fredag 24 februari 2017

Bokbloggsjerka 24 - 27 februari

ANNIKAS BOKBLOGGSJERKA 24 - 27 februari: Jag kan inte gå in på en bokhandel utan att köpa böcker som jag känner ett absolut tvång att äga just där och då. Jag utgår ifrån att alla känner igen sig (eller har jag fel?), vad tror du att detta tvång/denna impuls bottnar i?
Det där är säkert väldigt vanligt bland boknördar. På japanska finns begreppet
tsundoku: "Att nyinköpta böcker kan ha en tendens att olästa samlas på hög är säkert inget ovanligt fenomen. På japanska kallas detta beteende tsundoku. Substantivet har nu börjat användas i svenskan", läste jag i Språktidningen för några år sedan och kände omedelbart igen mig. Naturligtvis läser jag en del av böckerna medan andra får vänta på sin tur. Men vissa böcker bara måste få följa med hem från affären för att jag tilltalas av 1/första meningen 2/ omslaget 3/ författarnamnet 4/ ämnet 5/ nyfikenhet eller 6/en aning av något som jag inte kan förklara. Glad vandrar jag sedan hem med känslan av att jag av en ren slump kommit över en dyrgrip  och att det var en himla tur att jag inte missade den. 

torsdag 23 februari 2017

Veckans ord på Ä


enligt O: Nästa sista alfabetsveckan och jag skissar för fullt på en ny torsdagsutmaning. Fem ord som vanligt och den här veckan börjar de på Ä. Koppla dessa ord till fem böcker och/eller författare.
äcklig
Äcklet av Jean Paul Sartre är en existentialistisk roman av Jean Paul Sartre. Huvupersonen, Antoine Roquentin, har tappat greppet om tillvaron. Han känner sig äcklad av den egna kroppen och hela världen. Han lider av känslor av främlingsskap och identitetslöshet. 
äga
Genier: samtal om konsten att äga sitt eget liv. Intervjuer med fjorton  kvinnor i podcasten med samma namn av skådespelaren Moa Gammel.  Hon intervjuar kvinnor som hon ser som sina förebilder, sådana som Märta Tikkanen, Ann Heberlein, Gudrun Schyman, Lena Andersson och Susanne Osten. En jätteintressant bok med efterord av Ebba Witt - Brattström
äntligen
Äntligen Sigge med text av Lin Hallberg och med fina teckningar av Margareta Nordqvist. Det är lilla dotterdottern Ellen som introducerat Siggeböckerna i mitt liv. Ponnyflickan Elina och hennes kompisar stortrivs i stallet i Broby och med tränaren Ingela. Elina har nu kommit upp i gruppen av stora flickor får arbeta som skötare. 
ärlig
Ann Heberleins senaste bok har den avväpnande titeln Gud, om vi ska talas vid du och jag måste jag vara helt ärlig. Hon skriver brev till Gud och undrar vem han är, hur han förhåller sig till ondska, sjukdom och lidande. I bokens andra del får hon svar.
äventyr
Under 1870 - talet växte det fram en sorts populärlitteratur i Japan motsvarande ungefär vår tids chic - lit. Bestsellern Gatusångerskan Omatsus
Gatusångerskan Omatsus äventyr är utrustad med många rafflande ingredienser och ger dessutom en kulturhistorisk bild av Japan i brytningstiden mellan shogunatet, som tog definitivt slut 1886, och Meijiperioden.

