under en tid. Vi möter dugliga, företagsamma kvinnor som trots motstånd och svårigheter gör något av sina liv. De sköter gårdar, utbildar sig och engagerar sig politiskt. Någon vandrar omkring och samlar folksagor. Gemensamt är kanske att de inte håller sig riktigt inom ramarna. Flera av dem lever i kärleksfulla förhållanden vilket brevväxling och dagböcker vittnar om. Det dör en del barn under den här tiden och de sörjs djup av båda föräldrarna. Man får veta mycket om tillståndet i landet; om hur man rustar till bröllop och begravning; hur tjänstefolket har det och hur totalt oreglerade en guvernants arbetstider och arbetsuppgifter var. Ibland tänker jag att jag skulle vilja veta mera om flera av kvinnorna. Några av dem finns tidigare med i författarens avhandling "Fruar och mamseller. Kvinnor inom sydsvensk borgerlighet 1790-1870". Den mest kända utav kvinnorna är Lina Sandell Berg, psalmförfattaren, som trots sin sjuklighet gjorde en märklig karriär i Stockholm inom EFS. Hon gifte sig till och med - om än motvilligt - med den vänlige grosshandlaren Oscar Berg. Det blev ett lyckligt äktenskap och ett framgångsrikt samarbete. En stor sorg var det dödfödda flickebarnet som samtiden inte visste något om. Ewa Wigström, som lämnade man och barn och vandrade omkring och samlade folksagor i sydsverige, är föremål för litteraturvetaren Maria Ehrenbergs doktorsavhandling Sagans förvandlingar. Eva Wigström som sagosamlare och sagoförfattare. En personlig favorit är statardottern, den "besvärliga" folkskollärarinnan Ebba Asp - Andersson (1892 - 1983) som i hela sitt liv var mycket samhälleligt intresserad och som inte var rädd att säga sitt hjärtas mening. Hon var politiskt engagerad och en sten i skon för många manliga kolleger. Ebba Asp - Andersson var en fantastisk kämpe i hela sitt liv. Platsregister, sakregister och naturligtvis en fyllig förteckning över källor och litteratur som kan användas för vidareläsning.
Jag är mycket förtjust i den här boken som är ett intressant och njutbart sätt att läsa historia på.

Intressant boksläpp

I torsdags var det boksläpp på Historiska Media i Lund. Eva - Helen Ulvros´ och hennes senaste bok Kvinnors röster. Livsöden från det moderna Sveriges framväxt var ämnet för kvällen.  Erik Osvalds, vd och förlagschef, och professor Ulvros från historiska institutionen i Lund började diskutera boken för två år sedan. Historia lär man sig smidigast genom att ta del av enskilda människoöden.  13 kvinnor från 17 - 18- och 1900 - talen ur olika samhällsklasser möter oss i boken som bygger på brev, dagböcker, memoarer och intervjuer. Några av kvinnorna finns med i författarens doktorsavhandling Fruar och mamseller. Kvinnor inom sydsvensk borgerlighet, men de flesta är "nya". Eva Helen Ulvros berättade om några av kvinnorna och en blir bara full av beundran. Hur orkade, kunde och vågade de? Somliga lyckades bra andra inte. Jag ser fram emot att läsa boken. Mer om den senare.

Mörkt 30-tal

Anna Lihammer fick otroligt fina recensioner av både recensenter och läsare för sin romandebut Medan mörkret faller. Nu kommer uppföljaren Än skyddar natten och arkeologen Anna Lihammer har gjort det igen. Hon har skrivit en mörk, spännande kriminalroman som bygger på historiska fakta och har en fiktiv kriminalhistoria. Carl Hell är kvar och polissystern Maria Gustavsson likaså. Carl Hell arbetar helst tillsammans med Maria Gustavsson. De lider båda av sviterna av det som hände dem i förra boken och nu utsätts de för ytterligare påfrestningar. Båda två drar av olika skäl kollegernas missnöje på sig. Carl Hell är för arrogant och Maria Gustavsson är en kvinna som inte vet sin plats i hierarkin. Deras chefer är mer än lovligt osympatiska. Året är 1935. Nazisterna har förstärkt sin makt i Tyskland. De har skickat en forskningsgrupp till Sverige för att undersöka runstenar som de tror innehåller mystiska budskap som förstärker deras åsikter om ariernas överlägsenhet. En tysk journalist hittas mördad. Mordfallet oroar statspolisen och den svenska och tyska regeringen. Allt talar för att mordutredningen bör hållas så hemlig som möjligt att att man inte bör stöta sig med Tyskland. En tysk man söker sin bror som alltid levt farligt genom att kritisera regimen. En syster hämnas sin bror.Det handlar mycket om syskonrelationer och blodsband; om genus, klass och ras. Anna Lihammer har tänkt sig en serie med radarparet Carl Hell och Maria Gustavsson. Jag hänger definitivt med!
Förlag: HISTORISKA MEDIA

