skip to main |
skip to sidebar
Tredje delen i Agnes Lidbecks trilogi som började med Finna sig och följdes av Förlåten har titeln Gå förlorad. Första delen handlar om Anna och hennes liv som maka, mor och vårdare. Förlåten handlar om två systrar som tömmer familjens sommarstuga. De är varandras diametrala motsatser.
Gå förlorad handlar om Anders, Kristinas man och Annas pappa. Han är en orolig själ som bakar bröd och arbetar som psykolog/terapeut på sin mamma Gunnels mottagning. Han säger sig ha nära till sina känslor till skillnad från Kristina. Om en ska tolka svärmor Gunnels minspel så finns här en viss klasskillnad. Kristina från Sundsvall kommer ur en annan miljö och kan inte alltid de sociala koderna. Och hon har inget emot att bo i en villa klädd i mexitegel. Men - hon har en finare tjänst och högre lön än Anders. En följer familjen under ca tjugo år. Anders funderar mycket över allting. Han söker något som han tror är känslan från den första förälskelsens tid med Kristina. Därav alla otroheterna. Ibland far Anders hand ut och Anna får en örfil. Sedan får hon en present. Och så talar vi inte mer om det. Anders är svår att ta till sig. Han är ganska ömklig och saknar go. Men han är - på sitt sätt - mån om familjen. Jag tror att jag tycker att han framför allt är tragisk. Agnes Lidbeck är en knivskarp iakttagare. I Finna sig tyckte jag att hon var iskall. I Förlåten något mindre kylig och i Gå förlorad tycker jag att hon i det närmaste är milt överseende. Jämfört med sig själv, alltså. Inte för att hon är mindre skarpsynt för det. Men som om hon beklagar Anders och Kristina och deras dåliga spis.
Titel: Gå förlorad
Författare: Agnes Lidbeck
Förlag: Norstedt
Tryckår: 2019
Antal sidor: 238
Medelålders dam ca femtio hyr sommarhus på en ö i Stockholms skärgård. Vid en provianteringsresa till fastlandet missar hon bussen till båten tillsammans med en luggsliten man runt fyrtio. Hon tycker att han ser eländig ut. Men förseningarna gör att de börjar tala med varandra. Det visar sig att de faktiskt bor grannar på ön; bara en liten udde emellan. Snart tycker hon att han är det vackraste hon sett. Han är skild och har tre barn. Deras kontakter är täta. De talar om allt och på alla sätt. Han sover över hos henne. Men alltid i jungfrukammaren. En dag yttrar han några ord som ställer deras relation på ända: Jag känner ingen åtrå till dig. Som kvinna. Tidigare har de varit överens om att kärlek är inget en leker med. Kvinnan har berättat om sina äktenskap och om besvären med en arbetskamrat som är förälskad i henne och hotar att ta livet av sig. Varken mannen eller kvinnan är namngivna vilket gör att de känns lite opersonliga; kanske mera som modeller. På baksidan av Bodil Mamlstens Novellix - novell Åtrå talas det om humor. Jag ser inget roligt i den här berättelsen som haltar på båda benen. Kvinnan och mannen befinner sig på helt olika stadier i sina respektive relationshistorier. Hon är av ett helt annat kynne än han som verkar vara ganska nollställd. Det finns massor att diskutera i den här novellen som passar in på nr 15. Läs en novell vars titel börjar och slutar på samma bokstav i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell IV.
Mia undrar i sin helgfråga vad vi tycker om nomineringarna till Årets bok 2019 och om vi saknade någon titel.
Jag tycker att det är bra att Pachinko finns med. Och Silvervägen.
Jag kan sakna Jag for ner till bror av Karin Smirnoff och Aednan av Linnea Axelsson
Bonusfrågan: Hur många har du läst av de nominerade?
Jag har läst Pachinko, Det som göms i snö, Vaggvisa och Silvervägen
Tone Andersson står och sliter med en hård deg som ska bakas ut till ankarstock. Många liter mjöl ska arbetas in. Det är tungt i vanliga fall, men nu är det ännu lite tyngre eftersom Tone Andersson är gravid. Plötsligt hittar hon ett långt, svart hårstrå i degen. Hon tvekar inte. Degen åker i soptunnan!
När gravida Annika försvinner under svampplockning i skogen kommer hela Rogsved snabbt på fötter och ger sig ut för att söka. När hon hittas finner man också en massa svarta hårtussar.
Femton år tidigare kom en vacker svarthårig kvinna till byn. Hon heter Aylin och bröderna Martin och Dennis blir rivaler om henne. Martin vinner lätt. Aylin blir gravid. Men plötsligt är inte Aylin gravid längre. Senare råkar hon ut för en förfärlig olycka vid flistuggen vid sågen. Hon bar på en hemlighet som Martin avslöjat. Dennis och Martin har kommit långt ifrån varandra genom åren. När Martin beslutar sig för att uppsöka Dennis igen möts han av rena misären. Han hittar en dagbok som Dennis skrivit och mycket klarnar för Martin.