onsdag 22 februari 2017

Begravd jätte

England på 500 - talet, en föga dokumenterad tid; troll, jättar, drakar, alver, riddare, krigare, britannier och saxare delar på utrymmet. En dimma har spridits ut över landet av hon - draken Querig och åsamkat folket en kollektiv glömska. I vissa lägen kan det vara bra att gamla oförrätter fallit i glömska. Men nu har den begravda jätten (hämnden) börjat röra på sig. Glimtar av hågkomst förbryllar människor. En följer det gamla paret Axl och Beatrice och deras vandring från den egna byn ut i landet i sökandet efter den som de nästan glömt att de hade. Han har varit försvunnen länge. På sin väg möter de den gamle riddaren Gawain på hästen Horace. Han anser sig fortfarande tillhöra kung Arturs riddare och har länge varit på väg att dräpa den fruktade hon - draken Querig. Den unge krigaren Wistan är saxare och när han möter Axl får han en känsla av att de mötts tidigare. Jag skulle tro att den här romanen närmast liknar fantasy: en genre jag vanligtvis inte är så förtjust i, men Begravd jätte fungerar bra. Under läsningen kommer jag att associera till annan litteratur. Don Quijote har jag redan nämnt liksom sagan om kung Artur. I en scen uppträder några flaxande svarta fåglar som visar sig vara kvinnor. Då tänker jag på häxorna i Kung Lear. Vad det gäller Beatrice kommer jag osökt att tänka på Dante och Den gudomliga komedin. Säkert finns det många andra referenser som jag missat. Vissa stycken av Begravd jätte är rent poetiska och jag känner mig mycket nöjd med att ha läst denna förbryllande bok som lyckats reta upp såväl Ishiguros fru som fantasydrottningen Ursula K. Le Guin.

tisdag 21 februari 2017

Nattens historia

Frau am Fenster, den fina omslagsbilden på Nattens historia föreställer en målning av Caspar David Friedrich, född i Stralsund, och därför, enligt författaren Gunnar Broberg, svensk medborgare. Varför har natten som utgör en sådan stor del av våra liv inte fått någon egen historia förrän nu. Gunnar Broberg koncentrerar sig på den svenska natten och har sökt referenserna i sitt eget stora bibliotek. Nordiskt mörker och ljus under tusen år är undertiteln. Det pågår en ständig kamp mellan dag och natt och det är dagen som har övertaget. Nattmannen var en spännande figur som tände och släckte gatlyktorna . Han upprätthöll också ordningen. Hur uppfattar en tiden? Det utmärkta ordet "dygn" finns endast i de nordiska språken, påstår Gunnar Broberg.  Han har studerat Linné och konstaterar att Linné arbetade dag och natt under sommartid och vilade på vintern. Det är så det borde vara. Elektricitetens införande var revolutionerande och en kunde börja göra mera dag av natten. Gamla rutiner kunde lämnas därhän. På flygplatser är tidsgränserna som mest utsuddade.  Gunnar Broberg säger att han skulle kunna skriva sängens och sovandets historia och nattmössans
historia.  Nattmössan var en omtyckt kärleksgåva mellan makar och kunde även användas på dagen. Författaren såg vissa likheter med dagens mössanvändande. Ett intressant föredrag om en otroligt innehållsrik bok. Gunnar Broberg, som är professor emeritus i idé och lärdomshistoria, har också haft mycken kontakt med Jan Garnert som  kom ut med Ut ur mörkret : ljusets och belysningens kulturhistoria under 2016. Jan Garnert är etnolog och kulturhistoriker. Brobergs bok är utgiven på Natur&Kultur och Garnerts på Historiska media.

söndag 19 februari 2017

En smakebit på søndag


Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten utmanar oss varje söndag att dela med oss av det vi just läser utan att för den skull förstöra läsningen för någon. En smakebit på søndag, alltså.
" Man hade säkert fått söka länge efter den sorts slingrande väg eller fridfulla äng som England senare blev berömt för. I stället fanns där långa sträckor av öde, obrukad mark och här och var oländiga stigar över skrovliga kullar eller dystert hedlandskap. De flesta vägar som romarna lämnat efter sig måste vid det laget ha förfallit eller återgått till vildmark. Isig dimma hängde över floder och träskmarker och tjänade alltför väl de troll och jättar som då ännu hörde hemma i detta land. Man undrar vilken vanmakt som fick människor att slå sig ner på så dystra platser, men de som bodde i dessa trakter måste med fog ha fruktat dessa vilda varelser vars flåsande andetag kunde höras långt innan deras deformerade gestalter dök upp ur dimman."
från sidan 9 i Begravd jätte av Kazuo Ishiguro . Fler smakebitar HÄR
 

lördag 18 februari 2017

Helgfrågan v. 7


MIAS helgfråga: Vilka är dina bästa bokreatips? (tips från Johannas deckarhörna) Var handlar du helst dina reaböcker?

