tisdag 15 maj 2018

Veckans topplista v. 20: Norge

Johannas deckarhörna: "Nu på torsdag är det Norges nationaldag (17 maj) och därför tänkte jag att veckans topplista skulle tillägnas grannlandet i väst. Fem författare eller böcker från Norge är ämnet för veckans lista."
 
Albert Bonniers förlag

1. Beate Grimsrud, En dåre fri 
är en fantastiskt bra roman. Den handlar om unga Eli som är en aktiv ung kvinna. Hon springer, boxas, skriver och har filmplaner. Men samtidigt måste hon hantera de olika rösterna inom sig.
2. Olav H. Hauge, Dagböcker, dikter. 
Egentligen var Hauge äppelodlare, men han läste och skrev mycket i hela sitt liv och hade kontakter över hela världen. Då och då var han intagen på mentalsjukhus. Dikterna sägs vara dagböckerna komprimerade.
Lindelöws bokförlag
3. Tomas Espedal, Bergensare.  
Bergensare är en blandning av prosa och poesi;  reseskildring och biografi; roman och novell. Boken tar avstamp i ett hotellrum i New York och avslutas på ett hotell i Berlin vid Kurfürstendamm
Weyler förlag
4. Geir Gulliksen, Berättelse om ett äktenskap.
Jon möter Timmy, tycke uppstår och efter mycket kort tid är han beredd att lämna sin unga hustru sedan två år och deras lilla dotter för detta nya han inte kan avstå ifrån.
Bokfabriken
5. På TBR- listan:  Kjell Ola Dahl: Täcknamn: Hilde 
Bloggtips. Har aldrig läst något av Kjell Ola Dahl tidigare. 16 före i kön.

måndag 14 maj 2018

Tematrio - Hetta



Lyran: "Ja jag erkänner, jag tillhör de där som gnäller så fort det blir varmt. Jag trivs inte! Temat för denna vecka blir därför hetta, ni kan ju roa er med att tolka detta precis hur ni vill."
1. OmslagsbildKärlek het som chili. Av Laura Esquivel
På en gårdi Mexico styr änkan Elena sin familj med järnhand. Yngsta dottern Tita får inte lov att gifta sig eftersom hon  enligt tradition måste förbli ogift och ta hand om sin mor. Men Kärlek het som chili är en berättelse om kärlek ändå.

2. 
In the Heat of the Night. Film från 1967 efter en bok av John Balls roman från 1965. Det är inte så länge sedan jag såg filmen med de två fantastiska skådespelarna Sidney Poitier och Rod Steiger. Den är spännande på mer än ett sätt. 

3. Och så en strof ur Omkring tiggarn från Luossa av Dan Andersson:

Det är något bortom bergen, bortom blommorna och sången,
det är något bakom stjärnor, bakom heta hjärtat mitt.
Hören — något går och viskar, går och lockar mig och beder:
Kom till oss, ty denna jorden den är icke riket ditt!

Ny radioföljetong tisdag 15 maj

Idag läste Monica Wilderoth sista avsnittet av April av Annika Klüssendorf. 
Imorgon börjar en ny radioföljetong. Det är Vi av KimThúy. Efter flykten från Vietnam hamnade hon i Kanada där hon blev väl mottagen. Flykten från Sydvietnam skildrar hon i självbiografiska debutromanen Ru. Där berättar hon också om hur hon återvänder till Vietnam och om sitt moderskap. Den blev en succé världen över och fick Kanadas främsta litteraturpris, Governor Generals Award. Nu bor Kim Thúy i Quebec i Kanada.
Skådespelerskan Maja Rung läser Vi. Sekwa förlag 2016 i översättning av Ulla Linton.

