Utrensning

Sofi Oksanen finsk-estnisk författare född 1977 fick sitt stora genombrott med den tredje romanen, Utrensning. I rask följd fick hon Finlandiapriset - Finlands motsvarighet till Augustpriset - Runebergspriset och 2010 Nordiska Rådets litteraturpris.
De två tidigare romanerna är Stalins kossor 2007 och Baby Jane 2008. Och de gick inte heller spårlöst förbi.
Utrensning handlar om estnisk 1900-talshistoria sådan den tedde sig för befolkningen på den estniska landsbygden. Metoderna var desamma antingen nazister eller kommunister styrde.
Och hur skulle den enkla människan förhålla sig för att rädda livet? Vem kunde man lita på?
"Där det finns väggar där finns det öron".
Perspektivet är kvinnligt. Huvupersonerna är två: Aliide och Zara med en generation emellan.
Bilden av Aliide är mångfacetterad och den växer fram så sakteliga. Hon är en överlevare som är kapabel till mycket. Hon och systern är rivaler om samme man. Aliide har i hela sitt liv stått tillbaka för sin vackra, duktiga syster. Och sådant sätter sina spår.
Så småningom gifter sig Aliide med partifunktionären Martin vilket är det mest politiskt
korrekta just då i alla fall. Och sedan har de ju varandra och Lenin och Stalin.

Unga Zara från Vladivostok längtar efter ett annorlunda liv och ger sig till Tyskland, men blir ett offer för människohandel och får arbetsnamnet Natasja. Aliide och Zara kommer från helt olika världsdelar och förhållanden, men deras vägar kommer stråla samman.
Tidsperspektiv och synvinkel skiftar genom hela romanen. Läsaren lägger pussel. Det är hemskt, rått, realistiskt, lärorikt och thrillerartat.

Intressant är också bilden av vardagligt liv. Aliide lagar surgräddspaj; hon lägger in vintersallad och bakar bröd av surdegsrot som sedan gräddas i ugn eldad med björkved.
Aliide kan också växter och örter och vet vad man kan göra med dem. Sina händer smörjer hon med gåsfett. Det bör man göra flera gånger om dagen om det ska ha någon verkan.

Utrensning är en mycket bra roman. Jag hade avsatt ganska lång tid åt den, men det blev
mera av sträckläsning. Sofi Oksanen är en värdig mottagare av alla möjliga litterära priser.

Stänk ur impressionernas flodvåg

Pär Wästberg skriver idag en välformulerad understreckare full av djup kunskap om
DAGBÖCKER. och dagboksskrivare. Ung mans dagbok och En ung författares dagbok
heter hans egna utgivna dagböcker.
I antiken fanns inga dagböcker. De kom med kristendomen, kapitalismen och individualismen.
Inget jag direkt reflekterat över, men så är det ju. Pär Wästberg ger exempel på olika slag av dagböcker. För Tage Erlander var dagboken en säkerhetsventil till exempel. Dorothy Wordsworth var övertygad om att varje notering hon gjorde var viktig. Klockan tio den 6 maj 1806 ger hon sin bror ett äpple och William har ont i huvudet.
Överlägsen dagboksskrivare är Virginia Woolf. Det är hennes främsta genre enligt PW. Ingen kan som hon fånga ögonblicken i flykten.
Pär Wästberg avslutar: "Mellan raderna handlar dagboken om det utelämnade och om allt som återstår".
ROMANENS DAGBÖCKER FÅNGAR SJÄLEN är titeln på en understreckare från 16/6 2002 av
Maria Wahlström

Funderar på att läsa i sommar...

