Klocka utan visare

Carson McCullers (1917 - 1967) må vara mest känd för sina romaner Hjärtat jagar allena och Balladen om det sorgsna caféet men Klocka utan visare (1961) har hamnat lite oförtjänt i skymundan. Den skulle dessutom hävda sig gentemot To kill a Mockinbird (1960) av Harper Lee. Carson McCullers föddes i Georgia och studerade skrivande och musik jämsides. Men eftersom hon också behövde försörja sig fick ho släppa musiken, som däremot gärna finns med i hennes romaner. Efter ett olyckllgt äktenskap med Reeves McCullers, som hon gifte sig med två gånger, slutade det med att han begick självmord. Svenska författaren Ulla Isaksson hälsade på McCullers och  fann henne då både sliten och intagen på mentalsjukhus. I Klocka utan visare möts en av domaren Fox Clane, f. d. kongressledamot, som är den store mannen i den lilla sydstatsstaden Milan. Han är änkeman och har en son som också varit domare men som tog livet av sig. Sonsonen, Jester, bor hos sin farfar. Domaren och apotekaren Malone är näst intill goda vänner trots att de är så olika till kynnet. Fox Clane är ett stort barn som oförblommerat meddelar vad han tycker och tänker. Han är mycket upprörd över att det finns planer på att ta bort rösträttsskatten vilket skulle ge de färgade möjlighet att rösta. Dessutom tänker man ge dem studiemöjligheter. Clane och Malone skummar av vrede. Malone förbannar också judeplugghästarna som gjorde att han inte blev läkare. Rasmotsättningarna ligger helt i dagen. De yngre generationerna, domarens son och sonson, meddelar avvikande åsikter, men det är inget som tas på allvar av far/farfar. Den blåögde negern Sherman Pew dyker upp som ett orosmoment i berättelsen. Malone tycker instinktivt illa om honom. Sherman är alltför ljus i hyn och han har blågrå ögon. Han blir domarens assistent och åtnjuter för en tid hans gunst. Sherman Pew har högtflygande planer och är på väg att förverkliga sin dröm när han kommer för nära elden. Bokstavligen och bildligen. Karaktärerna i Klocka utan visare är alla ensamma människor. Författaren skildrar dem med medkänsla och humor. Kvinnor finns det inte så gott om i Klocka utan visare. Det omnämns några stycken bl. a. domarens hustru som är död. Svärdottern är också död. En som lever är den färgade hushållerskan Verily som för övrigt också ogillar Sherman Pew för hans herrskapsfasoner. Mot slutet av boken känner en att atmosfären tätnar. Det drar ihop sig mot något som inte kan vara något annat än en katastrof.

Stark debut

Mississippideltat i mitten av 1940-talet.
Henry McAllan har köpt en bomullsfarm med fet, bördig jord.
Han har köpt traktor och lastbil och meddelar hustrun Laura och de båda döttrarna att nu ska det flyttas. Laura ställs inför fullbordat faktum.  
Hon är stadsflicka och hon avskyr den omoderna gården och ser bara leran och det platta enformiga landskapet.
Men hon vänder sin förbittrade vrede inåt. Henry vill kalla gården Fageräng, men det blir Lauras namn Mudbound som kommer att användas.
(Mudbound är också romanens originaltitel.)
På gården bor också Lauras svärfar, kallad Pappi. Det är en otäck gubbe som hunsar sin svärdotter och barnen. Också det måste Laura svälja.
Henry håller honom i viss mån om ryggen - han är ju ändå vår far.
Men Jamie, den yngre brodern som fått utstå mycket av fadern under uppväxten, erbjuder Pappi motstånd.
Mississippi är Hillary Jordans debutroman. Hon har format den som en kör av sex röster som alla berättar i jag-form. Henry och Laura berättar liksom  Jamie, som återvänt från krigets Europa. Det har också en annan ung man, Ronsel, som är son till McAllens färgade tjänstefolk Hap Jackson och hans hustru Florence.
Kvinnorna är underställda männen; de färgade är underställda de vita.
Ku Klux Klan opererar vanligtvis i periferin, men segregationen är knivskarp och hatet blossar upp med jämna mellanrum.
Relationen mellan generationer och mellan man och kvinna belyses.
Fördomar, traditioner och vidskeplighet är andra teman.
Henry är inte precis drömprinsen och han är inte mycket lyhörd för sin hustrus behov. Men han lär sig tyda vissa tecken. Om Laura sjunger är hon nöjd (som till exempel när svågern Jamie är i närheten). Nynnar hon är hon missnöjd.
Det jäser mycken vrede under ytan i Mississippi och man känner tidigt att något hemskt kommer att hända. 

Mississippi är utgiven av Historiska Media.
Översättning: Dorothee Sporrong