Matlag och läsecirkel

Hulda Callmer (1852 - 1937 började med matlag för studenter på Tomegapsgatan i Lund 1883 och höll på med det till några år före sin död. Callmerister kallades matgästerna. Bland dem fanns till exempel Frans G. Bengtsson. Dessutom deltog Hulda Callmer i en läsecirkel. 1919 läste hon bl. a.
Från Pilträdens land och syrénernas stad av Emma Bendz.
Matlagning och läsecirkelsläsande - precis vad vi sysslar med 2011!
Släng er i väggen, Per Morberg och Nina Frid!

Ett rum för sig

Många lästips i ett
får man när man läser om Kristina Hermanssons avhandling Ett rum för sig. Subjektsframställning vid 1900-talets slut är under titeln. Makadam förlag.
Elise Karlsson, författare och kritiker, skriver en intressant understreckare som gör att man gärna skulle vilja läsa både avhandling och de romaner den handlar om. "Mål och mening frånvarande i 90-talsromanen" är rubriken.. Magnus Dahlström, Ninnie Holmqvis, Kirsten Hammann och Hanne Ørstavik är de författare som behandlas. Kritikernas omdömen jämförs också.

Ungdomen rasar

Indignez - vous!
uppmanar 93-årige judiske f. d. motståndsmannen och diplomaten
Stéphane Hessel som också suttit i Buchenwald och varit med och utformat texten om de mänskliga rättigheterna.
Bli upprörd över det som är upprörande! Stéphane Hessel manar till kamp mot likgiltighet och indifferens. Kämpa mot finansmarknadernas diktatur! Varje individ får finna sitt mål.
Hela Frankrike talar om boken Indignez - vous!, som naturligtvis också stött på en del motstånd främst från yngre personer (men också från en 96 - årig generationskamrat!). Fantasi och engagemang fungerar bättre nu, tycker de. Tiderna är förändrade.
På tre månader har boken sålts i 800 000 ex. enligt dagens OBS.
Helt fantastiskt! Undrar vad den kommer att få för svensk titel?

Februarivisa

Februarivisa. 1863.

Ur Nordiska Muséets arkiv. I Runa.

Det snögar där ute, och marken blir hvit,
men snön må väl smälta en gång.
Snart kommer väl slumrande majsolen hit,
och foglarna höja sin sång.
Då tinar väl upp mitt förfrusna bröst,
då bringas väl också åt mig någon tröst,
när vårsolen kommer.

Otto Lindblad

Upphittat: Saga

Saga. Minnesblad från Nordiska Muséet. 1885. Motto: Wi äro ett litet folk, men wi böra tänka stort. Medverkande: Eva Wigström (Ave), C. D, af Wirsén, Alfhild Agrell, Lotten von Kræmer, Ernst Ahlgren, Runeberg, Snoilsky, m. fl.
I redaktionen sitter bl. a. Ann Charlotte Edgren och Artur Hazelius.
Bruket av v och w förvånar. Eva Wigström stavas ömsom med v ömsom med w i efternamnet.

Upphittat: RUNA

Runa.
Minnesblad från Nordiska Muséet. 1888.
Utgifvet af Artur Hazelius.

Motto: Vi äro ett litet folk, men vi böra tänka stort

Innehåll: Dikter, vackra bilder, silhuetter, målningar, sånger med noter, lekar, presentation av delar av muséets samlingar.
Väldigt roligt att bläddra i.
Ibland något häpnadsväckande.

Fyrtiotalist, modernist, feminist

Rut Hillarp (1914 - 2003) född i en mycket religiös familj - modern var evangelist och fadern var verksam inom Missionsförsamlingen - gifte sig med en gymnasielärare och flyttade till Stockholm vid 18 års ålder. Det varade inte länge.
Hon åkte till Paris och umgicks med författare, musiker och konstnärer.
1946 - samma år som fyrtiotalsmodernismen i Sverige fick sitt stora genombrott - debuterade Rut Hillarp med diktsamlingen Solens brunn. Mottagandet var inte lysande.
1954 kommer hennes andra roman Sindhia som däremot blev framgångsrik. Sindhia utforskar både Paris och kärleken. Det är en lyrisk och skarpsinnig undersökning av hur män och kvinnor interagerar i ett förhållande; vem som har makten, vem som älskar mest, vem som är trogen, o.s.v. Rut Hillarp experimenterade också med smalfilm under 50-talet.
Tre diktsamlingar, Spegling under jorden, Penelopes väv, Strand för Isolde (1982 - 1991)har undertiteln: dikter och fotografiska bilder. Rut Hillarp har illustrerat med sina egna bilder. Hon använder sig mycket av dubbelexponering i såväl bild som text.
Antikens myter och medeltida sagor, träd, hav, natt är ofta använda motiv. Rut Hillarp har kallats den kvinnliga erotikens besjungare. Allt handlar om kärlek. Men det är ingen enkel eller självklar kärlek hon beskriver. Rut Hillarp går på djupet, problematiserar.
Texterna kräver en viss motprestation av läsaren, men det ger rik utdelning. Rut Hillarp är en mycket intressant författare som får stort utrymme i Nordisk kvinnolitteraturhistoria.
Men i Den svenska litteraturen (utg. av Lars Lönnroth och Sverker Göransson) får hon inte ens plats bland fyrtiotalisterna utan placeras under den diffusa titeln Kvinnokamp och kvinnolitteratur med bilden (från Arberarrörelsens arkiv) som syns överst och med en bildtext. Det är allt.
Den understa bilden är tagen under tiden i Paris av Mihail Levada.