Varje sommar brukar jag läsa något ur min egen boksamling och gärna någon/några klassiker.
Eftersom det alldeles strax är vår = mars har jag börjat botanisera i hyllorna och planera och fundera.
Issadalen av Czeslaw Milosz, Nobelpristagare 1980, är en självbiografisk roman som jag köpt på rea.
The Distant Hours av Kate Morton, 2010, blir bra på badstranden eller i hängmattan.
Washington Square (1880) av Henry James och The Professor´s House (1925) av Willa Cather köpte jag för några år sedan i den fullständigt underbara bokhandeln STRAND - 18 miles of books - i New York.
Anna of the Five Towns (1902) av Arnold Bennett hittade jag nyligen på ett antikvariat. Den handlar om hur kvinnorna hade det i porslinsfabrikerna i Staffordshire. Dessutom är den full av intressanta kommentarer i mikroskopisk stil troligen gjorda av en engelsklärare.
Så tänker jag idag. Men det kan ändra sig många gånger. Jag kanske byter ut, lägger till, eller
väljer helt andra titlar. Men det är ett nöje i sig. Lite som att planera en resa

Ingrids boktankar
skriver om gamla präktiga Lyckoslanten och den moraliserande serien Spara och Slösa.
Döm om min förvåning när jag hittade en Lyckoslanten vid ett bankbesök nyligen.
"En kul tidning om pengar från Swedbank och sparbankerna" heter det.
Redaktör: Carola Ålstig Andersson.
Det numret jag fick tag i var 2010:4. Tema: Skolmat!
Spara & Slösa har bytt hårfärg med varandra. Den blonda slösar. Alltid något.
Och nu gäller det att spara genom att äta skolmaten i stället för att springa iväg till fiket och slösa.
Nu har Lyckoslanten flyttat in på Kungliga Myntkabinettet, Sveriges ekonomiska museum, mitt emot Slottet. Fint ska det vara! Lyckoslanten fyller 85 i år.
Idag är det illustratören Lena Forsman som ritar Spara och Slösa.
Måste komma ihåg att kolla banken i fortsättningen.Jag tycks ha missat bra många år.
Nästa nummer ska handla om Skatter. Kan det bli bättre???

Långsamhetens ja

Thomas Nydahl är författare och journalist. Han är född 1952 och bor i Kristianstad.
VAKA ÖVER ENSAMHETEN. Texter, tankar, tvivel är det vackra namnet på hans blogg.
Ensamheten, tystnaden, litteraturen, naturen och fadon betyder mycket för honom.
Först kommer förstås familjen. Barn och kanske framför allt barnbarnen bär honom över sjukdom och bedrövelse. Detta kan man läsa om i Thomas Nydahls senaste bok Långsamhetens nej Tusculum förlag 20210. Vackert, välformulerat, och mycket personligt reflekterar han över tillvaron. Han tar avstånd ifrån vissa företeelser såsom stormarknader, konsumism, flyg, bilar och skvalmusik. Cykel, tåg, buss, tystnad och ensamhet är det som gäller. Småtimmarna är Thomas Nydahls tid. Då är det tyst och stilla. Då kan man hejda sig och lyssna till regnet.
Thomas Nydahl är mycket beläst och han citerar ofta Imre Kertész, Adam Zagajewski, Henry David Thoreau och många andra. Litteraturlistan är imponerande såväl som listan över den egna produktionen.
Långsamhetens nej är en starkt berörande och fin bok i alla avseenden.
Astrid Nydahl har tagit den vackra omslgsbilden och även fotot av Thomas Nydahl på omslagets bakre flik

Matlag och läsecirkel

Hulda Callmer (1852 - 1937 började med matlag för studenter på Tomegapsgatan i Lund 1883 och höll på med det till några år före sin död. Callmerister kallades matgästerna. Bland dem fanns till exempel Frans G. Bengtsson. Dessutom deltog Hulda Callmer i en läsecirkel. 1919 läste hon bl. a.
Från Pilträdens land och syrénernas stad av Emma Bendz.
Matlagning och läsecirkelsläsande - precis vad vi sysslar med 2011!
Släng er i väggen, Per Morberg och Nina Frid!

Ett rum för sig

Många lästips i ett
får man när man läser om Kristina Hermanssons avhandling Ett rum för sig. Subjektsframställning vid 1900-talets slut är under titeln. Makadam förlag.
Elise Karlsson, författare och kritiker, skriver en intressant understreckare som gör att man gärna skulle vilja läsa både avhandling och de romaner den handlar om. "Mål och mening frånvarande i 90-talsromanen" är rubriken.. Magnus Dahlström, Ninnie Holmqvis, Kirsten Hammann och Hanne Ørstavik är de författare som behandlas. Kritikernas omdömen jämförs också.