Några av mina bästa bokreatips 
(jag utgår ifrån sådana som jag själv skulle vilja köpa):

Karin Johannisson, Den sårade divan
Hanaya Yangihara, Ett litet liv
Elisabeth Åsbrink, 1947
Elena Ferrante, Hennes namn
Ulf Ellervik, Ond kemi
Anthony Doerr, Ljuset vi inte ser
Michael Puett, Vägen: fem kinesiska filosofer 

Jag gillar att gå i bokhandeln och lyfta i böckerna. I regel hittar en något oväntat. Sedan är det lätt hänt att jag därutöver använder mig av någon nätbokhandel. Varuhusen kan ju också vara förrädiska. 

torsdag 16 februari 2017

Veckans ord på Å

enligt O: Dags för bokstaven Å idag och vi närmar oss verkligen slutet. Din uppgift är som vanligt att koppla följande ord till författare och/eller boktitlar.
Veckans ord är följande:

åklagare
En gammal favorit: Jag kan laga alla bilar av Karin Nyman. Det är en riktig gammal klassiker som fortfarande går att köpa.

åktur 
Linnés skånska resa kan en väl kalla en åktur. Så här skriver han bl. a.
"Landet emellan Malmö och Trelleborg var det härligaste i världen och liknade merendels Flandern, ty det var en slätt utan berg, backar, stenar, floder, sjöar, trän eller buskar". Inte mycket till landskap om någon frågar mig.

ålderdom
Här tänker jag på Marmorängeln av kanadensiska Margaret Laurence. Hagar Currie Shipley, en kvinna i 90 - årsåldern, har blivit satt på hemmet av sina barn. Där sitter hon och reflekterar över sitt liv, sitt miserabla äktenskap och sin olidliga svärdotter. Hon har också en del vassa kommentarer om övriga boende på hemmet. Ellen Burstyn spelade huvudrollen i filmen

ångest
Jag vet ej om fullare fröjd står att nå
än när läpparna skälva av gråt,
om vi någonsin leva så gränslöst som då,
när pannan av ångest är våt.
Och ingen kom så hel och ren
till lyckans vardagssal,
som den som var med sig själv allen
en natt i skakande kval. 


Dan Andersson

åskådare   
Betraktaren av Belinda Bauer handlar om Patrick, 19, som har Aspergers syndrom med allt vad det innebär av sociala svårigheter.  Han har mist sin pappa väldigt tidigt och är besatt av tanken på döden. Vad är det som händer när en människa övergår från att vara levande till att vara död från den ena sekunden till den andra? Patrick går en universitetskurs i anatomi för att möjligen komma närmare ett svar på frågan. Och visst har de döda saker att berätta. Patrick är en god iakttagare och lägger utan svårigheter ihop två och två

onsdag 15 februari 2017

Tematrio - Kärlek


LYRANS tema för den här veckan är så klart romantisk kärlek! Berätta om texter som flödar över av kärlek!

1. Varulven av den dansk-norske Aksel Sandemose
Varulven är berättelsen om överklassflickan Felicia och lappskräddarsonen från Rjukan, författaren Erling Vik. Det är en mycket speciell kärleksroman men också en studie i makt. Varulven är   symbolen för de onda makter Sandemose hela sitt liv bekämpade: intolerans, dumhet, avundsjuka, främlingshat och maktlystnad. Kärleken mellan Erling och Felicia är livsvarig även när de lever i andra relationer. Varulven är en favorit sedan länge. Cornelis skrev Felicias svenska suite. 
2.  Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) av Annelie Jordahl handlar om Ellen Keys kärlek till Urban von Feilitzen. Den utspelades mestadels brevledes och var kanske lite ensidig. Paret träffades bara någon enstaka gång. Ellen Key hade sin undervisning i Stockholm och kritikern Feilitzen hade gods, fru och fyra barn i Linköping.
3. Fiender: en berättelse om kärlek av I B Singer, nobelpristagare 1978. Singer är en fantastisk berättare. I Fiender skildrar han en judisk man, Herman Broder, som flyr undan förföljelserna i Polen till New York med hjälp av Yadwiga, en bondflicka som förälskat sig i honom. Han gifter sig med henne av ren tacksamhet. Ganska snart har han också skaffat sig en älskarinna, Masha. In på scenen kommer då Tamara, hustrun sedan före kriget, som Herman trodde mist livet i ett koncentrationsläger. Jag har läst boken och sett filmen. Det går bra vilket som. Mycken kärlek, starka temperament, humor och lite opera. Anjelica Houston spelar hustrun Tamara: Bara en sådan sak.

tisdag 14 februari 2017

En utmaning om kärlek och hatkärlek


Bild från Bernhard_Staerck [CC0 Public Domain]
KULTURKOLLO: Vilken är din bästa kärleksskildring och vilken karaktär (från bok/tv/film) älskar du allra mest att hata?

