fredag 31 juli 2015

Fågelholk

Nu har jag läst en av de två romaner jag planerat att ägna veckan åt. Oceanen vid vägens slut av Neil Gaiman tog just slut. Tack och lov, säger jag. Det ska bli rena semestern att läsa slutet av Idioten. Jag förstod mig inte alls på Gaiman. Början tyckte jag mycket om och enstaka kortare stycken här och där, men som helhet: nej! Så besviken jag blev efter alla dessa lovord jag läst på hur många bloggar som helst!  Mina förväntningar var skyhöga. Den poetiska titeln tilltalade mig också. Välskrivet och välöversatt (Kristoffer Leandoer), ja. Och visst får man ångest för den lille pojken hela tiden. Men vad är det för ena föräldrar han har? Mamman är frånvarande och pappan är en elak figur. Häxan Damerna Hempstocks mäktiga treenighet ter sig både som oövervinnerlig och sårbar. Observera att jag inte har något emot myter, sagor och magisk realism i allmänhet! Men jag erinrar mig att jag aldrig lyckats läsa Alice i Underlandet heller...

                      

torsdag 30 juli 2015

Klassiker som TV-teater

Lånad bild







Nyligen kunde man se en absolut fantastisk rysk dramatisering i fyra delar av Onda andar av Fjodor Dostojevskij i Axess TV. Boken kom ut 1872 och är Dostojevskijs uppgörelse med nihilismen och socialismen i tsarväldets Ryssland. Han hade varit på resa i flera år i Europa och bland annat bevittnat Pariskommunens uppgång och fall. Han var mycket upprörd över förnekandet av Gud. Utgångspunkt för Onda andar är mordet på en ung nihilist som ville bryta med sitt parti och då mördades av sina egna.
I Onda andar kommer två lymlar från Petersburg till en liten landsortsstad och ställer till stor oreda bland befolkningen. Den ene av dem, Stavrogin, är en vacker ung man som alla förälskar sig i. Själv är han lika känslokall som  arrogant och tillsammans med sin vän skurken Verchovenskij gör han mycket ont. Från början uteslöts tre kapitel ur romanen p. g. a. censuren. Först 1921 förelåg Onda andrar i sin fullständiga form. Kapitlena som utelämnats innehöll Stavrogins brott så som han bekände det för en munk. Jag som just börjat läsa Idioten (1869) kände igen både människotyperna, röran i samhället; diskussionerna, intrigerna och inflytandet från utlandet. Inte minst känner jag igen de äldre kvinnorna som är kloka, vimsiga och temperamentsfulla. (Ibland tänker jag på Jane Austens frodiga, skarptungade äldre kvinnor...) I båda fallen betyder Petersburg "ondskan". På bilden ses Stavrogin och min absoluta favorit i serien en låghalt flicka som av alla räknades som efterbliven och som gick ett mycket tragiskt öde till mötes. Jag skulle vilja införliva den här föreställningen med mitt bibliotek, men ännu har jag inte hittat den någonstans. HÄR en bra artikel om Dostojevskij, ondskan och våldet av Maria Bergom Larsson.

Sommaren 2015

onsdag 29 juli 2015

Dikt som läkande kraft

Bilden är lånad
Te med våra mormödrar

Morgonen din haahoba dog tänkte jag på min ayeeyo, kvinnan
jag var döpt efter, Warsan Baraka,
huden mörk som tamarindkött,
som dog malandes kardemumma 
i väntan på att hennes söner skulle komma hem
och väcka ensamheten de lämnat bakom sig;

eller min moders mor, Noura
med den honungsaktiga skrattet, som
krossade kanelbark mellan
handflatorna, vårdade sin mans
stroke, sin systers cancer
och sin egen dåliga rygg med bruten
swahili och dålig italienska

och Doris, mor till din 
engelska ros, döpt efter
Oceanus och Tethys döttrar,
det walesiska i ditt blod, från landet
Cymry, din mormor som
drömmer om clotted cream i sitt te
genom en våg av diabetes

så din haabooba, Al-Sura, må Gud hålla henne trygg med tre streck på
på var kind, symboler för överlevnad,
kvinnan som kylde ditt te
genom att hälla det med gärningarnas tyngd 
mellan skål och kopp, tills ångorna
steg som spöken.