Lyckat examensarbete

Set Mattsson ( född 1956) är sjuksköterskan som blev journalist som blev författare. Man kan märka av alla tre professionerna i  Onskans pris kom ut 2012 på Historiska Media och var resultatet av författarens studier vid Lunds universitets författarskola. Handlingen är förlagd till Malmö under 1945 och 1946. Kriget är slut; flyktingarna väller in till Malmö och de placeras bl. a. på Malmö Museum.  Somliga åker direkt till Epidemisjukhuset eftersom de lider av fläcktyfus. Kvinnan som står vid relingen och petar på sina sårskorpor i söndagens smakebit är polska och råkar ganska omedelbart efter landstigningen illa ut. Kriminalöverkonstapel Douglas Palm får extra mycket att göra. Bland flyktingarna döljer sig också krigsförbrytare som det gäller att fånga in. Hustrun Anna engagerar sig mycket i sitt arbete på flyktingförläggningen. Polissystern Sara Edgren tillkallas allt som oftast och journalisten Jonnervik är aldrig långt borta. Samtidigt måste det vanliga polisarbetet fungera. En pedofil härjar i staden och förbryllar polisen.
Set Mattsson berättar vardagligt utan stora åthävor. Ondskans pris är omsorgsfullt komponerad och man förstår att Set Mattsson tillbringat åtskillig tid i arkiven. Romanen bygger till dels på verkliga händelser. Polisarbetet har författaren kontrollerat genom samtal med poliser. Tidsmarkörerna är många; Edvard Perssons film Klockorna i Gamla stan,  Solidar, Hermodskurser, m.m. Någon enda gång undrar jag vart vi är på väg och känner att jag skulle velat stryka ett stycke, men det går snabbt över. Ondskans pris förenklar ingenting. Inget är svart eller vitt. Gråzonerna överväger och får en att fundera över att det vi ser kanske inte är själva verkligheten utan något helt annat. Upplösningen är överraskande. Gång på gång till och med. Jag rekommenderar Ondskans pris. Nästa del, Svekets offer (2013), finns redan i pocket. Tredje delen, Fruktans tid (2014), kommer i pocket i maj. Ska bli trevligt att träffa det sympatiska paret Palm igen.

Kaosutmaning 2015

En smakebit på søndag

"Kvinnan vid relingen rev bort en flik av sårskorpan som täckte det runda såret. En droppe mörkrött blod steg upp som en ilsken protest mot den omilda behandlingen och hon förde armen mot munnen och sög. Den bittersöta smaken av järn förde henne tillbaka till barndomen i Polen då sönderskrapade knän och armar var en del av leken. Det var en tid som vittrat bort, precis som landet som låg ödelagt    
på andra sidan havet, och hon visste att hon aldrig skulle återvända hem."
Set  Mattsson, Ondskans pris 
sidan 7

Fler smakebitar finns  HÄR  hos Mari på bokbloggen Flukten fra virkeligheten.

Hur ska det gå för dagboken?

Hur ska det går för dagboken frågar sig utgivarna Anders Bergman och 
Emelie Perland i efterordet till den nyligen utkomna 365 dagar. Utdrag ur kända och okända dagböcker? Det är verkligen något att fundera på. De arkiv världen över som samlar in dagböcker har märkt en markant nedgång i antal inlämnade dagböcker under de senaste femton åren sedan internet slog igenom. Datorn i sig behöver inte var något hot emot dagboksskrivande. De vanliga skrivprogrammen erbjuder liksom Alive Diary, Diary Book och Diary Defender möjligheter att skriva och spara dagböcker. Varför skriver man dagbok? Vem är det som skriver? Skriver man för sig själv eller för eftervärlden? Dagboken berättar ju sådant som inte får plats i historien. I 365 dagar blandas verkligen kända dagboksskrivare som Samuel Pepys, Årstafrun och Francis Kilvert med helt eller delvis okända. Stendhal skriver efter en ridtur att bästa botemedlet mot kärlek är att äta ärter. Zlata Filipovic, född 1980, förde dagbok under Sarajevos belägring och kallas Sarajevos Anne Frank. Den 22 maj 1953 skriver sir Edmund Hilary om när han och hans berömde sherpa Tenzing toppen av Lhoteglaciären. Eva Braun skriver om besvikelsen när Führern inte kommer ihåg hennes födelsedag och hon går ut och tröstshoppar halsband, örhängen och matchande ring. Dorothy Wordsworth (syster till skalden William), den japanska hovdamen Sei Shonagon, Christer Fuglesang, George Sand, George Bush och många fler intressanta dagboksskrivare ryms i 365 dagar.
Per Bergman är litteraturvetare och arbetar på förlag.  Emelies Perland är medicinare och doktorerar i neurovetenskap, 365 dagar är en mycket intressant bok. Varje dagboksskrivare får en kortfattad presentation av utgivarna, som måste ha haft väldigt roligt under arbetet med boken. Fin litteraturförteckning och ett användbart personregister finns.