Diskutabel kvinnosyn

Är det inte lite konstigt att i en spänningsroman från 2005, skriven av en författarinna född 1960, möte en mening som denna: "Kvinders trang till reproduktion lå som en stærk strøm under kønnets handlinger til alle tider." ?
Bokens titel: Personskade. Författare: Elsebeth Egholm.
Elebeth Egholm har väldigt många bollar i luften men samlar upp trådarna ganska väl på slutet.
Det är kvinnorna som har störst betydelse i romanen. Journalisten Dicte Svendsen är den som tar störst plats. Ett centralt tema är ofrivillig barnlöshet. Sökandet efter identitet ett annat liksom
trafficking och integration.
Elsebeth Egholm har skrivit en rad romaner med Dicte Svendsen i huvudrollen.
Läs mer om författarinnan här

På tal om Internationella kvinnodagen

I lusthuset

I lusthuset (1954) av Jane Bowles (1917 - 1973). På Dramaten. I rollerna bl. a. Marie Richardson och Basia Frydman. Absurd, någon gång komisk men mestadels tragisk. Mödrar och döttrar som talar förbi varandra; stumma kroppar och olycklig inåtvändhet. Oförmåga att bryta mönster, att bryta upp, att frigöra sig. Det hela utspelar sig i Kalifornien på 1940 eller -50-talet.
Redan 1988 satte Suzanne Osten upp I lusthuset för första gången i Sverige. Regissören Sofia Jupiter som då gick på högstadiet såg föreställningen två gånger. Det var en uppseendeväckande händelse eftersom Suzanne Osten lät män spela ett flertal av kvinnorollerna.
Jag tycker mig känna igen Jane Bowles från Två allvarligt sinnade damer (1943) i vissa stycken men alls inte i andra. Där bröt ju verkligen kvinnorna upp och gjorde tvärtemot vad alla förväntade sig av dem. Första akten av I lusthuset skrevs redan 1947. Hela pjäsen kom ut 1954.
Man kunde också känna en skillnad i stämning i de båda akterna.
Intressant som uppföljning till Den skyddande himlen och Två allvarligt sinnade damer.

Hemligheten

Philippe Grimbert har skrivit en liten självbiografisk roman, Hemligheten, om en ung pojke som är enda barnet och som känner på sig att han är fel, så fel. Han skulle ha varit en helt annan. Hans far hade önskat sig en annan son och kanske i viss mån även modern. Två vältränade vackra människor får en liten bräcklig son, sjuklig, blek och tanig och helt ointresserad av fysiska aktiviteter. Inte för att det sägs direkt, men sådant känner man ju på sig.
Pojken har en själsfrände i den sextioåriga Louise med klumpfoten. För henne kan han berätta.
Och hon berättar för honom. Någonstans mitt i vänder sig berättelsen runt sin axel och vi tar om alltihop från början. Utan alla lögnerna som odlats och omhuldats inom familjen.
Philippe Grimbert berättar sin judiska familjs historia med vemod och stillsamt ironisk distans. I bakgrunden brusar efterkrigstidens Paris.
Hemligheten har blivit mycket hyllad och översatts till tjugotalet språk och givits ut i trettio länder. Philippe Grimbert är psykoanalytiker och brukar mestadels skriva fackböcker. Hemligheten, som är hans skönlitterära genombrott har redan blivit filmad.
En oerhört fängslande berättelse som inte kan lämna någon oberörd.
Bilden är lånad av Aftonbladet.

Thomas Nydahl revisited

Äntligen ett reafynd! Alla de andra som också skrev av Thomas Nydahl.
Essäer och samtal är undertiteln. Titelessän handlar om V. S. Naipaul och hans undersökning av läsandet i sitt tidiga vuxenliv.
En del essäer och en del dagboksanteckningar. Alltid med samma personliga anslag och vackra språk. Och alltid lika intresseväckande.
Husgudarna är Imre Kertész, Thomas Bernhard, Witold Gombrowicz, Marguerite Duras och säkert många andra, men det är författare som ofta citeras. Man häpnar över Thomas Nydahls oerhörda beläsenhet. Många författaare har han dessutom träffat under sina resor. I en text reflekterar Thomas Nydahl över kvinnoporträtten i Christine Falkenlands romaner. Jenny Diski resenären som sjunker in i vitheten, Karin Stensdotters franska liv och författarskap, Nina Bourarouis kamp mot de onda tankarna får också varsin essä.

