Den genomskinliga rättikan

Den genomskinliga rättikan, 1985,  är en delvis självbiografisk novell av nobelpristagaren  Mo Yan i novellsamlingen med samma namn. Pojken som kallas Svartungen rekryteras som medhjälpare till en stenhuggare som ska hjälpa till med en fördämningsvall som ska breddas. Arbetsledaren svär och skriker om kommunpamparna som tar folk ifrån byns arbetsstyrka. Vid arbetsplatsen står vice -  direktör Liu och domderar och kallar Svartungen "ditt lilla apkräk". Tonen är väldigt rå i största allmänhet. Han får arbeta tillsammans med kvinnorna där  det finns en vacker flicka vid namn Krysantemum som intresserar för honom. Så småningom kommer Svartungen att dra bälgen till smeden något som också Mo Yan också provat på. Det är också ett hårt arbete. Den gamle smeden blir så småningom utmotad av den ondsinte enögde smedgesällen som sätter skräck i alla. Så småningom utvecklas ett triangeldrama som visar sig omfatta fyra personer. Mo Yans novell är mustig och märgfull. Naturen skildras kärleksfullt och står som motvikt till det hårda arbetet och de långa arbetsdagarna. Svartungen som inte talar har desto starkare sinnesförnimmelser. Humorn är burlesk och berättarglädjen är det inget fel på. William Faulkner står högt i kurs hos kinesiska författare. Så också hos Mo Yan, som dock betraktar sig som Faulkners jämlike. De vackra saxklippsillustrationerna i boken är gjorda av konstnären Zhang Hui från Mo Yans hemtrakter. Översättare är sinologen Göran Malmqvist.
Novellen passar in på nr 8 i Ugglan&Bokens läsutmaning Läs en novell IV: Läs en novell vars titel består av tre ord.
Dessutom råkar den passa in i Läsutmaningen Månades språk som i mars är kinesiska.

Titel: Den genomskinliga rättikan 
Ur novellsamlingen:  Den genomskinliga rättikan
Författare: Mo Yan
Översättare: Göran Malmqvist
Förlag: Tranan
Tryckår: 2014
Antal sidor: 66

Helgfrågan v. 12

Mias helgfråga:

Hur upplever du att det är? Något förlag som det är svårare att få recensionsexemplar ifrån?

Bonusfråga: Har du tänkt gå på något trevligt kulturevenemang i vår?

Som svar på själva helgfrågan säger jag att det inte är några större problem. Jag blir ibland tillfrågad och för det mesta svarar jag ja, om det inte är något väldigt konstigt och ointressant. De små förlagen har en fin utgivning och ibland ber jag om någon titel. Men för det mesta läser jag lånade eller egenhändigt inköpta böcker.

Bild: SvD

Bonusfrågan: På lördag ska jag lyssna till Händels Messias i fin uppsättning.
Lördagen den 6 april ska jag gå på ett program där Thomas Carlström presenterar Bob Dylan i ord och ton. "Från protestsångare till nobelpristagare" är titeln på programmet.

Beviset

I Beviset fortsätter Agota Kristof där hon slutade i Den stora skrivboken. Vi möter 15 - årige Lucas som bor i mormors hus vid gränsen och sköter djuren som finns kvar. Han är en social kompetens som förmår tala med människor i nöd och  tvekar inte att erbjuda sin hjälp till exempel till en ensamstående mor, Yasmine,  med ett handikappat barn; en gammal präst i behov av mat och sällskap, en biblioteksanställd, Clara, som hade som arbetsuppgift att gallra ut alla böcker värda att läsa. De andra fick gärna lånas ut om nu någon skulle komma på den idén. Hon blev gråhårig över en natt när hennes man avrättades. Nu ger hon sig iväg för  att hämnas honom. Alla lever i sorg och saknad efter någon död. Den sömnlöses hustru mördades för att hennes textilfabriker skulle kunna förstatligas. Lucas själv väntar på att tvillingbrodern Claus ska komma tillbaka. Mathias, det handikappade barnet, väntar länge på sin mor. Han har också börjat skriva i en stor skrivbok. Någon gång slås det fast i romanen att alla människor föds för att skriva en bok. "En lysande bok eller en medelmåttig bok, det gör detsamma, men den som inte skriver någonting är en förlorad varelse, han har bara levt här på jorden, men har inte lämnat något spår." Lucas vandrar omkring som ett slags Jesus - gestalt i den lilla staden. Han löser problem och lämnar handfast hjälp åt dem som behöver. Beviset är en sorgsen berättelse om hur kriget påverkade de små människorna som befann sig långt ut i periferin, berättad med ett enkelt, lågmält språk som gör ett outplånligt intryck.

Veckans topplista v. 12 - Kok och bakböcker

Johanna undrar idag hur vi använder våra kok - och bakböcker. Följer vi dem till punkt och prickar eller låter vi oss bara inspireras?  