Tone Andersson kommer att uppleva några fasanfulla minuter en kväll när hon är ensam hemma med sin lilla dotter. Hon snappar luft en stund på trappan och ser att det rör sig i rhododendronbuskarna. Plötsligt reser sig en stor svart, hårig varelse på bakbenen...
Hår är titeln på John Ajvide Lindqvists novell. Den ingår i Våran hud, vårat blod, våra barn. Den är välskriven och ganska kuslig. Men framför allt är det en sorglig novell. Den passar in på nr 17 i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell IV - Läs en novell där någon blir rädd.
Johanna vill se en topplista med fem rosa bokomslag den här veckan.
Jag trodde först att det skulle bli svårt, men så var det inte alls när jag ögnade igenom mina bokhyllor. Makens tittade jag inte ens i.
1. Minns du? av Alice Staffan Beckman har jag läst men ännu inte skrivit om.
En ömsint liten pärla.
2. Ormens väg på hälleberget av Torgny Lindgren. Om en fattig torparfamilj som står i ständigt växande skuld till ortens handlare. Hur betalar en skulden när en inga pengar har?
3. Purpurfärgen av Alice Walker. Celie gifts bort redan som 14 - åring till en man med fyra barn. Han slår henne och hans barn gillar henne inte. Men då träder bluessångerskan Shug Avery in på scenen och Celie får någon att ty sig till och lära av.
4. Mrs Craddock av Somerset Maugham. När Bertha Ley är 21 år får hon ut sitt arv och beslutar sig för att gifta sig med sin uppassare Edward Craddock, som hon känt sedan barndomen. Han ser bra ut, men hon upptäcker snart att han är tråkig och okänslig och av hennes romantiska planering för framtiden blir det ingenting. Hon gifter alltså ner sig vilket blir till ett visst besvär för författaren.
5. Prosa av Rose Lagercrantz innehåller fyra av hennes romaner Lov till det omöjliga; Sång för en svart fé, Adeline, Eros tårar.
Den sista rosa boken fick komma med för symmetrins skull. Motherhood av Helen Simpson
Kriminalinspektör Charlie Lager är uppvuxen i Gullspång, ett litet samhälle i Västra Götalands län. Nu beordrar hennes chef henne att åka till Gullspång för att lösa mysteriet med en försvunnen sjuttonårig flicka, Annabelle. Charlie är inte direkt förtjust. Hennes barndom var allt annat än lycklig. Detta är början på Lina Bengtsdotters debutroman Annabelle. Det blev en kriminalroman. Den har stått i min hylla alltsedan bokrean och nu är den läst också. Charlie är är duktig som i sitt arbete men har en benägenhet att råka illa ut som människa. Mäns våld mot kvinnor är ett genomgående tema i Annabelle. Charlie besöker en gammal väninna i byn, Susanne, gift med en vacker notoriskt otrogen man, med vilken hon har fyra vilda barn. Hon uppsöker sitt förfallna bandomshem, Lyckebo, i skogen. Hon minns modern Betty och en av hennes pojkvänner som hette Mattias. Nora, den försvunna flickans mor, blir galen av oro. Charlie börjar ana ett samband mellan Betty och Nora. Hon har klara fördelar av att hon känt till Gullspång tidigare. Annabelle är en lågmält berättad historia. Språket är vårdat och en följer lätt Charlies tankegångar. Annabelle har ett logiskt slut. Men en sak skulle jag vilja veta: Vem var Annabelles far? Betty tog hemligheten med sig i graven. Eller också visste hon det inte. Annabelle rör sig över tre generationer och jag tyckte mycket om den och blev glad när någon annan bloggare upplyste om att det rör sig om en serie och då blev jag nyfiken så klart. Del två; Franscesca är nu reserverad på biblioteket.
Titel: Annabelle
Författare: Lina Bengtsdotter
Förlag: Forum
Tryckår: 2017
Antal sidor: 312
"Det var i början av juni och nätterna blev aldrig riktigt mörka. Fredrik Roos satt i bilen och såg ut över de dimmiga ängarna. Han visste att Annabelle brukade gena över dem, att hon trampat upp sina egna stigar i det höga gräset. Nora hade så klart förbjudit henne att gå där på natten, men Fredrik visste att hon brukade göra det ändå och han förstod henne. Med Noras snåla tider var varenda minut värdefull. Han hoppades att han snart skulle se sin dotter komma gående över fälten, se henne i den blå, tunna klänningen som tydligen saknades i Noras garderob. Nora hade ställt till ett jäkla liv när hon upptäckte det. Han tänkte en stund på sin fru, på hennes hetsiga temperament och oro. Hon hade alltid varit labil och ängsligt lagd. När de först träffades hade det varit nästan fascinerande, tyckte han, hur hon alltid kunde skapa skräckscenarion ur vardagliga händelser. Med åren hade fascinationen ersatts av irritation. Och nu, när han satt här i bilen, än en gång utsänd av Nora för att hämta hem Annabelle, kände han att han snart inte orkade mer."
Från sidan 8 i Anabelle av Lina Bengtsdotter.
Varje söndag anordnas en läsutmaning som går ut på att vi utan spoilers bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Den här veckan är det Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna.
Fler smakebitar HÄR.
Inlägg
