Tisdagstrion v. 11 2021: Irland

 

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 11: Irland (17 mars St Patrick´s Day)

 

Irländska romaner på min läslista:

 

1. Dödens flod av av Dervla McTiernan. Första boken om Cormac Reilly.

Ett nytt och ett gammalt mord kopplas samman. »Jag har länge längtat efter en ny seriefavorit. Och kanske har jag äntligen hittat den.« | Malin Persson Giolito, Vi läser» En stark deckardebut för alla läsare som älskar Tana French och skildringar av det moderna Irland.« | Johannas deckarhörna. Låter lovande, tycker jag.

 

2. Namnens hus av den irländske författaren Colm Tóibín.
När den hellenska flottan ska angripa Troja behöver deras skepp medvind som får deras segel att bågna.  Kung Agamemnon gör en deal med gudinnan Artemis att offra äldsta dottern, Ifigenia, i utbyte mot vind. Hustrun Klytaimnestra luras att ta med henne till flottbasen Aulis. Hon tror att det ska bli bröllop mellan flickan och hjälten Akilles. Istället hamnar Ifigenia på offeraltaret och vinden vänder. 

 3. Hjärtats osynliga raseri av John Boyne . 

Att inte följa reglerna i ett strängt katolskt samhälle får naturligtvis dramatiska följder. En sextonårig flicka blir förskjuten ur sin familj och by efter som hon är gravid. Prästen är särskilt ogilland så klart. Men snart ska det uppdagas vad prästen själv är för slags man.

Dörren

Jag har läst Magda Szabó tidigare och gillat henne mycket, men den här boken, Dörren,  bara älskade jag. Jag lyssnade på den som Radioföljetong i alldeles utmärkt uppläsning av Julia Dufvander och sedan läste jag den också. Författaren har skapat ett oförglömligt kvinnoporträtt i den mycket respektingivande Emerentia, som lever i en ungersk by, granne med ett författarpar där kvinnan som av en händelse heter Magda. Emerentia lovar nådigt att hjälpa författarparet med hushållet, även om hon inte kan fatta varför de behöver hjälp med något. De gör ju ändå ingenting. Emerentia avskyr kultur och föraktar intellektuella. Endast kroppsarbete räknas som arbete. Det finns de som sopar och de som inte sopar. Emerentia har gått tre år i folkskola och har minne som en dator. En dragkamp uppstår om hittehunden Viola, en egensinnig hanhund som i alla lägen väljer Emerentia.  Magda försöker att gå varsamt fram och inte trampa Emerentia på tårna, vilket inte är så lätt. Emerentia har en otrolig integritet och kan bli kränkt för de mest oväntade småsaker. Det visar sig att hon besitter ett stort förråd av svordomar och fula ord som hon inte tvekar att använda när hon får sina vredesutbrott. Emerentia är en maktfaktor på gatan. Hennes hus är en tjänstebostad eftersom hon är anställd som vaktmästare. En märklig vänskap utvecklas mellan de två omaka kvinnorna. Magda kartlägger sakta men säkert Emerentias turbulenta förhistoria. Både hon och Magda har fått känna av kriget och det politiska tillståndet i Ungern om än på olika sätt. Magda Szabo skildrar de båda kvinnorna med kärlek, respekt och psykologisk finkänslighet.

En smakebit på søndag v. 10 2021

Historiska Media

" Min mormor sa ofta till mig att våra förfäder inte försvinner när de dör, utan ofta fortsätter att vaka över oss. Nu känner jag att hon betraktar mig när jag sätter fyr på  tre rökelsestickor med en tändsticka. På mina förfäders altare, bakom träklockan och faten med ångande mat, glimmar min mormors ögon till när en orangeblå låga slår upp och förtär rökelsen. Jag viftar med tändstickan för att släcka elden. När den börjar glöda ringlar sig doftande rökslingor upp mot himlen och ber de dödas andar att återvända. "Bá ói", viskar jag och håller upp rökelsen över huvudet. Genom slöjan av dos som markerar gränsen mellan våra två världar ler hon mot mig. "Jag saknar dig, mormor."