 

1. Modern bakning.

Modern bakning i bakpulverbak. Fådd någon gång under tidiga skoltiden. Flitigt använd; mycket deg, smör och andra fläckar i boken. Många lösa blad. En trotjänare

2. Vår kokbok
Finns i flera upplagor. En praktisk kokbok som passar även sådana som mig som inte är så intresserad av matlagning

3. Sju sorters kakor.
Den har jag mest för att jag har förstått att en bör ha den. Men det finns några recept jag begagnar mig av i alla fall.

4. Anna Bergenströms alla kok - och bakböcker.
De är så vackra och roliga att läsa i. Klart att en kan använda recepten också.

5. Sparas kokbok av Maud Lindblå
Maud Lindblå sjunger potatisens lov. Fyra potatisar per dag och vuxen! Potatisen är god, billig, nyttig och lättlagad mat. Helt omodern alltså i det avseendet. Men de flesta recepten är bra.

Izas ballad

Magda Szabés roman, Izas ballad, handlar främst om två kvinnor, mor och dotter, och deras relation. Iza växer upp som sina föräldrars ögonsten, i all synnerhet faderns. Modern är en enkel, outbildad kvinna som har familjen som sitt livs enda innehåll. Fadern, Vince, är domare. Under det kommunistiska styret i Ungern blir han avsatt efter ett "felaktigt" domslut, men får efter ett par decennier upprättelse och pekuniär ersättning. Iza växer upp till en ansvarstagande ung kvinna. Studierna sköts minutiöst och hon blir en firad reumatolog. Hon är perfekt, kort sagt. Men jag saknar empati och inkänning. Iza går fram som en bulldozer. Äktenskapet med den föräldralöse Antal, som gläds över att äntligen ha fått en familj, tar slut efter fyra år. Det är Antal som går sin väg. Visslande. Nästa pojkvän, Domokos, är författare och en mera hårdhudad människotyp. Men jag tycker att det finns tecken på att han börjar dra öronen åt sig. När Vince dör bestämmer Iza att Etelka ska flytta från sin lilla trygga by till Izas lägenhet i storstaden Budapest. Det är ingen diskussion om saken. Naturligtvis blir det ingen succé varken för den ena eller den andra. Det finns ingen egentlig plats för Etelka och ännu mindre någon sysselsättning. Iza har en hemhjälp, Theresa, som också blir irriterad på Etelka, som inte vet vart hon ska ta vägen. Etelka vissnar och förlorar livslusten. Iza håller på att kvävas. Antal och Domokos har båda mera förståelse för och empati med Etelka än dottern. Kanske är det barnets önskan att inte se att en förälder blivit gammal och kanske inte har samma krafter som tidigare? Magda Szabo skildrar mästerligt det psykologiska spelet mellan mor och dotter. Varför talar de inte med varandra, kan en undra? Jag tror att det ligger i sakens natur. Det är för subtilt för att tala om. Däremot tycker jag att det finns en outnyttjad möjlighet, men det ska jag inte avslöja här.
Ungerska Magda Szabos (1917 - 2007)roman Izas ballad kom först ut 1968 under titeln I all oskuld. Nu har den kommit ut igen och då med ny titel. 

Titel: Izas ballad
Författare: Magda Szabó
Översättare: János Csatlós
Förlag: Nilssons
Tryckår: 2018 
Antal sidor: 374

En smakebit på søndag

"Hon hade kommit. Hon stod vid sin mors sida. Hon ville inte lämna henne ensam. Iza bar svart kofta och det syntes på hennes ögon att hon hade gråtit. Den gamla kvinnan kändes att hennes känslor splittrades, dels i protester och ett tvingande behov att hjälpa, att rusa fram till dottern och smeka henne som när hon var liten, lugna henne, trösta henne och torka hennes tårar, dels sin önskan att få lägga huvudet mot dotterns skuldra och bara ge efter. Det var ett säreget ögonblick, något liknande hade de aldrig upplevt. Iza hade aldrig bett om hjälp : sina bakslag tog hon utan att klaga och hon hade alltid meddelat vad hon bestämt sig för utan att be om råd. I tur och ordning meddelade hon utan osvep att hon efter studentexamen skulle läsa medicin, att hon hade fått anställning, att hon skulle gifta sig och sedan att hon skulle skilja sig från Antal och att hon hade fått en ny tjänst i Budapest. Sedan hon blivit vuxen visade Iza för första gången att hon kunde lida som andra. För modern var det som om hon såg sin dotter komma undan en livshotande fara, samtidigt som hon i smärtans kaos kände sig ur stånd att ingripa; förtvivlad såg hon Iza gråta utan att kunna hjälpa henne."