Ur Lära min mor att föda av Warsan Shire, född 1988 i Kenya av somaliska föräldrar. Hon växte upp i London och bor fortfarande kvar där. I sina dikter behandlar hon ämnen som kvinnors villkor, förlust, flykt och hemlängtan. Lära min mor att föda kom ut 2011; på svenska i översättning av Jakob Kaae, Rastlös förlag. HÄR en matig intervju med den unga författaren.

Hahooba och ayeeyo betyder mormor/farmor
Kaosutmaning 2015


tisdag 28 juli 2015

Top Ten Tuesday

From The Broke & The Bookish
July 28: Ten Characters Who Are Fellow Book Nerds (love reading, are writers, work at a bookstore, etc.) (inspired by my Top Ten Characters Who Love Words)
  
   1. Mr Pip by Lloyd Jones. On reading Charles Dickens
  2. Fallers stora kärlek av Thommie Bayer. One of the main characters works   in a second - hand bookshop
  3. Storied Life of A. J. Fikry. About an unhappy bookshop keeper and the power of love.
  4. How to be a Heroine av Samantha Ellis. The author about her reading favorites and literary models.
  5. Alltings början av Karolina Ramqvist. About young girls and their adventures and interest in feministic literature

  6. Mrs Sinclair´s Suitcase av Louise Walters. A little bookshop in Oxford
  7. The Snow Child by Eowyn Ivey. The author once worked in a bookshop
  8. Salongsliv : salonger och salongsvärdinnor / urval och kommentarer av Daniel Hjorth. About meetingpoints for literary discussion and their hostesses
   9. Sonetjka av Ludmila Ulitskaja  about a librarian obsessed by literature  
 10. Kafka på stranden by Haruki Murakami. Kafka settles in a library and a young librarian becoms his mistress.  


måndag 27 juli 2015

Sån´t som är blött

Lyran gör dygd av nödvändigheten i sitt ämne för veckans tematrio: "Det är allt rätt mycket regn den här sommaren, det mesta känns lite blött. Temat för veckan är därför sån't som är blött. Och detta något ska dessutom finnas med i titeln. Alltså, berätta om tre böcker vars titel innehåller något som är blött!"

1. Sjömannen som föll i onåd hos havet av Yukio Mishima (1925 - 1970). Mishima är en av Japans viktigaste efterkrigstidsförfattare. Han skrev romaner, noveller, essäer, skådespel, filmmanus m.m. Sjömannen som föll i onåd hos havet är ett triangeldrama mellan en mor, hennes son och en man som vill gifta sig med henne.  
2. Svarta vatten av Attica Locke tilldrar sig i Houston, Texas, 1981.  Jay Porter är jurist och har bjudit sin gravida hustru på en romantisk båtfärd med månsken och ljus från staden vid flodens stränder, men inget blir som han tänkt sig. Inte hade han i sin vildaste fantasi kunnat tänka sig att det skulle bli skottlossning och att de skulle fiska upp en medtagen kvinna ur flodens svarta, oljiga vatten. 

3. Det första vårregnet
Som ett nät av svarta spindelvävar
hänga trädens våta grenar.
I den tysta februarinatten
sjunger sakta, klingar, svävar
fram ur däldens snår och stenar
suset av en källas vatten.

I den tysta februarinatten
gråter himlen stilla.

Vilhelm Ekelund 
 

söndag 26 juli 2015

Veckans slalomläsning

Om inte Flukten fra virkeligheten haft semester skulle jag ha bjudit på följande smakebit på søndag:
"Jag gick ut på gården. Jag gick förbi kycklingburen, förbi den gamla ladan och längs dikesrenen till fältet. Jag kom ihåg var jag var och vart jag var på väg och vetskapen fick mig att jubla. Ängen kantades av hasselbuskar. Jag plockade en näve gröna nötter och la i fickan. Nu kommer dammen, tänkte ja, jag behöver bara gå runt den här boden för att få syn på den. - Dammen var mindre än jag mindes den. På andra sidan fanns en liten träbod och längs stigen stod en urgammal och klumpig bänk av trä och järn. De flagnande träspjälorna hade fått grön färg för en del år sedan. Jag satt på bänken och betraktade himlen som speglade sig i vattnet, skummet från andmaten längs kanterna, de fem, sex näckrosbladen. Då och då slängde jag en hasselnöt i mitten av dammen, den damm som Lettie Hempstock hade kallat för ... Inte för havet, eller hur?"
Från sid. 14 - 15 i Oceanen vid vägens slut av Neil Gaiman. En man kommer till sin barndoms trakter och minnena kommer; det ena efter det andra. Den här ska jag läsa samtidigt som jag försöker slutföra läsningen av Idioten av Fjodor Dostojevskij. Den läser man inte några sidor i då och då. Den kräver ställtid och lugn och ro. Men min ambition är att klara båda delarna.