Från sidan 9 i När bergen sjunger av Nguyen Phan Que Mai 

En smakebit på sødag är en läsutmaning som går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger  håller i trådarna den här veckan. Fler smakebitar HÄR

Veckans mening v. 10 2021

Robert på bloggen Mina skrivna ord väljer varje lördag en mening från den boken han läser och uppmanar oss att göra detsamma. En mening som en uppmärksammar av något skäl.

Benjamin tänker: (Man kunde prata med kvinnor om mycket som man inte blottade i sällskap av män.)

Men kunde man ha kvinnor som vänner?

Ur Den som ser av Herbjørg Wassmo. Del fyra i serien om den mäktiga Dina Grønelv och hennes familj. Dinas bok; Lyckans son; Karnas arv heter de tre första. I ny utgåva på Historiska media.

Fredag v. 10 2021: Trendigt

elisamatilda: Fem en fredag v. 10: Trendigt

1. Vad var mest trendigt under dina tonår?

Minns inte att det var så mycket som var trendigt. Möjligen en viss väska

2. Hur har du omedvetet någon gång varit trendig?

Ja, ibland är mina höstfärger trendiga. Och det kan ju inte jag hjälpa

3. Vilken trend skulle du vilja se kommer tillbaka?

En förlåtande, tillåtande; form - och färgmässigt. Om det någonsin funnits en sådan

4. Vilken trend skulle du aldrig anamma?

Kortkort. Och plastigt

 

5. Vad vill du ska bli en trend?

Att slippa trender

Helgfrågan v. 10 2021

 

Mia undrar i sin Helgfråga v. 10 om det är någon särskild bok vi väntar på.

Det skulle i så fall vara Jag måste, när ingen annan vill: Kvinnorättskämpen Sophie Sager av Karin Milles. Hon var huvudperson i det s. k. sagerska målet 1848 som väckte stort uppseende. 23 år gammal anmäler hon sin hyresvärd för misshandel och försök till våldtäkt. 

Bonusfrågan gäller Melodifestivalen. Brukar vi se den?

Njae. Jag har de två senaste åren försökt hänga med lite för att kunna säga något om vad jag tycker när barnbarnen vill jämföra intryck. Det är ju roligt. I år tycker jag att det är två stycken som jag kan tänka mig som vinnare, nämligen Paul Rey och Clara Klingenström. Ja, kanske tre då. Erik Saade gick ju direkt till final så honom hade jag glömt.

Veckans kulturfråga v. 10 2021

enligt O : Vilken bok skriven av en kvinna med en kvinna i huvudrollen vill du lyfta fram?

Just nu håller jag på med Herbjørg Wassmos romanserie i fyra delar om den myndiga Dina Grønelv och hennes familj, men eftersom jag inte är riktigt klar med del fyra, Den som ser, väljer jag Dörren av Magda Szabó. Den har jag just läst (två gånger till och med) och den innehåller ett oförglömligt kvinnoporträtt, nämligen Emerentia; arg och sur och med ett outtömligt förråd av svordomar och invektiv. Hon och författarinnan Magda utvecklar en vänskap som inte är av det lättsamma slaget. Magda tassar på tårna för att inte stöta sig med Emerentia på något sätt. Emerentia föraktar kultur och intellektuella. Hon hjälper Magda i hushållet även om hon inte förstår varför hon ska göra det. Magda arbetar ju ändå inte. Och vad blir hon trött av? Mágda går varsamt fram och med tiden kan hon pussla ihop Emerentias dramatiska förflutna. Damerna kivas också om Viola, hittehunden som i själva verket är en hanhund. Egentligen rör det sig om två fantastiska kvinnoporträtt: Emerentia och Magda.