Från sidorna 41 - 42 i Izas ballad av Magda Szabó. Fler smakebitar HÄR
Varje söndag bjuder vi varandra smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers förstås i läsutmaningen En smakebit på søndag. Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som har hand om den

En sekund är jag evig

Maria Gustavsdotter brukar skriva historiska romaner. Jag har  hittills endast läst den del av Historiska Medias Släkten, nämligen nr fyra med titeln Helenas hämnd, som är skriven av henne. I 
En sekund är jag evig använder sig  
Maria Gustavsdotter av samma teknik som Ewa Klingberg brukar använda. Ett nu och ett då; kapitlena växlar. Våren 1717 tilldrar sig första kapitlet. Annika Trullson har fått tjänst hos en professor i Lund. Hon tänker sig en framtid i Lund. Hon vet att hennes styvfar misshandlar modern. Och hon vet att hon behöver skydda sin bror Jens, som är lätt förståndshandikappad. När modern dör lurar hennes styvfar henne att stanna hemma och sköta djuren och laga maten. I granngården bor Anders, den unge mannen hon tänker gifta sig med när sorgeåret gått ut. Men svärfadern gör det omöjligt för henne att stanna i hemmet. Anders mor hjälper Annika iväg iförd broderns soldatkläder. Vad fanns det att göra för en ensam ung flicka, som lätt kunde bli infångad för lösdriveri. Annika kommer att delta i Karl XII:s andra fälttåg mot Norge. Kyla, smuts, blod, skrik, skräck, likplundring; Maria Gustavsdotter får verkligen fram det fasansfulla med krig. När Karl XII gav sitt arma manskap order att dra skeppen på land mellan Strömstad och två och en halv mil norrut måste jag gå till historieböckerna. Men, jodå, det stämde. Maria Gustavsdotter är väl inläst på tiden; seder och bruk, klädedräkt, mat och dryck och ålderdomliga ord och uttryck. Nutiden representeras av Birgitta, som är medelålders och biblioteksanställd. Hon är gift med Gunnar och har två utflugna barn. Nu har hennes mor dött och alla tar för givet att  Birgitta tar hand om moderns lägenhet i Lund och begravningen. Även brodern Anders som endast intresserar sig för den värja som finns i familjen som det finns en viss mytbildning omkring. Birgitta är inte så värst effektiv i sitt utrensningsarbete. Hon har många invändningar mot sin döde far och hans svek mot modern - på Birgittas bekostnad. Men nu börjar hon läsa sin fars släktforskningsanteckningar och blir motvilligt intresserad. Birgitta är vagare i konturerna än Annika. Men hon är - liksom Annikas mor var - fångad i sin kvinnoroll. Det har inte ändrats på 300 år. Romanen är välskriven och väldokumenterad. Och att det fanns kvinnor som förklädda förekommer i stridande förband kan en också läsa om i Kvinnor i strid av Anna Larsdotter.

Titel: En sekund är jag evig
Författare: Maria Gustavsdotter
Förlag: Historiska Media
Tryckår: 2018
Antal sidor: 326

Ny radioföljetong

I Margareta Lindholms roman, Skogen, möter oss syskonen Maria och Bror. De är i pensionsåldern (fast de förefaller äldre) och har i likhet med föräldrarna ägnat sina liv åt att sköta gammelskogen åt Ägaren eller Kyrkan. Nu har skogen sålts och den nye ägaren vill ha stugan också. Maria och Bror måste flytta. De har blivit ett fall på den unga guldlockiga socialsekreteraren Fridas bord. Hon är bekymrad.
Maria har svårt att tänka sig att leva utan den älskade skogen som är både levebröd och rekreation.
Maria Lindholms romaner tilldrar sig ofta på landsbygden och handlar om människor som inte riktigt platsar i samhället. Människor som lever annorlunda och har små men avvikande krav på livet. Maria och Bror lever nära och helt i samklang med naturen. De vet exakt när de ska gå till mossen för att få höra spelande orrar.
De vet exakt när det är dag st så och sätta. Innanfönstrena plockas ut och sätts in. De saknar bil och körkort och förflyttar sig med buss, cykel eller moped (fast den är trasig.)
De har tillgång till skog, älv och sjö. Och Bror, som är ganska skör, behöver något att göra. Maria vakar över sin tvillingbror.
Jag läser Marias dagboksanteckningar under ett halvt år sakta och i små stycken. Som man läser lyrik. Margareta Lindholms språk är enkelt och vackert. Dramatiken ligger helt på det inre planet. Man blir inte glad åt utvecklingen. Skogen ska huggas ner och huset blir fritidsboende.
Skövling i yttre och inre bemärkelse, alltså

Två av Margareta Lindholms tidigare romaner

Helgfrågan v. 11

Mia undrar i sin helgfråga om det är någon skillnad på mäns och kvinnors läsning. Läser män på ett annat sätt, andra böcker, mer aktuellt eller?

Jag tror kanske att män läser mer fackböcker och tidskrifter än kvinnor. Att kvinnor läser mest är ju ett välkänt faktum. Vissa genrer som feel - good och romance tror jag inte att män läser. Kvinnor läser gärna relationsromaner och här tror jag kanske att det kan finnas ett ökat intresse från männens sida.  Deckare, fantasy och dystopier läses av både män och kvinnor, tror jag. Men frågan är hur det är med SF i övrigt.


Bonusfrågan rör motion. Hur motionerar du?