lördag 25 juli 2015

Expeditionen

För någon vecka sedan fick jag Expeditionen. Min kärlekshistoria av illustratören och läkaren Bea Uusma. Den fick Augustpriset i fackboksklassen 2013 med buller och bång. Ofta läser jag inte väldigt hajpade böcker med en gång, kanske aldrig. Men Expeditionen fick jag med rekommendation av dotter och svärson och då tänkte jag att den skulle få sin chans. När jag väl börjat läsa var det svårt att släppa taget. Spännande som en kriminalroman; mängder av fakta blandas med personliga reflektioner. Jag läser och häpnar över besattheten, Samuel August Andrées, Knut Fraenkels, Nils Strindbergs och Bea Uusmas. Hon, som hittade en bok om Andréexpedtiionen i en främmande bokhylla, tog den med sig hem och blev som förhäxad av berättelsen. Vad gjorde att de tre männen dog på Vitön i Svalbard där de slagit läger för att tillbringa vintern fast det inte alls var så det var tänkt? Vätgasballongen Örnen som de hade givit sig iväg med från Danskön 1897 hade kollapsat efter ett par dagar och de hade själva fått släpa tunga slädar över drivisen och för varje kilometer de kommit framåt hade isen tagit dem bakåt. Rena mardrömmen! Men i deras dagböcker finns ingen klagan. Någon gång nämns Fraenkels dåliga fot, diaréer och förstoppning. Men så åt de också isbjörnskött morgon middag och kväll - dock inte levern. Jag häpnar över naiviteten, okunskapen och de dåliga förberedelserna. Ingen utav dem visste egentligen vad de gav sig in på. Och tanken på att de skulle kunna misslyckas fanns inte. Fraenkel hade endast tagit ett ytterplagg med sig till exempel. Tanken var att de skulle flugit över Nordpolen, släppt ner en flagga och sedan landat i Ryssland eller Kanada för att motta folkets jubel. Andrée hade blivit varnad för att ballongen läckte för mycket gas genom alla de små hålen som bildats av nålstygnen när ballongen sytts i Frankrike. Släplinorna som Andrée trodde skulle kunna användas för att styra ballongen föll av en efter en ganska snart efter starten. Bea Uusma har själv rest flera gånger till Danskön och Vitön. Hon räknas som Sveriges främsta kännare av Andrées polarexpedition. 1930 fann man kvarlevorna efter Andrée, Fraenkel och Strindberg.
Kaosutmaning 2015

fredag 24 juli 2015

Mormorsutbildning avsnitt 2

4 - åringen väljer nästa bok; 2 - åringen hänger på som han alltid gör när storasyster gör något. Viktiga kartor för äventyrare och dagdrömmare av  Sarah Sheppard, Bonnier Carlsen 2013, introduceras för en storögd mormor. Ganska snart inser jag att det är en smart bok om ämnen som i sig kanske är lite avancerade för småttingar. Men man kan läsa på olika nivåer och ta de enkla figurerna först. 4 - åringen väljer genast kapitlen om Giftiga djur, Farliga djur och  Upptäckare och äventyrare. Den sågtandade vithajen är en favorit. Han äter inte upp; han tar bara en smakbit, säger 4 - åringen. Och så tittar vi på kartan och letar upp haven där vithajen lever.  Malariamyggan, pirayan och naturligtvis isbjörnen läser vi om och mormor bestämmer sig för att aldrig någonsin simma omkring hur som helst varken i Stilla havet, Indiska oceanen eller i några sjöar och floder i Sydamerika. Nu återstår bl. a. kapitlen om vulkaner, hemlighetsfulla platser och obegripliga fenomen som snömannen och Bigfoot; sjörövare och pirater. Kartor finns med i varje kapitel. På pärmarnas insidor finns färgstarka bilder på världens flaggor. Mormor erinrar sig barndomens fantasieggande jordglob och frimärkssamlandet där man kom i kontakt med spännande länder i världen. Det okända lockade redan då. I Viktiga kartor meddelas kunskaper på den nivå barnet är redo för  samtidigt som fantasin stimuleras. Dessutom ger läsningen upphov till livgivande meningsutbyten över generationsgränserna.

torsdag 23 juli 2015

Mossa och sten

Från sidan solbelyst 
blir gläntans mark ett guldgolv
och dess gräs en solfäll.
Mitt i denna skogens kammare
står utridsblocket som ett stadigt skänkskåp
med nyckeln omvriden inifrån
och med mossa i låset.

---

Landskapet vet allt
genom sitt växlande vara
och genom sin vana vid allt
som ett landskap möter.
Det har vanor och vårar
Mossorna läser långsamt in sig
i stenarnas ärrtecken,
år efter år.

Ur Tuvor av Harry Martinson, 1973.
Ill.: Harry Martinson

onsdag 22 juli 2015

Mormorsutbildning

Det ljuva lilla barnbarnet, 4 år, väljer läsning. Mot havets djup blir det. Av Thomas Halling och Kenneth Andersson, Alfabeta förlag. Maja går till stranden utrustad med sin harpun (!). Väl där hittar Maja en karta med uppgifter om ett sjunket skepp. Maja dyker och arbetar sig längre och längre ner i havets djup. Hon möter valar och delfiner, maneter och vasstandade hajar. Naturligtvis hittar hon skeppet och dessutom en skatt. Dödskallar, pirater med stålkrokar i stället för armar, bläckfiskar med väl markerade sugkoppar. Mormor storknar, men det ljuva barnbarnet förklarar vällustigt att allra bäst tycker hon om hajarna med de vassa tänderna. Neptunus är på Majas sida och kastar sin treudd mot piraterna som inte gillar att Maja försvinner med en del av skatten. Maja simmar allt vad hon kan emot ytan förbi maneter och knipsande krabbor, men - ve och fasa - Maja simmar rakt i gapet på en väldig val! Det bullrar, brusar, skakar och kränger. Hjälp, vad händer? Var är jag? Valen blåser ut luft och ut och upp flyger Maja. Sedan skyndar hon hem igen. Snipp, snapp, snut så var sagan slut. Läs om du vågar!

 

tisdag 21 juli 2015

Värmande

Så här säger LYRAN "Det är lite si och så med värmen, vilket jag inte alls har något emot. Men trion denna vecka ska handla om sån't som är varmt.  Alltså, berätta om tre böcker vars titel innehåller något som är varmt!
Blodets hetta av Irene Némirovsky. Det blev stor uppståndelse när manuset till Storm över Frankrike upptäcktes i en koffert och gavs ut. 2006 kom den på svenska. 2009 kom Blodets hetta av samma författare; en familjehistoria om passion och hemligheter i det förflutna på den franska landsbygden.
Brända skuggor av Kamila Shamsie tilldrar sig i tre världsdelar och spänner över tre generationer. Den börjar 1945 i Nagasaki. Den unga Hiroko Tanaka är nygift när bomben fälls. Hon får de svarta tranorna på sin kimono inbrända i huden och hennes nyblivne man omkommer
Flickan som vandrade i öknen av Venus Khoury - Ghata. Tre kvinnor älskar samme man. Han är visserligen död, men är högst levande för dem alla tre. Den store författaren Adam Saint - Gilles må ha varit en stor konstnär, men vad det gäller kvinnor var han inget annat än en stor fähund.

måndag 20 juli 2015

Du är den enda

1952 kommer Du är den enda, del två i Moa Martinsons serie om unga Betty på Tallbo. Hon håller nu på att på olika sätt dra in pengar till sitt och sina barns uppehälle. Hon börjar redan få ett visst anseende i byn för sitt prydliga hus och för sina goda bakverk. Betty sätter sig över bysladdret när hon får i uppgift att hålla två skogsarbetarlag med kaffe förmiddag och eftermiddag. Hon hyr också ut ett rum i huset. Betty har fullt sjå med att hålla herrarna från livet, men somliga hjälper henne med ved och snöskottning. Maken Fredrik är inte riktigt samme buse som tidigare och svågern Fritz har flyttat. Betty dagdrömmer en hel del, men hon blir alltmera hårdhudad och hon har lagt sig till med ett snett, elakt leende. Betty är en blandning av barnslig oskuldfullhet och beräknande kyla. Moa Martinson släpper i Du är den enda in en del särpräglade människor ifrån byn. När Kvast - Nicke har varit på besök måste Betty sanera stugan eftersom gubben är full med löss. Barn - Hulda har väldigt många oäkta barn, men hon är en god vän till Betty. Liksom Nils - Katrin, mor Maja och gammeldottern Hilda. Det tals om tidsmarkörer som Storstrejken 1909 och Sven Hedin som höjer ett varningens finger vad det gäller Ryssland. Och när Titanic går under på sin jungfruresa 1912 kommer alla helt spontant till Tallbo för att sörja tillsammans. De två följande delarna i serien om Betty, Klockor vid Sidenvägen och Hemligheten, har jag inte läst tidigare. Det ska bli spännande att se om Betty kommer att utveckla ett politiskt intresse. Några av kvinnorna i Bettys bekantskapskrets läser Fredsfanan, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens medlemstidning, och Betty ber att få låna några nummer. Fröet är sått.

söndag 19 juli 2015

Fåfängligheters fåfänglighet

"För att undgå upptäckt är jag ständigt på språng. För att själv göra upptäckter är jag ständigt på språng.
Det är natt. Jag sitter vid min datorskärm. Det har kommit e - post till mig. Jag öppnar den. Det står - Frihet, bara för en natt. "
Om inte Flukten fra virkeligheten tagit semester till den 9 augusti är det smakebiten jag skulle ha bjudit på idag, söndag. Nu blev det istället så att jag i rasande fart läste hela Jeanette Wintersons Powerbook från 2000 i översättning av Ulla Roséen, Wahlström & Widstrands förlag. Den tilldrar sig i cyberrymden med den frihet det innebär. Inget spelar egentligen någon roll; kön, ålder, tid, plats, och så vidare. Berättarjaget skriver berättelsen för/om ett du, som deltar på egen risk. Man går in i berättelsen som en person och lämnar den som en annan. Myter och sagor lämnar stoff till en del av berättelsen som ytterst handlar om människans sökande efter sanning, evig kärlek och allt annat som är omöjligt att finna, men som är värt att sträva efter. Litterära referenser hittar man ofta. En märklig bok som rör sig i gränslandet mellan fiktion och verklighet, skriven på ett lekfullt språk som gör att man svävar igenom de 283 sidorna och villigt låter sig förföras av författarens kapriser. Och det är en typisk understrykningsbok - full av aforistiska formuleringar. Innehållsförteckningen kallas Meny: man öppnar hårddisken, väljer nytt dokument, söker, väljer, startar om, tömmer papperskorgen och sparar.
Kaosutmaning 2015


lördag 18 juli 2015

Moa M och Sanna Lundell



 Som väldigt ung hittade jag en bok med den lockande titeln Den osynlige älskaren i föräldrarnas bokhylla. Moa Martinson hette författaren. Romanen kom ut 1943. Det jag läste var första delen i serien om unga Betty som kommer till skogstorpet Tallbo. Hon är gravid. Fader är den vackre flottaren Fredrik som våldfört sig på flickan som han kände måste bli hans. I torpet bor också Fritz, Fredriks yngre bror, och deras far.  Torpet är smutsigt och förfallet. Betty har inte haft något val. Hennes mor har erbjudit sig att ta hand om barnet medan Betty arbetar, men Betty avböjer. Hon står ut med allt utom att skiljas ifrån sitt barn. Och den verklighet som möter henne innebär slit, spritmissbruk och våld. Bröderna slåss och Fredrik bär hand på Betty. Vid nitton års ålder har Betty två söner. Hon har putsat, fejat, tvättat och målat. Det lilla torpet är prydligt och skinande rent. Betty bakar och syr och finner utvägar att skaffa pengar till mat eftersom männen ofta är borta i månader utan att ha lämnat något bidrag till hushållet. Hon skaffar egna bundsförvanter och flyr in i sin egen drömvärld när det blir för svårt. Det bor en vit iller under byrån; en räv vaktar i skogsbrynet och i skogen finns en jättestor tjäder som en god kraft. När jag nu läser om Den osynlige älskaren undrar jag hur föräldrarna kunde låta sin vackra, begåvade dotter kasta bort sig på Fredrik. De var statare och hade naturligtvis inte stora möjligheter att påverka, men de kunde ha försökt. Modern var ganska förtjust i Fredrik medan den tystlåtne fadern är mera realistisk. Jag fokuserar naturligtvis på helt andra saker när jag nu läser om som mera vuxen.
Och jag tycker att Den osynlige älskaren håller för omläsning sjuttiotvå år efter utgivningen. Övriga delar i serien: Du är den enda, Klockor vid sidenvägen och Hemligheten.
Att lyssna på dagens Sommar kändes som en intressant fortsättning på den kvinnohistoria jag nyss avslutat. Sanna Lundell står för det absolut bästa Sommar hittills. Hon berättar om sin barndom som präglades av ett alkoholmissbruk man inte talade om. Hon berättar om sin egen personliga utveckling över äktenskapet med Willie Craaford och den smärtsamma skilsmässan till hennes oerhörda glädje över moderskapet. Hennes funderingar om den heterosexuella tvåsamheten är klarsynta och välformulerade. Två böcker som betytt mycket för henne är Det kallas kärlek : en socialpsykologisk studie om kvinnors underordning och mäns överordning bland unga jämställda par av Carin Holmberg och Flodhästen i vardagsrummet : om medberoende och om mötet med barnet inom oss av Tommy Hellsten.
Jag tror att Moa Martinson och Sanna Lundell hade haft en hel del att tala om.

fredag 17 juli 2015

Insjöns lov

Kolumnisten Billy Bengtsson skriver idag nostalgiskt i Norra Skåne om sin barndoms insjöar. "Någon borde skriva en lovsång till den nordiska insjön", börjar han. "Är du en son eller dotter av inlandet minns du din barndoms badsomrar..." Visst gör jag det. Säg insjö och jag tänker på hur vi - en hel hoper barn i olika åldrar - sprang genom skogen till den lilla bruna insjön där det fanns kräftor under stenarna. I vuxen ålder kan jag förvåna mig över att ingen var orolig för oss. Alla var inte ens simkunniga. Och så tänker jag på Harry Martinsons insjöar. Harry Martinson, Billy Bengtsson och jag kommer ifrån samma trakter, liksom. Billy Bengtsson fortsätter: "Havet må vara alltings början och alltings slut men insjön är den spegel i vilken inlandets själ fjädrar sig som en herrskapsfröken." Ingenting jag tänkte på precis när jag plaskade omkring med alla de andra. Kolumnen avslutas fint:" Så förblir insjön en lekfull glimt i skaparens öga."  Alldeles som av en händelse handlar Naturmorgon i P1 kl 06.10 imorgon bl. om brunifieringen av insjöar och vad som döljer sig under ytan i sjön Fiolen.

Tyst gåtan speglas. Den spinner afton
i stillnad säv.
Här finns en skirhet som ingen märker
i gräsets väv.


Tyst boskap stirrar med gröna ögon.
Den vandrar kvällslugn till vattnet ned.
Och insjön håller till alla munnar
sin jättesked.  (Kväll i inlandet. H Martinson)


Insjön håller kvällens ljus
glidande på vattenspegeln
eller vacklande på vågor
som långt innan de har mörknat
spegla morgonsolens lågor.  (Ur Juninatten. H Martinson)

I Vakna skogssjö! skriver Maria Wine
---
Vakna vakna alla skogssjöar!
Våren har kommit!
Sprid ut era blå ögon över jorden!
 
Vakna min lilla skogssjö!
Öppna ditt isiga ögonlock! 

Edith Södergran: Skogssjön

Jag var allena på en solig strand
vid skogens blekblå sjö,
på himlen flöt ett enda moln
och på vattnet en enda ö.
Den mogna sommarens sötma dröp
i pärlor från varje träd
och i mitt öppnade hjärta rann
en liten droppe ned.

torsdag 16 juli 2015

Rockens roll

Lånad bild
Inte alls så tokig! Jag gillade inledningen och sträckläste sedan ända tills strax före slutet då det stod klart hur det skulle bli. I det längsta vägrade jag att tro det, men, men... så blev det. Synd, men det var riktigt roligt så länge det varade. Löjtnant Frank Hastings leder och fördelar arbetet med den mördade rocksångerskan Rebecca Carlton i Collin Wilcox´ polisroman, Kvinna funnen död. Originalets titel: Mankiller. Vilket var motivet - pengar, avundsjuka, svartsjuka eller hämnd? