fredag 12 augusti 2011

När vardagen glimrar till




























Förbisett.
När vardagen glimrar till av Niklas Ingmarsson (antikvarie; text) & Robert Willim (etnolog; text) och Martin Magntorn (foto) är en annorlunda fotobok som fäster uppmärksamheten vid det vardagliga, ibland riktigt fula och/eller oansenliga som vanan gör oss blinda för; det som inte är något annorlunda
eller betraktas som sevärdheter i guideböcker.
Ju gillar bilderna; jag gillar läser texterna; jag gillar hela det originella konceptet.
Förbisett är en bok att återkomma till och reflektera över.

För närvarande pågår också en utställning på
Kulturen i Allmogehallen
t. o. m. 28 augusti

Fädernas missgärningar

Majgull Axelssons senaste roman heter Moderspassion. Moderskap är ju en fråga man kan fundera över. Och moderspassion - är det något positivt eller negativt? Efter att ha tagit del av den här romanen vet jag inte riktigt. Vad skulle vara lagom? Hur mycket är det?
Minna - som är bokens egentliga huvudperson - är ensamstående mor till Sofia. Själv har hon under uppväxten funnit sin tillflykt hos sin moster Sally. Den alkoholiserade skådespelerskan Marguerite har en son som tar avstånd ifrån sina föräldrar. Anette, som arbetar på Minnas vägkrog, sviker sin dotter som morföräldrarna får ta hand om. Under en våldsam höststorm och en veritabel syndaflod i närheten av Arvika blir dessa människor sittande på Sallys Café & Restaurang utan att kunna ta sig därifrån. Och vi får ta del av deras livshistorier.
Hämnd är meningslöst. Det är sanningen som gäller. Dra fram allt i ljuset utan att rygga! Minna överger sitt mantra Bort! Undan! Väck! och når någon sorts försoning till slut.
Majgull Axelsson vet hur man berättar en historia och hennes språk är mycket njutbart. Moderspassion är man inte klar med när man slår ihop boken.
Nej, den får man fortsätta leva med. Som man gör med god litteratur.


torsdag 11 augusti 2011

Regnvädersutflykt







































Vad kunde passa bättre än ett
besök i Naturum en dag med oavbrutet regnande och en morgontemperatur på 13 grader?

Här var det gott om folk. Och varmt och förhållandevis torrt så länge man höll sig inomhus. Kul och lärorikt för stora och små. En lyckad satsning av Kristianstads kommun Läs vidare HÄR



onsdag 10 augusti 2011

Mystiske främlingen identifierad!
















Läs på Wikipedia om Mindre snabelsvärmare
(Deilephilia porcellus. Porcellus betyder liten gris!)

"Om larven blir skrämd intar den en skräckställning genom att dra ihop de främre segmenten vilket gör att ögonfläckarna förstoras. Skulle inte detta hjälpa så spelar den död och blir alldeles slapp." Streetsmart, I say!

De stora ögonen är ju väldigt framträdande på min bild i inlägget från igår.
Och jag såg tydligt hur den stelnade i skräck
när vi möttes under lönnen...

Laurentiusdagen



Vindarna äro i denna månad föränderliga, åska och regnväder vanliga. Nordanvind i augusti medför stadig väderlek.

Vad augusti ej kokar, lämnar september ostekt.



Laurentiusdagen (den 10/8)
.
Är dagen vacker, betyder god höst.

Allt enligt Bondepraktikan.

tisdag 9 augusti 2011

Oväntat möte - om jag bara visste med vem?




Regnvädersläsning

Under ett par regniga, åskiga och kalla dagar maratonläste jag 31 Dream Street av Lisa Jewell.
En handfull vinddrivna existenser huserar i ett stort, ruffigt hus i Finchley i norra London.
Toby Dobbs med de stora polisongerna och det vildvuxna håret är den empatisk hyresvärden åt en sångerska, en skådespelerska, en flygvärdinna som arbetar på Stanstead, en överbliven tonåring, en gammal författare plus sångerskans alla pojkvänner.
Mitt emot 31 Silversmith Road bor Leah och hennes pojkvän den indiska sjuksköterskan Armitabh. De fantiserar om invånarna i nr 31 och Leah, som är något av en busybody à la Emma Woodhouse, beslutar sig för att hjälpa Toby med saker och ting som han inte ens vet behöver göras..

Det handlar om ensamma övergivna människor men också om medmänsklighet, levnadsvisdom och värme. Och det saknas inte humor.
Jag tycker att 31 Dream Street var en riktigt bra feelgoodroman
.

Lite roligt var det också att ha åkt bussen från Stanstead till Finchley och kunna känna sig lite "hemma" i området...