Skrivandets portar

Samtalsessäer kallar Thomas Nydahl sina artiklar i Skrivandets portar. Litterära samtal med tio kvinnliga författare. Mestadels är de nordiska.
Det börjar med att Thomas Nydahl läser igenom hela författarskap. Sedan formulerar han frågor och tankar och skickar till respektive författare. Svaren bakar han sedan in i sina texter som då blir till dessa samtalsessäer. De är ofta för långa för att antas av litterära tidskrifter utan måste kortas ner.
Essäerna finns i sin helhet samlade i Skrivandets portar. Artéa förlag AB. 2006
Anne-Marie Berglund - av någon kallad den största svenska arbetarförfattaren! - är en gammal vän till Thomas Nydahl. Gabriela Melinescu liknas vid en litteraturens Chagall.
Agneta Pleijels böcker bestäms inte av särskilda teman utan mera av en förnimmelse av musik. Nina Malinovski tror på förändringar, alltid förändringar medan kärleken och döden är konstanta faktorer för Pia Tafdrup. Birgitta Boucht, Ida Jessen, Agneta Klingspor och Suzanne Brøgger finns också med.
Intressanta introduktioner till författarskap, lärorikt och njutbart på ett vackert språk.
Och - som alltid med Thomas Nydahl - personligt.

I skuggan av Lurebergen

Det är lätt att känna igen deckarförfattaren Pierre Magnans landskap och människor när man läser Jean Gionots (1895- 1970) Kullen, som skrevs 1928 och översattes till svenska 2010.
Båda författarna är födda i Manosque i Provence.
Båda skildrar småbyar i skuggan av Lurebergben i Provence. Människorna är kärva och tystlåtna; präglade av landskapet ; ofta vidskepliga, traditionsbundna och misstänksamma mot omvärlden. De är beroende av vädrets makter och lever i samklang med naturen.
I Jean Gionots självbiografiska roman Kullen har naturen vänt sig mot människorna. De drabbas av torka, skogsbrand och övernaturliga fenomen. Tillsammans kämpar de en utdragen kamp och vinner den matchen. Men det kommer flera...
Språket är kärnfullt - ibland rentav grovkornigt - målande och expressivt.
Kullen igår i en trilogi med namnet Pan (efter skogsguden). Sista delen, Vårvinden, kom på svenska 2000. När kommer del två?

Åtta deckare av Pierre Magnan och med kriminalkommissarie Laviolette i huvudrollen har översatts till svenska. Dessutom kom den självbiografiska roman Kyndelälskaren: en barndom i Provence 2009

" Wår lärda Skalde-Fru"

Det våra för Sophia Elisabeth Brenner, 1659 - 1730, stormaktstidens ironiska Minerva.

I en understreckare presenteras en antologi med titeln Wår lärda Skalde - Fru. Sophia Elisabeth Brenner och hennes tid.
Man blir rejält nyfiken på kvinnan som var så duktig på latin, skrev så många tillfällighetsdikter, var så känd utomlands, födde så många barn och hade en så solidarisk man som stöttade henne i allt. Hon var den första feministen och den första kvinnliga diktaren i Sverige.
De tre redaktörerna från Språk - och Litteraturcentrum i Lund är: Valborg Lindgärde, Arne Jönsson och Elisabet Göransson. Skåneförlaget.

Redan 1996 kom Carina Burmans uppmärksammade roman Den tionde sånggudinnan som lyfte fram Sophia Elisabeth Brenner, Sveriges Sapho .

2009 kom Samlade dikter 1: Poetiske dikter. 1713. Utg. av Svenska Vitterhetssamfundet.

I Nordisk kvinnolitteraturhistoria får SEB stort utrymme. I Den svenska litteraturen (red. Lars Lönnroth och Sven Delblanc) blir det 1/2 sida.


Sophia Elisabeth Brenner - pionjär bland kvinnliga intellektuella - en tidigare understreckare.