tisdag 26 mars 2019

Veckans topplista v. 13 - Romaner som baseras på verkliga händelser

Veckans topplista ska handla om romaner som baseras på verkliga händelser. Så här säger Johanna:
"Exakt hur sanningsenliga era böcker är bestämmer ni själva, men meningen är att det ska finnas en tydlig koppling till en verklig händelse eller person bland dagens bokval."

Birgitta och Katarina. Alexandra Coelho - Ahndorils fina roman handlar om Heliga Birgitta, hennes himmelska uppdrag och svårigheterna att kombinera detta med äktenskap och barn. Alldeles speciellt svårt är förhållandet till dottern Katarina. Birgitta är uppfylld av sin kallelse och lägger ett ok på sin dotter som vill något helt annat.  

Barnmorskan Katja Kettu. Barnmorskan Vindöga blir handlöst och ohjälpligt förälskad i den tyske SS - officeren Johann under det finsktyska Lapplandskriget 1944 - 45. Romanen är verklighetsbaserad och utspelar sig i trakterna kring Petsamo i norra Finland i området där Finland, Norge och Sovjetunionen möts.

Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj skrevs 1985 och skaffade åtskilligt besvär med censuren för att få boken utgiven i hemlandet. Hon strök själv också. Tack vare att hon fick vara fristadsförfattare i flera städer, bland annat Göteborg, fick hon boken skriven. 

Själarnas ö. Den finlandssvenska författaren Johanna Holmström har skrivit en roman, som bygger på verkliga händelser. Dårhuset på Själö var ett komplement till spetälskesjukhuset som fanns där. 1889 blev det mentalsjukhus enbart för kvinnor och många tillbringade hela sina liv där och behandlades med metoder som arbetsterapi, varma och kalla bad, tvångströja, isolering och ishjälm. 

Ode till Beckomberga av Sara Stridsberg. Jackie har i många år åkt ut till Beckomberga mentalsjukhus för att besöka sin far, Jim eller Jimmie Darling,  som hamnat där efter sjävmordsförsök och alkohol- och narkotikamissbruk. Han lever på samma sätt som han spelar schack, utan att tänka, utan strategi, utan en tanke på framtiden. Pappan har viss verklig förankring och själva Beckomberga dokumenteras.

måndag 25 mars 2019

Ny radioföljetong

Norstedts förlag
Imorgon, tisdag, läser Sara Arnia sista avsnittet av Margareta Lindholms Skogen
På onsdag börjar den nya radioföljetongen Sightseeing av den thailändske författaren Rattawut Lapcharoensap född 1979. Sightseeing visar upp ett annat Thailand än det en läser om i turistbroschyrer. Den innehåller tre berättelser och handlar om kulturkrockar
I den första berättelsen "Farangs" gör sonen till en hotellägare misstaget att förälska sig i en västerländsk flicka, vilket leder till en dramatisk uppgörelse med flickans uppblåste amerikanske pojkvän.
I "At the café lovely" skildras vad som inträffar när en ung fattig man bjuder sin yngre bror på McDonald's som en födelsedagspresent.
I berättelsen "Sightseeing" reser en ung man med sin nästan blinda mor till de paradisöar hon längtat till, långt bortom turistorternas skräniga vardag.
Sightseeing har blivit nominerad på shortlisten till The Guardian First Book Award. Ia Lind har gjort översättningen och Emil Almén är uppläsare.

söndag 24 mars 2019

En smakebit på søndag

"Jag är i kvinnofällan. Nu jävlar ska jag ut. Jag tar mig ut med vapnet hagga. Jag blir nu en hagga. Och hagga är även ett verb. Att hagga. Det är en handling. En jävligt aktiv handling. Passa er, män. Särskilt du där, du vet vem du är. Eller nej, det gör du inte. Du bara trodde att du visste. Grav självöverskattning. Och gissa vem som fick betala priset. Typiskt män. Jag kommer att hagga rakt igenom denna bok och förresten genom resten av livet också. Betyder: jag är inte längre hänsynsfull. Jag, kvinna, kommer hädanefter att skita i att uppföra mig. Jag är inte behaglig. Jag vill inte längre vara i kärleksrelationernas konstanta förhandlingslägen, där kvinnan drar kortaste strået. Jag tänker inte längre leva i världen ni har skapat.
Albert Bonniers förlag
Under generationer som tjänsteande, känsloslav och sexleksak har jag lärt mig observans. Jag är hetta och kyla. Jag iakttar allt, jag vet allt och jag kommer att använda det. Ni ser mina ögon svartna nu: drönarens pixlar, svartglödande pärlor i det vaga nattljuset. En man lämnar aldrig sin bekvämlighet. Hela hans väsen utgår ifrån medhavda rättigheter. En man förväntar sig: herravälde, vård och omsorg. Världsherravälde skaffar han själv, i rivalitet med andra män. Vård och omsorg finns det personal för: kvinnorna. Män sviker alltid. På ett eller annat sätt kommer de att svika. På ett eller annat sätt kommer vi, kvinnor, att hamna i kvinnofällan. Vi går in med samma värde, men vi slutar maktlösa. Min fråga är: Varför. Mitt krav är: Aldrig mer."


Från sidan 7 - 8 i Haggan av Aase Berg.
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna.
Fler smakebitar HÄR.

lördag 23 mars 2019

För ful

Alfhild Agrell (1849 - 1923) var samtida med Strindberg och efter honom tidens bästa dramatiker. Strindberg beskyllde henne för att vara manshatare och han och flera andra hjälptes åt att mota undan henne och de övriga av tidens skrivande kvinnor. Men Alfhild Agrell fortsatte att skriva. Nyligen kom en samling av Alfhild Agrells noveller med ett efterord av Ebba Witt -  Brattström. En av novellerna har titeln För ful. Den publicerades först 1897 i Dagens Nyheter. Andra meningen i novellen lyder: Hans fulhet hörde till den sorgligaste arten: den groteska. Han var undersätsig, hade långa armar, ett litet ansikte med små ögon, stripigt hår och skägg och en utskjutande mun. Mest av allt liknade han en orangutang. Barnen gjorde narr åt honom och de vuxna varnade sina små för honom. Mannen, som hette herr Ek, var intelligent och utbildade sig och såg fram emot att meddela sitt vetande åt barn. Men det fungerade inte alls. Han fick dra sig tillbaka och syssla med översättningsarbete och renskrivning. En kvinna i huset där han bor talar vänligt till honom. Dottern Agnes, 6 år, tar intryck av sin mor och blir den fule mannens nära vän och ständiga sällskap. Han hjälper henne med läxorna och hon är solen i hans liv. En dag när Agnes kommer till herr Ek är han sjuk; mycket sjuk. Han vet att han ska dö och han vill förbereda Agnes. Han ber henne att bränna några brev. En biljett faller ur ett brev och herr Ek berättar den sorgliga historien som sin enda, stora och bittra kärlek. En skoningslös berättelse där döden kommer som en befrielse. Boven i dramat är ingen man utan en hjärtlös kvinna. Alfhild Agrell är väldigt konsekvent. Inget blir herr Ek besparat och han dör på slutet. Det är opera i novellform.
Om en vill läsa om Alfhild Agrell finns till exempel: Alfhild Agrell : rebell, humorist, berättare 2014 av Ingrid Nordin - Hennel och Dömd och glömd från 1981 av samma författare.
Den här novellen passar in på nr 29 i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell IV Läs en novell där någon dör/har dött
Titel: För ful (Ur Noveller)
Författare: Alfhild Agrell
Förlag: Atrium
Tryckår: 2019
Antal sidor: 12 sidor 

fredag 22 mars 2019

Den genomskinliga rättikan

Den genomskinliga rättikan, 1985,  är en delvis självbiografisk novell av nobelpristagaren  Mo Yan i novellsamlingen med samma namn. Pojken som kallas Svartungen rekryteras som medhjälpare till en stenhuggare som ska hjälpa till med en fördämningsvall som ska breddas. Arbetsledaren svär och skriker om kommunpamparna som tar folk ifrån byns arbetsstyrka. Vid arbetsplatsen står vice -  direktör Liu och domderar och kallar Svartungen "ditt lilla apkräk". Tonen är väldigt rå i största allmänhet. Han får arbeta tillsammans med kvinnorna där  det finns en vacker flicka vid namn Krysantemum som intresserar för honom. Så småningom kommer Svartungen att dra bälgen till smeden något som också Mo Yan också provat på. Det är också ett hårt arbete. Den gamle smeden blir så småningom utmotad av den ondsinte enögde smedgesällen som sätter skräck i alla. Så småningom utvecklas ett triangeldrama som visar sig omfatta fyra personer. Mo Yans novell är mustig och märgfull. Naturen skildras kärleksfullt och står som motvikt till det hårda arbetet och de långa arbetsdagarna. Svartungen som inte talar har desto starkare sinnesförnimmelser. Humorn är burlesk och berättarglädjen är det inget fel på. William Faulkner står högt i kurs hos kinesiska författare. Så också hos Mo Yan, som dock betraktar sig som Faulkners jämlike. De vackra saxklippsillustrationerna i boken är gjorda av konstnären Zhang Hui från Mo Yans hemtrakter. Översättare är sinologen Göran Malmqvist.
Novellen passar in på nr 8 i Ugglan&Bokens läsutmaning Läs en novell IV: Läs en novell vars titel består av tre ord.
Dessutom råkar den passa in i Läsutmaningen Månades språk som i mars är kinesiska.
Titel: Den genomskinliga rättikan 
Ur novellsamlingen:  Den genomskinliga rättikan
Författare: Mo Yan
Översättare: Göran Malmqvist
Förlag: Tranan
Tryckår: 2014
Antal sidor: 66

torsdag 21 mars 2019

Helgfrågan v. 12

Mias helgfråga:

Hur upplever du att det är? Något förlag som det är svårare att få recensionsexemplar ifrån?

Bonusfråga: Har du tänkt gå på något trevligt kulturevenemang i vår?

Som svar på själva helgfrågan säger jag att det inte är några större problem. Jag blir ibland tillfrågad och för det mesta svarar jag ja, om det inte är något väldigt konstigt och ointressant. De små förlagen har en fin utgivning och ibland ber jag om någon titel. Men för det mesta läser jag lånade eller egenhändigt inköpta böcker.
Bild: SvD
Bonusfrågan: På lördag ska jag lyssna till Händels Messias i fin uppsättning.
Lördagen den 6 april ska jag gå på ett program där Thomas Carlström presenterar Bob Dylan i ord och ton. "Från protestsångare till nobelpristagare" är titeln på programmet.

onsdag 20 mars 2019

Beviset

I Beviset fortsätter Agota Kristof där hon slutade i Den stora skrivboken. Vi möter 15 - årige Lucas som bor i mormors hus vid gränsen och sköter djuren som finns kvar. Han är en social kompetens som förmår tala med människor i nöd och  tvekar inte att erbjuda sin hjälp till exempel till en ensamstående mor, Yasmine,  med ett handikappat barn; en gammal präst i behov av mat och sällskap, en biblioteksanställd, Clara, som hade som arbetsuppgift att gallra ut alla böcker värda att läsa. De andra fick gärna lånas ut om nu någon skulle komma på den idén. Hon blev gråhårig över en natt när hennes man avrättades. Nu ger hon sig iväg för  att hämnas honom. Alla lever i sorg och saknad efter någon död. Den sömnlöses hustru mördades för att hennes textilfabriker skulle kunna förstatligas. Lucas själv väntar på att tvillingbrodern Claus ska komma tillbaka. Mathias, det handikappade barnet, väntar länge på sin mor. Han har också börjat skriva i en stor skrivbok. Någon gång slås det fast i romanen att alla människor föds för att skriva en bok. "En lysande bok eller en medelmåttig bok, det gör detsamma, men den som inte skriver någonting är en förlorad varelse, han har bara levt här på jorden, men har inte lämnat något spår." Lucas vandrar omkring som ett slags Jesus - gestalt i den lilla staden. Han löser problem och lämnar handfast hjälp åt dem som behöver. Beviset är en sorgsen berättelse om hur kriget påverkade de små människorna som befann sig långt ut i periferin, berättad med ett enkelt, lågmält språk som gör ett outplånligt intryck.