söndag 13 maj 2018

En smakebit på søndag










 
"Du stirrar på passinformationsformuläret. Du tar fram passet ur ryggsäcken. Du har din nya blå resväska framför dig och du ställer ryggsäcken på den och lutar dig fram över resväskan och ryggsäcken och börjar fylla i formuläret. Namn, födelseort, passnummer, nationalitet. När du är färdig ropar du åt receptionisten:" Jag har fyllt i formuläret."
Han kommer tillbaka till disken och visar dig en lista med namn på en datautskrift och säger: "Vilket?" Ditt namn står halvvägs på listan, som du antar är en lista på folk som ska checka in, och sedan stryker han över ditt namn så grundligt, så våldsamt, att det inte syns ett spår av det. Du får en nyckel till det rum som nu är tillgängligt och du sträcker dig efter handtaget på resväskan som fortfarande är parkerad framför dig. Men var är din ryggsäck? Du tittar på golvet. Inte där. Du säger till mannen bakom disken att du inte har din ryggsäck. Hotellreceptionisten tittar ner på sin sida av disken. Ingenting. Paniken växer - du är i Marocko och du har inte din ryggsäck. Du tänker på allt som finns i den: laptop, plånbok med kreditkort och alla kontanterdu tog ut på Miami International. En tre månader gammal kamera. En biblioteksbok. En necessär. Ett par små korallörhängen. Medan lista över förlorade föremål växer
glömmer du bort att andas." från s. 17 - 18 i När dykaren lämnar sina kläder av Vendela Vida. Sekwa förlag. Etta. 2018. I översättning av Jan Hultman och Annika H. Löfvendahl 
Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i En smakebit på søndag. Fler smakebitar HÄR

lördag 12 maj 2018

Alma


Bilderna lånade av svenska.yle.fi
Merete Mazzarella, författare och professor i litteraturvetenskap, är en personlig favorit. Hon doktorerade med en avhandling om Eyvind Johnson. Jag läser allt hon skriver oavsett ämne. Hon har en speciell förmåga att med enkla ord klargöra komplicerade förhållanden. Hon är dessutom så otroligt beläst och besitter gränslösa mängder av kunskap. Jag gillar också hennes bistra humor. Nu har hon skrivit en roman om Finlands första kvinnliga professor, Alma
Inte var Alma så ful!
Söderhjelm 1870 - 1949. Alma Söderhjelm var nummer sju av åtta flickor i familjen S. Dessutom fanns det tre bröder. Fadern delade in barnen i vackra och dumma respektive fula och intelligenta. Alma tillhörde den senare kategorin. Hon ville gå sin älskade äldre bror Werners fotspår och bli universitetslärare. När läsaren möter henne ligger  hon på Saltsjöbadens sjukhem och funderar på sitt liv. Hon vill inte vara där, men hennes vänner säger att hon måste. Alla hennes syskon är döda; Alma är ogift och har inga barn. 1894 tar hon studentexamen som 19:e kvinna i Finland. Hon är tredje kvinna att bli fil doktor. Då och då får hon begära dispens hos kejsaren för sitt kön. Sin avhandling skrev hon om pressen under franska revolutionen. Slutligen blir hon då professor vid Åbo Akademi. Där får hon många avundsmän och trivs inte så bra. Men hon skriver historiska fackböcker;  hon forskar och  skriver också romaner. Dessutom skrev hon kåserier som blev mycket uppskattade, till exempel av Bo Bergman och Bang. Hon skaffar sig en självvald familj;  en bror och hans syster och levde med dem och var väl tämligen intresserad av mannen. Alma hade en hel del vänner som Hjalmar och Stina Bergman och Pewe som Prins Vilhelm kallades. En speciell vän var Moje, det vill säga Mauritz Stiller. Greta Garbo träffade hon ofta, men henne tyckte inte Alma om. Det saknades inte män i Alma Söderhjelms liv men det blev inga varaktiga relationer. Alma var den som alltid tagit initiativet, sade hon. Hon tillämpade och predikade fri kärlek. Kärleken är som en vild
växt och det går inte att veta hur länge den varar. På sjuklägret började hon tycka att det kunde kvitta om personalen kallade henne professorn eller Alma. Alma grämer sig över att ingen kommer att sörja henne när hon är död, men sköterskan säger att folk kommer att sakna henne. Merete Mazzarella har följt fakta i Alma Söderhjelms liv ända till slutet. Hon har läst alla Alma Söderhjelms brev och dagböcker och hon och hennes framlidne exman Lars Gustafsson talade ofta om Alma Söderhjelm. Boken tillägnas också honom. Vi får lära känna en kvinna som kan vara charmerande och snabb i repliken men som ofta känner sig väldigt ensam. Jag tror att hon kunde vara hänsynslös mot dem hon hade omkring sig utan att egentligen mena det. Alma Söderhjelm framstår som en mångfacetterad kvinna med både goda och dåliga sidor. Och författaren känner sig nog lite befryndad med Alma Söderhjelm. Merete Mazzarella gjorde mig inte besviken den här gången heller. Schildts & Söderströms. 2018