Jag tror att jag sagt det förut men jag säger det igen: Kittys och Levins kärlekshistoria i Anna Karenina av Leo Tolstoj

Exempel på romantiska lymlar:

Rhett Butler i Borta med vinden av Margaret Mitchell behöver ingen närmare presentation.

Riddare Erlend i Kristin Lavransdotter var inte precis den man Lavrans önskat sig åt sin dotter. Men Kristin var orubblig i sin kärlek. Skildringen av det medeltida livet bidrog starkt till Sigrid Undsets Nobelpris.

Kosacken Grigorij  Melechov i Stilla flyter Don av Michail Sjolochov minns jag som en vacker olycka. Jag skulle gärna vilja se om den här filmen. Kanske skulle jag fästa mig vid helt andra saker idag. Utöver Grigorij, menar jag. Sjolochov fick Nobelpriset i litteratur 1965. Det blev mycket ifrågasatt.

måndag 13 februari 2017

Ny radioföljetong

Ny radioföljetong börjar idag. Skådespelaren Eva Smedberg läser Ta itu, Kristina Sandbergs debutroman från 2003. Mest känd är författaren för romantrilogin om hemmafrun Maj i Örnsköldsvik.

söndag 12 februari 2017

En smakebit på søndag

"Innan hon öppnar dörren - innan hon ens sätter ner foten på uppfarten - är hon på sin vakt. Hon vet att han är där, han sade till henne att han skulle vara det, men det är mörkt i huset.  Om han av någon anledning skulle ha gått ut hade han skickat ett sms - Är och köper vin, tillbaka om 10 min - men när hon kollar mobilen finns där inget meddelande. Månen dyker fram i en glipa mellan molnen och skiner för ett ögonblick över husets tomma ögon. Klockan är inte mycket, inte ens sju, men den öde gatan och frånvaron av varje mänskligt ljud gör att det känns som på småtimmarna. Det enda som rör sig är vinden som ruskar om murgrönans blad och rasslar i de tunna grenarna på pilträdet som böjer sig ner mot uppfarten."
Nära dig av  Lucie Waterhouse. sid. 7
Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten driver läsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra smakebitar av det vi just läser. No spoilers! är den enda regeln. Fler smakebitar HÄR

lördag 11 februari 2017

Bästautmaningen - Konserter

LYRAN
undrar i sin bästautmaning vilket som är den bästa konserten vi hört. För min del är saken enkel. Det blir när jag för många år sedan lyssnade på sångaren, låtskrivaren, poeten och författaren Leonard Cohen under en magisk live - konsert en vacker sommarkväll.
 

Bokbloggsjerka 10 - 13 februari

Annika undrar i sin bokbloggsjerka 10 - 13 februari vilka bokliga saker utöver    böcker vi inte kan leva utan. Mina läsglasögon är mycket viktiga. Bokmärken är viktiga vid läsning; liksom penna, linjal, suddgummi och anteckningsbok. En bra läslampa och skön läsfåtölj måste en ha. Mina bokhyllor är viktiga. Ett litet glas vin är inte fel; ej heller en stor kopp te.




fredag 10 februari 2017

Helgfrågan v. 6

Mia på bloggen Mias bokhörna frågar: Läser ni bokserier i rätt ordning eller kan ni hoppa lite? Har ni någon favoritserie?
Jättebra fråga. Nu blev jag tvungen att reda ut begreppen vad det gäller The John Cardinal Crime Series. Det visade sig att det mycket riktigt kommit ut en ny del i serien som ännu inte översatts till svenska. Del sex har titeln Until the night.
De fem tidigare: Fruset offer (har just haft premiär som TV - serie på CTV), En stilla storm, Schamanen, När du läser detta, Fader död.