Gympa, styrketräning och en eller annan promenad

Odla i stan

Inte ens e- boksformatet kan förta upplevelsen av att Odla i stan är en bok som kan få den mest förhärdade asfaltblomma att spruta glädjetårar! Den är så vacker, optimistisk, entusiastisk; så poetisk, så pedagogisk och så heltäckande trots det ringa sidantalet. Peter Streijffert är författare och Lars Hallström fotograf. Peter Lundström, förläggaren, framhålls som bevis på att vem som helst kan bli odlare. Från att inte ha satt ett frö odlar han nu grandiost (!), avslöjar författaren. I sitt förord berättar Gunnel Carlsson bl. a. att stadsodling inte på något sätt är något nytt. Den uppkom i Tyskland på 1800 - talet och spred sig vidare till Danmark och därefter till Skåne. En behöver inte så mycket utrymme för att odla; varken ute eller inne. Och det går bra att odla året om. Den presumtive odlaren får råd om vad som ska sås om vederbörande vill ha något som kommer upp snabbt eller något som ger riklig skörd. Odling är bra för den psykiska hälsan och stärker immunförsvaret. Inomhusodling är politisk dynamit; närodlad, ekologisk; resurssnål och näringsrik. Men så vill Peter Streijffert också förändra världen med sina odlingar. Han är inte ensam om sina idéer. Det pågår mycket odlande i städerna i olika omfattning och på olika sätt. Köp så lite som möjligt, lyder en uppmaning. Gör din egen jord och gödsel och bygg dina egna odlingslådor. Idka huller - om bullerodling så blir skadeinsekterna förvirrade. Odla tätt så får ogräset inte plats. Ingela Bendt, författare, slår ett slag för häggmispeln Saskatoon. Ingela Flodin, trädgårdsjournalist och redaktör för tidskriften Koloniträdgården, intervjuas om sin odlingar. Jag tror att mitt immunförsvar mådde väl bara av att läsa och och se på bilderna i Odla i stan. Att den är en lägesrapport ifrån Stockholm behöver en ju inte bry sig om.

Titel: Odla i stan
Författare: Peter Streijffert
Foto: Lars Hallström
Förlag: Blue Publishing
Antal sidor: 209
Tryckår: 2019

Bloggutmaning 31 dagar i mars

Orsakullan: 
12 mars: Jag blir arg när... jag möter dumdryga personer och orättvisor; när folk ljuger för mig; när människor struntar i utsatta tider och låter mig vänta; jag blir arg av åldersdiskriminering; jag blir arg när jag inte får svar på meddelanden eller e-mail. Hur vet jag att man ens öppnat och läst? Jag kanske behöver ett svar.

Veckans topplista v. 11 - Vinterns bästa

Johanna: "Kylan dröjer sig kvar, men vintern går ändå mot sitt slut. Därför är det idag dags att summera vilka som är våra favoriter bland de böcker som har blivit lästa under perioden december-februari."
 
1. Fartygets ögon av Roy Jacobsen
Del tre i serien om folket på Barröy som började med De osynliga. Sedan kom Vitt hav, som jag tycker är den svagare av de tr romanerna. Allra bäst är han i beskrivningar av landskapet och dess skiftningar.

2. "Få se om hundarna är snälla ikväll" av Marie - Louise Ekman
När Gösta Ekman hamnar på Huddinge sjukhus i november 2011 börjar Marie - Louise Ekman skriva dagbok. Hundarna i titln kommer från de mardrömmar Gösta Ekman får av viss medicinering. Så storslaget och enkelt.

3. Trädet och vinrankan av Dola de Jong
Boken handlar om lesbisk kärlek i 30 - talets Amsterdam. Men det är inte det mest uttalade i romanen; den mera anas. Bea är en medelålders chefssekreterare som möter den unga, gränslösa Erika, som är journalist och drömmer om att få ägna sig åt konst och litteratur. En klassiker.

4. Jag for ner till bror av Karin Smirnoff 
Romanen tilldrar sig i Smalånger, ett litet norrländskt samhälle där alla känner alla och vet allt om varandra på gott och ont så som det brukar vara i små samhällen. Jana Kippo tänker ta hand om sin tvillingbror Bror, som gått ner sig ordentligt i drogmissbruk.

5. Den stora skrivboken av Agota Kristof 
Tvillingarna kommer ifrån stora staden till den lilla staden. Mormors hus ligger i utkanten av den lilla staden och alldeles vid den minerade gränsen som utmärks av taggtråd och vakter. Mor och dotter i ungerska har en fientlig relation. Dottern har inte hört av sig på 10 år. Hon hade älskat sin far som modern anklagas för att ha förgiftat. Mormor, som kallas Häxan, för ett hårt regemente med sina barnbarn. Horungar, kallar hon dem och försitter inte ett tillfälle att slå dem.

Bloggutmaning 31 dagar i mars

Orsakullan:
"Tänkte köra en bloggutmaning i mars med olika teman varje dag. Eftersom jag vet att sådant är uppskattat av andra tänkte jag att just du gärna får vara med. Om du väljer att delta skriv gärna ditt namn samt länka till det här inlägget från din blogg. Så jag kan följa med i vad du skriver, samt att fler hittar hit och kan delta de med.
Listan nedan är de ämnen jag tänkt ha, dessa 31 dagar i mars. Du kanske är som jag och vill förbereda inlägg redan från början så de bara är att få publicerade på rätt dag sen."

Den här bloggutmaningen hittade jag idag så jag fyller i kort bakåt. 
To be continued.

1. Vem är jag, med mina egna ord?                                                           En jobbig storasyster-typ
2. Vem är jag, med andras ord? En jobbig storasystertyp                                                                
3. Sådan var jag som liten.  Energisk, frågvis                                                            
4. Jag var den på högstadiet som…     Läste läxan                                                 
5. Semmeldagen till ära, när åt du en senast? Idag                                          
6. När jag gick i skolan….  Gillade alltid skolan                                                                      
7. Det bästa med mina föräldrar är att…                                                    Jag visste var jag hade dem
8. Därför ogillar jag….  Hundöron. Respekltöst!                                                               
9. När jag mötte sorgen….  När Morfar dog                                                                   
10. När jag mötte glädjen…. När barnen föddes                                                                     
11. Jag skrattar när…          Ofta åt absurditeter                                                                    
12. Jag blir arg när…
13. Jag mötte Lassie…
14. Då blev jag riktigt rädd…
15. När jag kände mig helt lost…
16. En tv-serie jag älskar är…
17. En tv-serie jag anser vara överreklamerad är…
18. En oanad talang jag har…
19. Min allra bästa kompis…
20. En låttext som berör mig är…
21. Titeln till boken om mitt liv skulle heta…
22. När ingen ser mig så…
23. I sommar ska jag…
24. Jag förstår mig inte på…
25. När jag inte förstår så brukar jag…
26. Jag tycker språk är…
27. Att resa för mig betyder…
28. Senaste gången jag ramlade var…
29. Jag är den på stranden som…
30. Jag är den i butiken som…
31. Jag upptäcker ålderstecken när…

En smakebit på søndag,

En smakebit på söndag är en läsutmaning som går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna.

"Ronny, ja
Det är många gånger svårt att i backspegeln se själva startpunkten för en historia, vad som egentligen orsakade vad och hur det ena ledde ill det andra , etcetera. Men i det här fallet började allt med min halvbror Ronnys död. Inte för att jag blev särskilt omskakad av beskedet, åtminstone inte omedelbart. Snarare en smula tom och eftertänksam. Ronny blev femtiosex år, han var fem år yngre än jag. Eklund hette han i efternamn, efter sin mor. Det var på fädernet vi var bröder, men jag gissar på rätt goda grunder att Boman nog aldrig var på tapeten som efternamn för Ronny. Bland alla andra gissningar.
Begravningen ägde rum en måndag förmiddag i april i ett kapell vid Norra Begravningsplatsen i Solna. Det hela skedde utan min medverkan. Jag hade styrt med allt det praktiska och varit inställd på att gå, men sedan gick jag ändå inte. Jag vet inte varför. Kanske på grund av avståndet som funnits mellan oss, såväl det geografiska som det mentala eller vad man nu vill kalla det. Ett outtalat avstånd som, hur ömsesidigt det än varit, med tiden hade fått mig att känna alltmer skuld varje gång jag tänkte på honom. Kanske hade han känt något liknande när när han tänkt på mig, vad vet jag. Kanske var det rentav skuldkänslorna som fick mig att utebli från hans begravning. En känsla av ovärdighet. Vi hade inte setts på över tio år när han dog."

Från sidorna 11 och 12 i Nattsida av Hans Gunnarsson
Fler smakebitar HÄR 

Pachinko

Den här romanen tar sin början i Busan i Sydkorea 1910 och slutar i Tokyo 1989 och omfattar alltså hur Japans invasion av Korea, andra världskriget och Koreakriget påverkar människorna i den släkt vars historia berättas i Pachinko. Författaren Min Jin Lee föddes i Seoul i Sydkorea 1969 och växte upp i Queens i New York. En föreläsning födde idén om att skriva en roman om hur koreanerna hade det dels under den japanska invasionen och dels som arbetssökande invandrare i Japan. Koreanerna i Japan bodde ofta i Osaka i en speciell olaglig del som kallades Ikaino. Navet i den här böljande berättelsen är Sunja, som föds 1910 i en liten fiskeby på en ö vi hamninloppet till Buzan. Hon blir det enda och mycket älskade barnet till Hoonie och Yangjin. Hon växer upp till en frisk och sund ung flicka; inte speciellt söt men med en ungdomlig fräschör. Vid femton års ålder möter hon en vacker, mycket äldre man som tillhör den japanska maffian, yakuzan. Han är gift, men det får hon inte veta förrän det är för sent. Hon är gravid och Koh Hansu tycker att han mycket väl klarar av två familjer, men Sanju avvisar honom. Hansu följer  henne hela livet på avstånd och griper in när det behövs. Sanju och hennes vidare öden; giftermålet med den lungsiktige prästen som räddar henne ifrån skammen att vara ogift mor; flytten till Osaka till makens bror och svägerska samt födelsen av två söner, Noa och Mozasu. Noa var Hansus son. De båda pojkarna är helt olika varandra. Noa har läshuvud; Mozasu hatar skolan. Han slutar och börjar arbeta på en pachinkohall. Pachinkohallar är inte riktigt rumsrena; än mindre fina är de som arbetar där. Men Mozasu stortrivs och tjänar massor av pengar. Noa studerar i New York och har sitt liv där. Romanen Pachinko tar upp teman som identitet, språkets betydelse och etniska motsättningar. Män och kvinnor i fyra generationer lär en känna i denna släkthistoria som påverkas av de historiska vingslagen. En läser som förhäxad. Somliga personer fastnar mera än andra. Sunju är en sådan liksom Koh Hansu, Noa och Motzasu. Ännu en bit historia som varit mindre känd och som man inte vill tala om i Japan. Pachinko är en bred episk roman och en släkthistoria som engagerar. En får sätta sig över en del skönhetsfläckar som borde varit bortstädade av korrekturläsaren. Och visst borde det vara bekant hur författaren George Eliot stavar sitt namn.

Titel: Pachinko
Författare: Min Jin Lee
Översättare: Lars Ahlström
Antal sidor: 526 sidor
Förlag: Polaris
Utgivningsår: 2019

Helgfrågan v. 10

Mias helgfråga:

Hur viktigt är det att man gillar huvudkaraktären i en bok?
Inte viktigt alls. Att karaktären är trovärdigt framställd är det viktigaste.

Bonusfråga: Dina vänner och familj gillar de också att läsa?
Efter mycket funderande har jag kommit fram till att jag lyckligtvis inte har någon i familjen eller vänkretsen som inte tycker om att läsa. Somliga läser mer än andra, men alla läser.

Landskrona

                   

                                                                      

Botanical av Mårten Nilsson

Visas 2 februari - 24 mars 2019
"Mårten Nilsson visar tre olika projekt på Landskrona Konsthall, ”Spaced light ground”, ”Thorns” och ”Botanical”. Spaced light ground är gjord av virkade/knypplade dukar inköpta på loppisar ur vilka delar har klippts ut och färgats i akrylfärg och sedan gjorts till organiska installationer.
Thorns är törnkvistar tillverkade av brunt omslagspapper. Den finns i två versioner, en målad i Paynes grey och en omålad.

Botanical är ett helt nytt verk gjort för just denna utställningen. Den är gjord av utklippta pappersremsor som sprutmålats i en umbra färg. Blommorna är gjorda av rispapper.
Mårten vill att installationerna ska få breda ut sig i en öppen miljö och föra en dialog med naturen utanför konsthallen."
En fantastisk utställning som skiftar med ljuset och synvinkeln. Rekommenderas!

 Hemslöjden i Skåne. Foto: Annika Wahlgren

Takao Momiyama

Sashikotofflor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

              

Lapptäcke Sashiko

        

Hemslöjden i Skåne i gamla stationsbyggnaden i Landskrona är en guldgruva vad det gäller fantastiskt svenskt hantverk. Skånskt yllebroderi är något alldeles speciellt. Mycket populärt i Japan!

 

Veckans topplista v. 10 - Böcker som jag ser fram emot att läsa i vår

Johanna:
"Låt oss dra ner rullgardinen, stänga ute snöslasket och istället koncentrera oss på vårens böcker. Idag listar vi fem titlar (nya eller gamla) vi längtar efter att läsa i vår!" I mars som först drar jag upp rullgardinen oavsett väder. Mars är vårmånaden. Ljuset är annorlunda och björkarna börjar bli lila. Men läser gör en ju oavsett rullgardin, månad och väder.

Gå förlorad av Agnes Lidbeck. 
Tredje delen i Agnes Lidbecks familjeserie. Finna sig heter första delen. Förlåten andra. Gå förlorad sägs handla om fadern.Norstedts

Och bergen skall rämna av Erika Olofsson Liljedahl 

Ett kargt norrländskt samhälle i början av 1900 - talet. Hedvigs man är präst och hon finner mening i sitt liv genom att undervisa samer. Debutromanen Någonstans brister himlen var jag mycket förtjust i. Och bergen skall rämna kommer ut i april. Historiska Media

Mai betyder vatten av Kayo Mpoyi

Författaren är född 1986 och bor i Stockholm. Detta är hennes debutroman.
Den handlar om Adi, som bor på ambassaden i Dar - Es - Salaam. I hemlandet Zaire finns de andra syskonen, de döda och smärtan efter århundraden av övergrepp och våld. Överallt finns myterna och förbannelserna som lever kvar, överallt finns också gud – som ser det som Adi helst vill gömma står det på Norstedts hemsida.

Dagar med galopperande hjärtklappning av Maja Lee Langvad

Den här boken som är en blandning av sjukdomsdagbok, kärlekshistoria och essä om skrivande. Författaren är född i Seoul 1980 och uppvuxen i Danmark. 
Förra boken hette Hon är arg och handlar om hur det är att vara adopterad.
ellerströms förlag 

Tidig musik av Jeffrey Eugenides 

10 noveller om män och kvinnor ur medelklassen vars liv är på väg utför.  Den tidigaste, "Otämjda trädgårdar", skrevs 1988 och de senaste texterna är daterade 2017. Norstedts förlag

Ingrid Langbakke

Ingrid är 39 år, gift med Torbjörn och mor till Unni 17. I huset bor också Styrbjörn, 76, Ingrids far. Tre generationer under ett tak i novellen Ingrid Langbakke av Kjell Askildsen. Inte precis några motsättningar, men Ingrid vill inte ha sin far i samma hus. Torbjörn har arbete på annan ort under veckorna och kommer hem i helgerna. Ingrid tycker att han har förändrats. Hon förmodar att det beror på att han har blivit tvungen att sälja av jorden eftersom de inte kunde leva på den. En helg kommer Torbjörn hem med en arbetskamrat: Ingrid tycker att han verkar vara trevlig. Och det är ömsesidigt. Kristian flirtar med henne. Ingrid dricker vin till middagen och blir lite yr. Men hon har trevligt. Torbjörn däremot har eldat upp sig till raseri. Nästa kris kommer när Ingrid skaffat ett arbete; ivrigt påhejad av Unni. "Mina pengar är våra", säger Torbjörn. Han är familjeförsörjaren. Nästkommande helger uteblir han.  Allt ses ur Ingrids synvinkel. Torbjörn identifieras genom det han gör. Inga stora dramatiska händelser.; bara vardagliga små rörelser. Ändå handlar det om livsavgörande händelser. 
Kjell Askildsen, född 1929, är en av Norges största författare.

Ingrid Langbakke passar in på nr 12 i Ugglans & Bokens läsutmaning Läs en novell IV  Läs en novell med ett efternamn i titeln.

En smakebit på søndag

"Äktenskapsmäklerskan torde dock ha haft stora svårigheter att läsa Hoonies mor, en tystlåten kvinna som arbetade från det att hon vaknade tills hon lade sig och gjorde det som behövdes den dagen och nästa. Hon gick sällan till marknaden för hon hade inte tid med distraherande småprat, hon skickade Hoonie att handla. Medan äktenskapsmäklerskan pratade förblev Hoonies mors mun orörlig och stilla, likt det tunga furubordet hon skar sina rädisor på. Äktenskapsmäklerskan tog upp det först. Det var ju den där olyckliga saken med hans fot och den trasiga läppen, men Hoonie var helt klart en bra pojke, bildad och stark som en oxe! Hon var lyckligt lottad att ha en sådan fin son,  sa äktenskapsmäklerskan. Hon beklagade sig över sina fina barn. Ingen av hennes söner var intresserad av böcker eller affärer, men de var inga dåliga pojkar. Hennes dotter hade gift sig för tidigt och bodde för långt bort. De hade bra äktenskap allihop, menade äktenskapsmäklerskan, men hennes söner var lata. inte som Hoonie. Efter sitt lilla tal tittade äktenskapsmäklerskan på kvinnan framför sig, hennes orörliga ansikte, olivfärgade hud och sökte tecken på intresse."

Från sidan 12 i Pachinko av Min Jin Lee 

En smakebit på søndag är en läsutmaning där vi bjuder varandra på smakebiter av det vi just läser; utan spoilers, förstås. Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten håller i trådarna den här veckan.
Fler smakebitar HÄR.

Tre systrar

Tre systrar av Bi Feiyu kom ut 2018 i översättning av Rebecka Eriksson. Den handlar om tre systrar i partisekreterare Wang Lianfangs barnaskara om sju flickor och en gosse. När det åttonde barnet äntligen visar sig vara en pojke drar båda föräldrarna en suck av lättnad om än av helt olika skäl. Wang Liangfang beklagar sig över att en hustrus graviditeter är ingen enkel sak för en man. Yumi, den äldsta flickan är en ansvarstagande flicka som ser vad som behöver göras och gör det också. Hon tar mycket hand om den lille  gossen och hyser stor empati för modern även om hon är slappaste laget. Yumis pappa är notoriskt otrogen men han inser plötsligt att Yumi är giftasvuxen. Han få tips om tredje sonen till en tunnbindare vilken verkligen inte varit ett passande gifte om han inte tagit flygcertifikat. Han kommer att bli en verklig smhällets stöttepelare, tänker en förnöjd Wang Lianfang. Allt artar sig väl och alla är glada. En liten tid. Även Yumi. Men ödet vill annorlunda. 
Dotter nummerr tre, Yuxiu, är vacker och kvick och sin fars favorit. Hon och Yumi går dåligt ihop och Yumi har åtskilligt besvär med henne. Yuxiu vårdar frenetiskt sitt yttre och är mån om att behaga. Hon får dyrt betala för sitt högmod och lättsinne. Och då har hon den äldre systern vid sin sida. För en tid. Yuxiu hamnar i en situation där hon överväger självmord. Men dödens främsta motståndare är inte rädslan för döden utan viljan att leva. Yuxiu blir ett oskyldigt offer för  en motbjudande kvinnosyn i ett manschauvinistiskt samhälle.
Yuyang, den sjunde och sista systern, är varken vacker eller speciellt begåvad. "Som de flesta flickor från landsbygden hade Yuyang inte några speciella talanger", står det i boken, men hon kände att hon hade en skyldighet att svettas för den kollektiva äran för 1982 års klass 3. Ett tråkigt mellanhavande med en annan skolelev lägger en skugga över skolgången som.
Tre systrar är en rapport från ett samhälle där alla lyder ett system och där kvinnorna har noll och ingen makt. Den är välskriven och saknar inte humor. Tiden är 70 - 80 - tal: Mao - Tse Tungs välde varade mellan 1954 och 1978. Bi Feiyu fick Man Asian Literary Prize för Tre systrar 2010.

Månadens språk i mars är kinesiska.

Titel: Tre systrar
Författare: Bi Feiyu
Översättare: Rebecka Eriksson
Förlag: Wanzhi
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 323

Helgfrågan v. 9

Mias helgfråga:

Varför tror du många slutar blogga?

Bonusfråga: Ett tips på en bra bokblogg

(gärna en som inte redan finns i min lista)

Jag har inte upplevt att så många slutar blogga. Men jag vet någon som övergick från blogg till Instagram och som jag saknar som bloggare. Instagraminlägg är väl kul men inte så givande som bloggdito.

Bonusfrågan är ju inte så enkel. Vi kanske tipsar om bloggar som du valt bort av något skäl.

Jag kan tipsa dig om en bokblogg som inte finns på din lista:
https://lenasgodsaker.blogspot.com/
En annan är :https://mrscalloway.blogspot.com/

Den stora skrivboken

Tvillingarna kommer ifrån stora staden till den lilla staden. Mormors hus ligger i utkanten av den lilla staden och alldeles vid den minerade gränsen som utmärks av taggtråd och vakter. Mor och dotter i ungerska Agota Kristofs roman 
Den stora skrivboken är inte goda vänner. Dottern har inte hört av sig på 10 år. Hon hade älskat sin far som modern anklagas för att ha förgiftat. Mormor, som kallas Häxan, för ett hårt regemente med sina barnbarn. Horungar, kallar hon dem och försitter inte ett tillfälle att slå dem. Stryk får de även av andra människor. Många gånger förstår de inte varför. Men de utvecklar ett system för att härda sig att uthärda smärta, hunger och kyla. De är intelligenta och streetsmarta och drar sig varken för stöld eller utpressning. Och ibland tar de rättvisan i egna händer. Det enda de inte kan uthärda är att skiljas ifrån varandra. De ser krig och död omkring sig och förstår inte varför de skulle lyda något av de tio budorden. Den tyske officeren som hyr in sig hos mormor blir deras vän och de lär sig tyska. Modern har vid avskedet tillhållit dem att de aldrig får ge upp att studera. Och de skriver i den stora skrivboken som de haft med sig i packningen. Vid krigsslutet kommer det nya soldater med ett nytt språk. Tvillingarnas mor kommer plötsligt i en flyktbil med en baby på armen för att hämta pojkarna. Efter ytterligare en tid kommer fadern för att hämta hustrun. Han har suttit i fångläger och stövlar in till sin svärmor utan att varken knacka eller hälsa. Någon lycklig familjeåterförening blir det absolut inte.
Agota Kristofs språk är avskalat; meningarna är korta och varje kapitel 1 - 2 sidor. Det blir en dramatisk spänning mellan form och innehåll. Krigets vanvett och meningslöshet illustreras av tvillingarnas och deras familjs tragiska öden. Jag tror inte att de är namnlösa av en händelse.

Filmen Skrivboken följer romanen i allt väsentligt. Det gick utmärkt att läsa boken och strax därefter se filmen. En del som ligger mellan raderna i boken lyfts fram i filmen. Annat som är explicit uttryckt i romanen antyds i filmen och det fungerar ovanligt bra. Kort sagt gillade jag filmen mycket men om jag måste välja var boken bäst. På grund av det mästerliga språket.

Titel: Den stora skrivboken
Författare: Agota Kristof
Antal sidor: 154
Översättare: Marianne Tufvesson
Förlag: Wahlström & Widstrand 
Utgivningsår: 2019

Veckans topplista: Bokrea 2019

Johanna: "I år har jag  valt att ta ett sabbatsår och inte köpa några reaböcker. Jag vill minska antalet olästa titlar i min välfyllda hylla och har därför beslutat mig för ett köpstopp under bokrean. Tipsa om fina reafynd kan jag dock självklart göra ändå." Det är möjligt att jag gör något liknande, men önska kan en ju få.

1. Romaner av Tove Jansson
På förra årets rea kunde en köpa Noveller av Tove Jansson i liknande vackert band. 

2. Baka med bönor av Lina Waldemarson
Baka bröd är en av få saker jag gillar att göra i köket.Här får en tips om hur en bakar knäckebröd och matbröd till paj, pizza, salta kex, söta mjuka kakor och småkakor.

3. Fäder och söner av Ivan Turgenjev
Rysk klassiker om en landsortsläkare på 1800 - talet, som tror på ingenting men ändå i hemlighet hjälper fattiga och elända. Jag gillar omslaget också. 

4. Det växte ett träd i Brooklyn 1- 2 av Betty Smith

5. Gustaf Mannerheim: aristokrat i vadmal av Henrik Meinander
En omdiskuterad man som hade stor betydelse för Finlands historia. Författaren fick Stora fackbokspriset för den 2017.