torsdag 10 maj 2018

Helgfrågan v. 19

  Vilken är din roligaste bok?
Bonusfråga:
Vad ska du hitta på denna långhelg?
Mia undrar vilket som är våra roligaste böcker. 
Jag storskrattar sällan när jag läser romaner. Ett litet fniss blir det kanske eller något enstaka skratt. Sällan tycker jag att s. k. roliga bäcker är roliga. Men en bok som roade mig mycket var
Snöstormen av Vladimir Sorokin. Det är en fantasifull och gränslös roadmovie där en möter de underligaste figurer och råkar ut för de vidunderligaste äventyr.
Eller vad sägs om självgångare som dras av småhästar stora som rapphönor. 
Bonusfrågan: Den här helgen ska jag först och främst läsa ute i trädgården under boken som är vanlig bok och blodbok i ett. Men jag har redan städat några vildvuxna mappar som står ovanpå en av mina bokhyllor innehållande tidskrifter och kartor, kartor, kartor. Och så ska jag förmodligen åka en sväng till stugan vid havet.

onsdag 9 maj 2018

Systrarna Beauvoir

Atlantis
Claudine Monteil, född 1949, är historiker, kvinnorättsspecialist och har tidigare varit diplomat. Hennes doktorsavhandling behandlar Simone de Beauvoirs författarskap. Hon har också skrivit De som älskade friheten - en biografi om Beauvoir och Sartre - samt Söndagarna med Simone. Hennes senaste bok är Systrarna Beauvoir: rivalitet och syskonkärlek. Simone och Hélène de Beauvoir föddes 1908 respektive 1910. De var väldigt olika varandra. Simone var mörk och lillasyster blond. Hélène behandlades mycket styvmoderligt i hemmet speciellt av fadern. Simone ansågs vara den begåvade. Simone blev filosof och författare och Hélène konstnär. Simone fällde inte sällan nedsättande repliker om systerns konstnärskap medan Hélène hela tiden stöttade Simone i hennes feministiska kamp t. ex. för fria aborter. Det andra könet (1949) och Ålderdomen (1976) räknas som Simone de Beauvoirs viktigaste verk. 1975 talades det om Simone de Beauvoir i nobelprissammanhang, men sedan bestämde man sig för poeten Eugene Montale istället. Sartre och Beauvoir hade hela livet igenom ett intellektuellt och fritt förhållande, men de bodde aldrig ihop. Sartre omgav sig med unga vackra flickor och Beauvoir hade förhållanden med både män och kvinnor. Den amerikanske Nelson Algren var hon mycket förtjust i och blev mycket sorgsen när han gjorde slut. Claude Lanzmann tröstade henne i någon mån. Monteils bok delar sig innehållsmässigt ungefär på hälften. Den första delen handlar om sådant en redan visste. Men sedan kommer Monteils personliga bekantskap med systrarna Beauvoir och då blir det mera liv i berättelsen. Simone de Beauvoir dog 1986 medan systern levde ända till 2001. Det jag saknar i den här boken är ett register och bilder. Men boken är lättläst som en roman och en får lust att läsa vidare. Det allra bästa är nog ändå bekantskapen med Hélène de Beauvoir. Det har ett högt pris att vara känd och både älskad och hatad. Simones begravning blev rena kaoset och strider om utgivning av hennes brev pågår fortfarande.  Översättare: Thomas Andersson, Atlantis förlag 2018