De här böckerna måste läsas i rätt ordning eftersom en följer detektiven John Cardinal och hans medhjälpare Lise Delorm i deras liv och arbete i det fiktiva Algonquin Bay i Kanada. Förhållandet mellan Cardinal och hans hustru är också betydelsefullt. 
Likaså följer jag Elly Griffiths serie som Mia själv nämner. Där tycker jag också att det är viktigt att läsa i rätt ordning. Över huvud taget brukar jag nog ta det där med "fristående fortsättning" med en nypa salt och läsa i rätt ordning. 

torsdag 9 februari 2017

Veckans ord på Z


enligt O: "Nu är det bara fyra bokstäver kvar innan jag behöver komma på en ny veckoutmaning. Inte lätt att komma på ord den här veckan ska sägas.
Veckans ord börjar alla på z och de är:

zebra   Berättelsen om Pi svarar jag här. Har både läst boken och sett filmen och gillade verkligen inte någon av delarna. Åsikterna i läsecirkeln gick i sär, men ingen hade läst något liknande tidigare.

zloty    Här tvingas jag se sanningen i vitögat. Jag har ännu inte läst Jakobsböckerna av en av Polens mest kända författare Olga Tokarczuk. Men jag har börjat. Helt säkert kommer den att handla mycket om zloty vad det lider.

zombie Nu är jag ute på riktigt hal is. Zombies är inget jag brukar ägna mig åt.
Men zombieexperten Herman Geijer kan och HÄR finns en översikt av zombieåret 2016 och en spaning på 2017. Herman Geijer har även haft ett Sommar i P1.

zoo Att säga att Hanna Hellqust är en mycket speciell person är en underdrift. Hon har bl.a. skrivit en bok om sin familj som drev en zoologisk affär i Karlstad. Familjen skildras varmt och särskilt förhållandet far/dotter. 

zooma Jag zoomar in på några uppgifter i senaste numret av Sveriges natur 1/17 s. 21 där det redovisas att antibiotikaanvändningen i djuruppfödningen i Danmark är fyra gånger högre än den i Sverige mätt i mg antibiotika per kg djurenhet.11.5 mg i Sverige; Danmark 44,2. Polen 140,8; Tyskland 179,1!!!

onsdag 8 februari 2017

Ser om

Ett köpmanshus i skärgården är Emelie Flygare - Carléns roman från 1860.
Romanen skildrar fiskarbefolkningens hårda villkor på Svartskär i Bohuslän under 1830 - talet. Fiskarena utnyttjas och luras av köpmännen som däremot lever ganska gott. Supen är viktigare än mant för dagen.
Författarinnan känner sin miljö väl. Hon föddes i Strömstad 1807 (och dog där 1897) som den yngsta av fjorton (14!) syskon. Fadern var köpman och sjökapten och familjen var tämligen välbärgad. Ett köpmanshus i skärgården är realistisk och feministisk. Emelie Flygare - Carlén var starkt influerad av Fredrika Bremer som hon beundrade mycket och till och med bad om råd.
Åke Falck gör en fantastisk köpman Moss; Ernst Günther spelar den halte prästen som bjuder på en Madeira före toddyn och ryter åt sin hushållerska Vivika som spelas av Berta Hall. "Det säger jag då. Och Vivika med!" säger hon. Ulla Jacobsson spelar prästens dotter vars hjärta klappar för de fattiga fiskarena och särskilt deras hustrur. Agneta Bolme  och Ulf Brunnberg spelar det nya köpmansparet Emilia och Åke Hjelm på Svartskär. Emilia har svårt att anpassa sig. " Räcker det inte att vara en god hustru? undrar Åke häpet
Toralv Maurstad spelar Åke Hjelms stryktäcke kompanjon, Holt,  som visar sig ha ett rymligt samvete. Romanen har filmats 1925 och 1973. Jag ser nu om den och hade alldeles glömt hur bra den är. Och jag får lust att läsa om Monica Lauritzens biografi En kvinnas röst. Emilie Flygare - Carléns liv och verk. 

 

måndag 6 februari 2017

Tematrio - Överraskande bra

LYRANS tematrio
handlar den här veckan om böcker som vi funnit överraskande bra trots att vi inte riktigt trott på dem ifrån början. 
1. Walden av David Henry Thoreau
Den här boken började jag läsa kanske mera av någon sorts pliktkänsla, men ganska snart var jag helt fascinerad av den egensinnige Thoreau och hans skogsboende i nära umgänge med djur och natur. På kvällarna satt han vid sin stockeld och läste de antika klassikerna medan stormen tjöt runt den lilla stugan. Inte konstigt att Walden blivit en klassiker.
2. Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen trodde jag inte alls på. Jag hade hört en intervju med författaren som inte direkt triggade läslusten. Omslaget ser ju ganska tråkigt ut också. Men så stod den där på biblioteket ibland kortlånen och det var ju rena utmaningen. Och visst var den bra. Den övertygade ganska snart. 
3. Lärkan av den ungerske författaren Deszö Kosztolány. Det dystra omslaget döljer en fantastisk bok som rymmer komik, tragik och samhällssatir. En riktig pärla.

söndag 5 februari 2017

En smakebit på søndag

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten driver läsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. En enda regel gäller: No spoilers!

"Den levererade matlådan stod där redan på grindstolpen i sin frigolitförpackning. Tisdag, fick han bekräftat på förpackningen. Alexander tog lådan och gick in. Trots att han hade en nyckel ringde han på. Testa om Kurt skulle öppna - meningslöst. Han visste att Kurt inte skulle öppna. Men så hörde han det välkända gnisslet från halldörren, och när han kikade in genom det lilla fönstret dök Kurt upp - som ett spöke - i den halvmörka hallen. "Öppna", ropade Alexander. Kurt kom närmare, glodde. "Öppna!" Men Kurt rörde sig inte. Alexander låste upp med nyckeln, kramade om sin pappa trots att han sedan länge tyckte det var obehagligt att krama honom. Kurt luktade. Det var ålderns lukt. Den satt djupt i porerna. De kändes också på lukten att Kurt var tvättad och hade borstat tänderna. "Känner du igen mig", frågade Alexander. "Ja", sa Kurt. Han var kladdig om munnen av plommonmos, morgonpasset hade haft bråttom nu igen. Hans kofta var felknäppt och han hade bara en toffel på sig."

S. 8 -9 i Den tid då ljuset avtar av den östtyske författaren Eugen Ruge. 
"Den stora DDR - Buddenbrookromanen," sägs det i Der Spiegel.
Fler smakebitar HÄR

lördag 4 februari 2017

Änkan

Fiona Barton fick iden till Änkan efter att hon arbetat som journalist på en tidning och rapporterat om brottsmål och rättegångar. Hur kände sig fruarna till de åtalade? Vad visste de? Hon bestämde sig för att berätta en historia ur kvinnans synvinkel. Glen Taylor är misstänkt för att ha fört bort ett barn. Hustrun, Jean Taylor, berättar omväxlande med en reporter och den kriminalkommissarie som leder undersökningarna. Alla bestämmer sig för att Glen är skyldig trots att han inte är dömd. Reportrarna jagar; kriminalkommissarien blir alltmer övertygad men hittar inte bevisen. Modern till barnet, som dess utom är granne till Taylors, tvekar inte om vem som är gärningsmannen och Jean börjar undra vem hon varit gift med i alla år. Paret Taylor är barnlösa och särskilt Jean lider svårt av detta. Jag tyckte att den här boken kändes lite annorlunda. Och jag tycker inte att slutet var förutsägbart. Än mindre hade jag listat ut vem som var gärningsmannen. Fiona Bartons debut gav henne luft under vingarna. Änkan såldes till 36 länder och gav henne mod att skriva en andra bok, The Child.
Massolit förlag. Översättning: Katarina Falk. 368 s.

fredag 3 februari 2017

Bokbloggsjerka 3 - 6 februari

Finns det några författare som du har ”tappat bort” under din läsarbana?
undrar Annika i Bokbloggsjerkan 3 - 6 februari

Svar: Ja. Ett flertal deckar/thrillerförfattare har jag "tappat bort", till allra största delen beroende på att tiden inte räcker till för alla böcker jag vill läsa och att "pliktläsningen" med nödvändighet måste gå före. Liksom Annika läste jag allt av Giles Blunt, men nu kan jag inte se att det kommit något nytt från honom på länge. Annars hade det varit läst. Arnaldur Indridason och Elizabeth George har jag släppt - för tillfället - i alla fall och till och med Margret Atwood har jag halkat efter med. Och Peter May för den delen. Joyce Carol Oates kan jag inte hålla takten med riktigt, trots att jag är förtjust i henne. Med jämna mellanrum kommer jag på författare som jag inte läst något av på länge. Tråkigt, men sant.

torsdag 2 februari 2017

Veckans ord på Y

enligt O: Dags för bokstaven Y och fem ord som börjar på denna bokstav. Din uppgift är att associera dem med fem böcker och/eller författare. Mina svar kommer som vanligt i ett senare inlägg.

yngling        O, yngling, om du hjärta har
                   att trampa fäders fjät
                   flyg till ditt fosterlands försvar
                   dö, eller rädda det
   
Första strofen i Fosterlandets försvar av Bengt Lidner.
Lätt som en plätt eftersom den första raden fanns någonstans i mina hjärnvindlingar av ingen anledning alls. Annars har Bengt Lidner aldrig varit en favorit. Även om jag minns hans valspråk: I tårar vällust.

ynklig         Henrik i Bara en mor av Ivar Lo - Johansson är lika ynklig som  hans hustru Rya - Rya är storslagen. Han skrävlar och skryter och super och hon sliter ut sig för honom, hemmet och barnen. En fantastisk bok om statarlivet.

ypperlig      Marilla Cuthbert i Anne på Grönkulla minns jag som en ypperlig kvinna. Lite sträv och tvär men med ett hjärta av guld.  
 
yr               Fjäriln vingad syns på Haga,
                  Mellan dimmors frost och dun,
                  Sig sitt gröna skjul tillaga,
                  Och i blomman, sin paulun;
                  Minsta kräk i kärr och syra,
                  Nyss af Solens värma väckt,
                  Til en ny högtidlig yra
                  Eldas vid Zephirens flägt
 

C.M. Bellman, Fredmans sånger 64

yta             Ytspänning är en deckare av Aino Trosell som till stora delar tilldrar sig under vatten i dykares sällskap. Den är jättespännande. Miljön är inte så vanlig.

   

onsdag 1 februari 2017

Vegetarianen

Så bra den är! Jag var skeptisk, men jag tog tag Vegetarianen av sydkoreanska Han Kang i alla fall. Kanske beroende på omslaget? Kanske beroende på den första meningen: "Innan min fru blev vegetarian hade jag  alltid tänkt på henne som fullständigt alldaglig i alla avseenden." Sedan följer berättelsen om Yeong - hye och hennes beslut att bli vegetarian efter en mardröm. Omvärlden reagerar med avsmak och förfäran. Maken får skämmas och fadern tillgriper våld. Problemet är, tycker jag, inte att Yeong - hye blir vegetarian utan att hon inte äter något alls. Och att hon går längre och längre in i sig själv. Läkaren talar om att det är svårt att kommunicera med anorektiker. Romanen är uppdelad i tre delar. I Vegetarianen får en ta del av makens tankar. I andra delen, Mongolmärket, berättar systerns man som är konstnär och blir alldeles besatt av mongolmärket som Yeong - hye har på vänster skinka. I Flammande träd, tredje delen berättar Yeong - hyes fyra år äldre syster. Hon är till slut den enda som intresserar sig för Yeong - hye och som betalar hennes sjukvårdskostnader. Han Kang betonar att boken inte är någon värdemätare på det sydkoreanska samhället utan att den handlar om att vara människa. Att vara människa och tänka annorlunda  och att protestera med sin egen kropp. Vegetarianen är en ganska gåtfull bok, men fängslande och vackert skriven. Jag hade svårt att släppa den. Alldeles som av en händelse intervjuades Han Kang i Lundströms bokradio i lördags och i söndagens SvD har Lina Kalmteg skrivit en intressant artikel om henne. Natur&Kultur. I översättning av Eva Johansson.