Helgfrågan v. 34

Mia undrar i sin helgfråga vad som kan vara för mycket mellanspel i böcker och nämner själv för långa sexscener i deckare. Det har hon rätt i. Och det kan vara andra saker när det ibland känns som om författaren gärna ville redovisa kunskaper på något område.

Bonusfrågan gäller helgens aktiviteter. Det ska bli fint väder enligt SMHI.
Imorgon börjar jag tillreda ett bröd som det tar två dagar att baka. Det ska duttas och puffas och slås ner i all oändlighet, men brödet blir jättegott. Ett visst problem är det att översätta receptet till mänskliga proportioner. Det börjar med 4 kg mjöl. Redan där blir det ju problem. Mjöl. Vilken slags mjöl? Sedan kommer 2,5 l vatten. Min hushållsmaskin är av det känsliga slaget varför redan l l degvätska kan bli övermäktig. 130 g salt? 1 pkt (550 g) 4 - kornskross skållas i 0,6 dl vatten! (Någon med mig skämta aprilo!) Jag har fått receptet på mitt favoritmatställe På skissernas i Lund. 

På lördag får jag besök av en gammal god vän och vi ska luncha, prata, prata, prata, prata och äta Jane Eyres kumminkaka till kaffet. Och hon ska får smaka mitt - hoppas jag - himmelska bröd.
På söndag ska jag sitta i trädgården och läsa. Oavbrutet. Hela dagen. Skamlöst.

Modiga blekingskor

Sigrid, Augusta, Anna och de andra. Modiga blekingskor kring 1900. Av Katarina Olsson. Dessa modiga blekingskor kämpade för kvinnors rätt att rösta. En av de mest energiska var Mathilda Mallings syster, Sigrid Kruse, född på Oskarsfarm i Norra Mellby. Hon var lärare i Karlskrona och skrev en del böcker

för ungdom, till exempel Ur medeltidens stjärnenatt. Berättelser för barn och ungdom. 1902. Ester, en utav systrarna Kruse, bodde hela tiden med Sigrid och de hade en kolonilott vid Gullberna.  Sigrid tog också stort ansvar för hemmet i Wetteryd där modern satt som änka. Där bodde också systern Berta och brodern Lars. Mathilda är den enda i hela barnaskaran Kruse som gifter sig. Ellen, Sigrid, Ester, Lars och Berta förblir ogifta. Sigrid, Augusta, Anna och de andra är en trevlig bok; lätt att ta till sig och speciellt intressant för mig som söker information om familjen Kruse i allmänhet och Mathilda Malling i synnerhet.

 Systrarna Ellen, Sigrid och Ester Kruse. Ellen arbetade som lärare i Malmö.

Titel: Sigrid, Augusta, Anna och de andra
Författare: Katarina Olsson
Förlag: IKO utbildning
Tryckår: 2017
Antal sidor: 106

Tisdagstrio: Favoriter från barndomen

Temat för Helenas Tisdagstrio v. 34 är favoriter ifrån barndomen.
1. Svensk vers är en fantastisk gammal bok innehållande läsning för skolan. Morfar hade den i sin bokhylla. Den exproprierades snabbt och skrevs namn i och vips! hade boken bytt ägare. Morfar sade aldrig något. Och jag gottade mig åt fosterländska sånger, tragiska berättelser om drottningar som låg begravda i skogen medan kungen stod bredvid och grät. Dramatik, sida upp och sida ner. Det tilltalade den mycket unga människan som tyckte sig ha gjort rena fyndet.

2. Elsa Beskow var i allmänhet inte min favorit. Men något gjorde att jag tyckte mycket om Blomsterfesten i täppan. Om flickan Lisa som får vara med om blommornas fest och sång på midsommarafton. Jag tror att det var tistlarna utanför grinden som tilltalade mig. Och så att blommorna var så blommiga, d.v.s. kändes så riktiga.


3. De vilda svanarna av H C Andersen handlar om elva prinsar som förvandlats till svanar av sin elaka styvmor. Deras syster Elisa får också känna av styvmoderns ondska. Hon får lida mycket och oförskyllt innan hon lyckas tillverka de pansarskjortor av nässlor som kan rädda tillbaka prinsarna. Elisa beskylls för att vara häxa och döms till att brännas på bål. Men de kommer de vilda svanarna till hennes undsättning och hon kastar skjortorna över dem och alla förstår att Elisa är oskyldig.

Flickorna Suell

Flickorna Suell är en roman av Annie Åkerhielm. Den skrevs 1920 och tilldrar sig i Malmö. Tekla och Ella Suell är döttrar till änkemannen Thomas Suell. Flickorna är tysta och bleka och strängt religiösa. Fadern tycker att stämningen i hemmet är tråkig och tryckt. På en bjudning träffar han den unga, föräldralösa och levnadsglada Dika Löwenkrona. Hon har motvilligt tagits om hand av en faster, som hela tiden är nervös för vad hon kan tänkas ta sig till. Dika är systrarna Suells raka motsats. Alla håller andan när Thomas Suell gifter sig med Dika. Hon är glad som en lärka och njuter av makens rikedomar. Ella Suell går sin väg och Tekla gör äntligen något som hon kunde ha gjort långt tidigare. Hon blir sjuksköterska i Lund. Här möter hon dr Åkesson som är en skicklig kirurg och trygg bondson. Som naturvetenskapsman möter han Theklas ångest över de själar hon anser gå förlorade utan att ha mött Gud där de ligger i sina sjuksängar. Malmö ställs emot Lund i Teklas värld. Hon längtar efter vattnet. Thomas Suell älskar verkligen sin hustru med en uppoffrande, osjälvisk kärlek. Och Dika ser och förstår äntligen. Släktens gamla tanter är ganska roliga på sitt sätt. Thomas Suell och dr Åkesson är två män att sympatisera med. Men de unga flickorna är alltför mycket av typer för att riktigt leva. Det är som vanligt inget fel på språket men jag tycker att romanen känns aningen daterad. Jag tycker att jag läst flera mycket bättre romaner av Annie Åkerhielm.

