Jag står här och stryker

Novellsamlingen Jag står här och stryker innehåller Tillie Olsens (1912 - 2007) mest kända texter.  Hon föddes av ryskjudiska immigranter i Nebraska. Hon blev kommunist och hamnade  som politisk aktivist i fängelse. Där ådrog hon sig TBC.  Tidigt började hon skriva på en roman om en arbetarfamilj under 30 - talet. Den kom inte ut förrän 1974 under titeln Yonnondio. 1936 gifte hon sig med Jack Olsen och fick med honom tre döttrar. Dessutom hade hon en dotter, Karla (efter Karl Marx), sedan tidigare. På grund av makarnas politiska verksamhet blev det svårt med arbete för dem. Tillie Olsen förvärvsarbetade, skötte hemmet och försökte få tid att skriva. Kvinnorättsrörelsen och medborgarrättsrörelsen hjälpte henne framåt. Hon är nu en etablerad författare och föreläser och skriver om bortglömda kvinnliga författarskap. Numera finns hennes egna verk på de akademiska litteraturlistorna. Ge mig en gåta hette novellsamlingen när den första gången gavs ut på Trevi förlag 1980 i översättning av Else Lundgren. Titelnovellen handlar om en mamma som medan hon står och stryker reflekterar över sin äldsta dotters barndom och uppväxt. Alltför tidigt fick dottern ta ansvar i familjen och stå tillbaka för sina yngre syskon. Modern är ensamstående och har inte mycket val. Hon inser fuller väl vilket pris hennes dotter fått och får betala. Den här berättelsen är hjärtskärande. Moderns sorgsna, nakna  berättelse griper tag i en med tusen hullingar. I novellen som handlar om den vita flickan, Helen, som följer med sin färgade bästis, Parialee Phillips (bara namnet), till hennes baptistkyrka när hon ska döpas är en omtumlande upplevelse för Helen - och läsaren. Flickornas olika ställning i samhället och hudfärg kommer att sätta deras vänskap på prov. Parialees munviga jargong är mycket roande. O, ja heter novellen. Tillie Olsen förstår att "piska upp" en stämning. Jag blev helt andlös. Jag tycker mycket om Jag står här och stryker; allt ifrån innehållet till formatet och det fina omslaget som designats av Lotta Kühlhorn. Kristina Sandberg har skrivit ett fint förord

Titel: Jag står här och stryker

Författare: Tillie Olsen

Översättare: Else Lundgren

Förlag: Romanus & Selling

Tryckår: 2022

Antal sidor: 152 

Ge mig en gåta

Tillie Olsen (1912 - 2007) är september månads novellförfattare i Ugglans & Bokens utmaning Novelltolvan 2025; en kvinnlig novellförfattare per månad. Jag har läst titelnovellen i novellsamlingen Ge mig en gåta. Den handlar om tystlåtna Eva, 69, och hennes man, pratmakaren David. De har ett revolutionärt förflutet i Ryssland. Författaren är av judiskt ursprung och kom till Nebraska i femårsåldern. Eva gifter sig med David och de får sju barn, Evas passionerade kärlek till barnen gör att hon ger allt för dem. Maken har många åtaganden utanför huset. Eva vill gå med i en läsecirkel men maken erbjuder ingen avlastning. Nu, när barnen är utflugna, känner sig Eva bitter över allt hon fått försaka. Makarna grälar och David kallar hustrun  fru Bråttom, fru Beskäftig, o.dyl. Gamla sår rivs upp. En svärdotter tar Eva till doktorn för att maken/sonen tycker att hon verkar för trött. Ett andra läkarbesök ger vi handen att hon har bukspottskörtelcancer som spridit sig. Maken och barnen säger ingenting till Eva. Men David släpar runt henne till barnen. Samtidigt arbetar han på att de ska sälja sitt hus och flytta till ett kollektiv för pensionärer. Eva vägrar. Hon vill inte ge upp sitt hus med fem rum för en liten lägenhet. Hon är van vid större utrymmen. Hon vill ha lugn och ro och tystnad. Hon har "varit på språng 18 timmar om dygnet" och nu vill hon helt och hållet följa sin egen rytm. David och Eva står långt ifrån varandra och han vet inte hur han bäst ska hjälpa henne att dö. Men till slut lägger han sig helt sonika bredvid henne i sängen och det var säkert det allra bästa han kunde göra. Eva som alltid varit så tystlåten pratar och sjunger sig ut ur livet. Dotterdottern Jeannie är den som tycks förstå Eva bäst och det pekar ju hoppfullt framåt. Tillie Olsen vände sig som feministisk författare mot alla slag av orättvisor och blev arbetarklassen trogen trots den klassresa hon gjorde som framgångsrik författare och så småningom också lärare vid flera amerikanska universitet. 

Titel: Ge mig en gåta

Författare: Tillie Olsen

Översättare: Else Lundgren

Förlag: Trevi bokförlag

Tryckår: 1980 

Antal sidor: 134 

Tisdagstrion v. 44: Monopol

Ugglan & Boken: Tisdagstrion v. 44: Monopol (Stockholmsadresser från spelplanen, hotell, fängelse, tärningar, spelpjäser som t ex strykjärn och sko, pengar osv.) (i handling, titel eller på omslag)

1. Jag står här och stryker av Tillie Olsen. Noveller. Titelnovellen handlar om en mamma som medan hon står och stryker reflekterar över sin äldsta dotters barndom och uppväxt. Alltför tidigt fick dottern ta ansvar i familjen och stå tillbaka för sina yngre syskon. Modern är ensamstående och har inte mycket val. Hon inser fuller väl vilket pris hennes dotter fått och får betala. Den här berättelsen är hjärtskärande. Moderns sorgsna, nakna  berättelse griper tag i en med tusen hullingar.

2. "Ni har vunnit första pris i en skönhetstävling..." Och så inkasserade en 4 000 (?) utan att passera Gå eller hamna i fängelse. Fröken Island av Audur Ava Ólafsdottir handlar om unga Hekla som kommer till Reykjavik med drömmen att bli författare. Men det är inte så lätt i ett samhälle där man snarare tycker att hon borde anmäla sig till en skönhetstävling.

3. Tärningspelaren av Luke Rhinehart läste jag innan bloggen fanns. Den kom ut i USA 1971 och på svenska 1973. I England och Skandinavien togs den väl emot och har blivit en kultklassiker som ständigt kommit i nya utgåvor. I USA har intresset varit svalt. Boken handlar om en psykiater som bestämmer sig för att låta tärningen bestämma hans göranden och låtanden. Kritiken gällde romanens nonchalanta inställning till våld, mord, våldtäkt och sex. Luke Rhinehart dog så sent som 2020. Hans riktiga namn var George Cockcroft.

Jag står här och stryker

Novellsamlingen Jag står här och stryker innehåller Tillie Olsens (1912 - 2007) mest kända texter.  Hon föddes av ryskjudiska immigranter i Nebraska. Hon blev kommunist och hamnade  som politisk aktivist i fängelse. Där ådrog hon sig TBC.  Tidigt började hon skriva på en roman om en arbetarfamilj under 30 - talet. Den kom inte ut förrän 1974 under titeln Yonnondio. 1936 gifte hon sig med Jack Olsen och fick med honom tre döttrar. Dessutom hade hon en dotter, Karla (efter Karl Marx), sedan tidigare. På grund av makarnas politiska verksamhet blev det svårt med arbete för dem. Tillie Olsen förvärvsarbetade, skötte hemmet och försökte få tid att skriva. Kvinnorättsrörelsen och medborgarrättsrörelsen hjälpte henne framåt. Hon är nu en etablerad författare och föreläser och skriver om bortglömda kvinnliga författarskap. Numera finns hennes egna verk på de akademiska litteraturlistorna. Ge mig en gåta hette novellsamlingen när den första gången gavs ut på Trevi förlag 1980 i översättning av Else Lundgren. Titelnovellen handlar om en mamma som medan hon står och stryker reflekterar över sin äldsta dotters barndom och uppväxt. Alltför tidigt fick dottern ta ansvar i familjen och stå tillbaka för sina yngre syskon. Modern är ensamstående och har inte mycket val. Hon inser fuller väl vilket pris hennes dotter fått och får betala. Den här berättelsen är hjärtskärande. Moderns sorgsna, nakna  berättelse griper tag i en med tusen hullingar. I novellen som handlar om den vita flickan, Helen, som följer med sin färgade bästis, Parialee Phillips (bara namnet), till hennes baptistkyrka när hon ska döpas är en omtumlande upplevelse för Helen - och läsaren. Flickornas olika ställning i samhället och hudfärg kommer att sätta deras vänskap på prov. Parialees munviga jargong är mycket roande. Tillie Olsen förstår att "piska upp" en stämning. Jag blev helt andlös. Samlingen sista novell, Ge mig en gåta, skildrar en 69 - årig kvinna, Eva, som kommit därhän i livet att hon vill ha det tyst och lugnt och ensamt omkring sig. Hennes man sedan 45 år förstår inte mycket. Han vill flytta till Fridhem. (Om det inte vore så sorgligt skulle en kunna skratta.) Fridhem är ett äldreboende där man har full service och folk omkring sig hela tiden. Eva vill inte längre rätta sig efter andras idéer, men frågan är om det inte är just det hon får göra. Jag tycker mycket om Jag står här och stryker; allt ifrån innehållet till formatet och det fina omslaget som designats av Lotta Kühlhorn.

Veckans mening v. 13 2022

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord leder en lördagsutmaning som han kallar Veckans mening. Vi bjuder på en mening som av någon anledning fått oss att stanna till. Min mening kommer ifrån sidan 26 i Jag står här och stryker av Tillie Olsen. Romanus & Selling 2022. Else Lundgren översätttare. 

"Susan, barn nummer två, guldlockig och knubbig, snabbtänkt, pratsam och säker, var allting i utseende och sätt som Emily inte var; Susan som inte kunde motstå Emilys "skatter" och slarvade bort eller hade sönder dem; Susan som berättade roliga historier och gåtor när vi hade främmande och knep applåder medan Emily satt tyst (för att efteråt säga till mig: det var min gåta, mamma, jag hade berättat den för Susan ); Susan som trots de fem årens åldersskillnad bara var ett år efter Emily i sin fysiska utveckling."