Totalskada

Agneta och Xavier är gifta sedan många år. De har tvillingflickorna Hanna och Astrid samt bonusbarnet Maria från Xaviers gifte med Ana i Argentina . Agneta är 56 år och Xavier är nybliven pensionär. Agneta tycker att maken förändrats och hon förmodar att han råkat i någon sorts kris på grund av de ändrade arbetsförhållandena. Xavier tiger. Agneta gråter. Xavier blir irriterad. Agneta gråter lite till. Hon älskar det hem de byggt upp; allra mest när hon är ensam. En dag ska de ha bjudning och Agneta ska steka harar. Hon sätter stekpannan på spisen med smör i och tänker att hon bara ska ta en cigarett på trappan.  Där har hon sin egentid. Men rökpausen tar en ända med förskräckelse. I de rykande ruinerna av sitt hem letar de bland spillrorna efter något att ta vara på. Agneta är den som letar ihärdigast. Men det som tillvaratagits är rök- och vattenskadat, smutsigt och trasigt. Det hela benämns som totalskada. Också jag är totalskadad, tänker Agneta. Hon är chockad och känner både skuld och skam. Och hon tycker att Xavier är märkligt oengagerad. Vad betyder ett hem? Vem är en utan sitt hem, sina saker och sina kläder? Xavier är mycket förtegen om sitt tidigare liv och om första hustrun, Ana. Det är något som är hans eget. Agneta vill också ha något eget och försöker med en liten otrohet. Xavier är undflyende. Agneta vill ha försäkringar. Barnen tycker att Agneta alltid gett Xavier för stort utrymme. Ja, hur ska det bli med Xavier och Agneta? De står där i ruinerna av sitt liv och försäkringsbolaget undrar hur de vill ha det med sitt hus?
Helena von Zweigbergk har alltid intresserat sig för samhället, vardagen och relationer.  Totalskada  är så varsamt skriven; så inkännande och ändå knivskarp. Det är Agneta som berättar. Det är med hennes ögon vi ser Xavier, barnen och deras gemensamma liv. Och det är hon som varit navet i deras vardag. Agneta är psykologiskt trovärdig och hennes reaktioner känns följdriktiga. Xavier har valt att vara hemlighetsfull och tystlåten och honom kommer en inte nära. Inte Agneta heller.
Frågan är om inte detta  är Helena von Zweigbergks  allra bästa roman.
Norstedts förlag.

Veckans topplista v. 2 - Böcker jag ville läsa under 2018 men inte hann med

Johannas topplista den här veckan gäller de böcker vi velat läsa under 2018 men inte hann med. Tyvärr är det en alltför lätt fråga. 2018 var ett så kort år.

1. Den sista flickan av Nadia Murad

2. Darktown av Thomas Mullen

3. Mannen i skogen av Jens Liljestrand

 
4. Jag for ner till bror av Karin Smirnoff 

5. Midsommarbrud av Elisabeth Östnäs

Allmänt och blandat

Två fantastiska japanska filmer på kort tid.
Sådan far, sådan son, som jag i och för sig sett tidigare, men den den var lika bra andra gången. 
Och så ikväll, Shoplifters, som fick Guldpalmen i Cannes 2018.
Båda är gjorda av den produktive japanske regissören Hirokazu Kore - Eda. 
 
Imorgon, tisdag, börjar en ny radioföljetong.
Skådespelaren Peter Andersson läser  De osynliga av Roy Jacobsen. Så här skrev jag bl. a. om romanen:" Om man söker action och biljakter gillar man inte De osynliga. Men den som tycker om lite långsamhet, vardagsdramatik i en annorlunda miljö och njuter av ett lyriskt språk  kommer att - i likhet med mig själv - älska den här boken."

Dagens dikt: Månadens diktare: Inger Christensen

En smakebit på søndag

"Det var i juni 1933, en vecka efter examen, som Kay Leiland Strong, Vassar årsklass - 33 - den första att springa runt bordet under examensmiddagen - gifte sig med Harald Petersen, Reed årsklass - 27, i den protestantisk - episkopala St. George - kyrkans kapell, kyrkoherde: Karl F. Reiland. Utanför på stuyvesant Square stod träden i full bladskrud och när gästerna anlände, två eller tre i sänder med taxi, kunde de höra barn leka runt statyn av Peter Stuyvesant i parken. De unga kvinnorna som kom i par eller grupper om tre, Kays klasskamrater, betalade sina chaufförer, slätade till handskarna och såg sig förundrat omkring, som om de befann sig i en främmande stad. De hade precis börjat den smått omskakande processen att upptäcka New York - märkligt nog, då flera utav dem bott här i hela sitt liv, i trista georgianska hus med mängder av tomma ytor i kvarteren kring Eightieth Street eller i lägenheter vid Park Avenue, och de roades av sådana här avlägsna små hörn, med dess grönska och dess möteshus för kväkare i rött tegel, polerad mässing och vita knutar som låg där bredvid den vinröda episkopalkyrkan. Om söndagarna promenerade de med sina kavaljerer över Brooklyn Bridge och tog en sväng i det sömniga Brooklyn Heights, de utforskade bostadsområdena på Murray Hill och pittoreska MacDougal Alley och Patchin Place och Washington Mews med alla konstnärsateljéer." Från sidan 17 i Gruppen av Mary McCarthy. Med förord av Sara Danius.

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser; utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR.

Bokbloggsjerka 4 - 7 januari

Bokbloggsjerkan är tillbaka igen och det är mycket glädjande.
Frågan lyder:
Har du upptäckt en ny genre/författare under 2018?

Upptäckt har jag kanske inte riktigt, men jag har tidigare undvikit dystopier. De har ofta drag av SF och det gillar jag inte. Men under året har jag läst inte mindre än tre dystopier och därmed två nya författare, som jag kommer att hålla ögonen på i fortsättningen. 

1. Minnet av vatten av Emmi Itäranta 
2. Binas historia av Maja Lunde. (Klimatserien 1)
3. Blå av Maja Lunde. (Klimatserien 2)  

Skuggornas tid

Skuggornas tid av Agneta Arnesson Westerdahl är del nio i Historiska medias serie Släkten. Vi har nu kommit fram till mitten av 1300 - talet. Romanen omfattar åren 1349 - 1361. Magnus Eriksson är kung i Sverige. Valdemar Atterdag är kung i Danmark. Magnus son Håkan har fått Norge medan äldste sonen, hertig Erik,  inte har fått något land. Det förargar honom naturligtvis kolossalt. Unni Cecilia är en liten flicka som bor i en grotta i skogen dit hennes mor skickade henne när digerdöden nådde familjen. Hon kommer att bli myndling till Elin Karlsdotter Folkesson på Lejsta gård i Uppland. Elin är dotterdotter till Ylva* och hon har mist sin man och sina små barn i pesten. Två trofasta gårdskarlar, Bengt och Holger, står troget vid hennes sida. Det är svårt med maten och inte blir det bättre när kungens talesman, Arvid Gustavsson,  kommer till gården och meddelar att kungen med sonen Erik och hirden vill övernatta på Lejsta. Det kommer att bli trettio matgäster runt bordet. Unni är en duktig jägare och fiskare och hon och gårdskarlarna ger sig ut för att skaffa mat. Det blir vildsvin och bäver. Elin oroar sig för att Unnis uppträdande under kungens besök. Med all rätt. Men Unni blir betagen i hertig Erik och han i henne så hon är fullt upptagen. Så småningom gifter sig Elin och Arvid och Elin flyttar med sin man till hans gårdar Legesved och Hemvidakulla i Östergötland. Omständigheterna gör att de måste flytta igen och det blir till Gotland där Visby är en viktig stad för de tyska hansaköpmännen. Innanför murarna bor borgarna och utanför står bönderna. När Valdemar Atterdag närmar sig får bönderna ensamma ta stöten som resulterar i ett av de blodigaste slagen i Nordens historia. Skuggornas tid följer väldigt väl de historiska skeendena. De platser som nämns är verkliga och  större delen av persongalleriet. Växter och djur; årstidernas växlingar, väder och vind skildras levande liksom klosterlivet. Gamla benämningar som ottemål, morgonvard, dörrgåt bidrar till tidsupplevelsen. Elins kärlekshistoria med Arvid är varm och vuxen. Unnis och hertig  Eriks omöjliga kärlek  känns mestadels vemodig för alla utom de båda älskande. Jag gillar Elin och undrar om hon någonsin får tillbaka de smycken hon gömde bakom lösa stenar i muren i packhuset i Visby. Skuggornas tid är välskriven, väl underbyggd, spännande och lärorik. Historiska media 2017
* Ylva finns med i Släkten del 8 Falkens döttrar av Elvira Birgitta Holm.

Helgfrågan v. 1

Mia undrar i sin Helgfråga vad vi läser just nu; en lagom lätt fråga så här i början på året. Jag håller på med en julklappsbok och Sista delen i Historiska medias serie Släkten. Och så försöker jag lite halvhjärtat lyssna på Nattvakten av Sarah Waters i uppläsning av Görel Crona. Det går så där.

                                             

Bonusfrågan: Mia undrar vad vi har för medel mot trötthet.

Sömnsvårigheter tycks inte vara hennes problem. Dagsljus är nyttigt för oss nordbor. Bra mat, förstås. Kolla blodvärdet kan vara bra. Powernappar på dagen; många timmars sömn på natten. Så många trevliga och intressanta aktiviteter som möjligt.