Titel: Flickorna Suell
Författare: Annie Åkerhielm 
Förlag: B. Wahlströms bokförlag
Tryckår: 1934
Antal sidor: 270

En smakebit på søndag

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers förstås. Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna.

"Ett stulet pass kan ta dig en bit på vägen. I mitt fall var det förbi tullen på Heathrow där jag stod i EU - kön och hoppades att jag skulle slippa fejka en svensk accent när en tjänsteman med tom blick kontrollerade mina papper. "Du ska vara här i tre veckor." Hon kastade en blick på mitt landing card. "Och varför är du här?"  "Semester." Det finns vissa fördelar med att vara en 1,80 centimeter lång blondin som stiger av ett plan från Reykjavik. Tulltjänstemannen nickade, sköt tillbaka passet över disken och bytte fokus till personen som stod bakom mig. I en vittnesidentifikation skulle man kunna förväxla mig med kvinnan i det svenska passet: vi var båda långa med axellångt stripigt blont hår och gråblå ögon. Den största skillnaden var att Cassandra Neary från New York kunde åtalas för medhjälp till fler än ett mord. Dagny Ahlstrand från Uppsala, Sverige, var missbrukare, men så vitt jag visste hade hon ännu inte mördat  någon. Inte än."
Från sidan 10 i Skarpt ljus av Elizabeth Hand.

Fler smakebitar HÄR

Victoria Benedictsson

Idag besökte jag Hörby museum som ligger mitt emot biblioteket i Hörby. Praktiskt, tycker jag. Ännu mera praktiskt hade det varit om biblioteket också hade varit öppet. Det jag främst ville se var Victoria Benedictsson - utställningen och det var väldigt intressant. Victoria Benedictsson, Stella Kleve, Axel Lundegård och Ola Hansson stod i begrepp att bilda en modern litterär sammanslutning där man tog avstånd ifrån de förljugna och föråldrade idealen. I verkligheten kom Victoria Benedictsson hatt stå med en fot i varje lägeri enlighet med sitt sinne för verklighet och sanning

Jag vet ju att Stella Kleve och Victoria Benedictsson inte gick så bra ihop; kanske beroende på åldersskillnaden? eller kanske stämde inte kemin helt enkelt. Sällskapet sammanstrålade en gång hemma hos Mathilda Kruse/Stella Kleve i Wetteryd och om det kan en läsa i Stora boken och dagboken II - III 1884 - 1888. VB skriver: "Första intrycket: En hatt och en obeskrivligt smal figur. Någonting blekt och skröpligt." Och lite längre fram: "Ytan är för Stella Kleve allt." Och  så slår hon fast: "Jag tycker inte om henne." Men VB har ändå ett visst utbyte av att umgås med Stella Kleve.

Jag studerade en gång vid en underbar fakultet

Sommaren gick så fort

Sommaren gick så fort, och jag minns knappast
längre huset på kullen. Ändå tillbringade jag många
nätter där. Blixtarna lyste upp den väldiga magnolian.
En blixt väljer alltid det mnsta avståndet mellan molnet och
markytan. Han som ägde huset sysntes ju aldrig till, inte ett löv
rördes i vinden. Han spelade Kinderszenen på ett så dyrbart 
instrument att man efteråt betvivlade alltsammans. Jag står
kvar med en nyckel av glas i handen. Rök, mot ansiktet en 
mörk fläkt. Vi tror oss lätt förlorade. Djupt där nere
blänker vattnet, en biflod till den mäktiga Missouri

Bli aldrig vän med en kråka!

Bli aldrig vän med en kråka!
sade en biolog i radion. Kråkan
fäster sig snabbt vid dig, hon knackar på
fönstret oavbrutet, kråkan blir lätt psykotisk.
Ingenting händer här. Ingenting. Trädgårdar
i regn. Citroner i månsken. En flock kajor lyfte med ett
häftigt oväsen vid ruinen igår kväll. Klockorna milt
genom diset. Röken, klangerna. Jag såg en gång
en liten flickas ögon gå i moln, det var irreparabelt
från början. Det gör ont. Molnet drog över den
violetta ögonvitan långsamt inåt mot
pupillen och sedan kunde jag inte
följa det längre, molnet.

ur diktsamlingen Efter att ha tillbringat en natt bland hästar, 1997
som ingår i Jag studerade en gång vid en underbar fakultet
Symposion 2003

Tua Forsström föddes i Borgå 1947 och där bor hon fortfarande.
Hon fick Nordiska Rådets litteraturpris för
Efter att ha tillbringat en natt bland hästar, där hon går i dialog 
med den ryske filmregissören Arsenij Tarkovskij.
I februari 2019 invaldes hon i Svenska akademien på stol nr 18
efter Katarina Frostenson.

Månadens språk är finska. Där platsar Tua Forsströms bok som f. ö. kommer ut i ny upplaga i höst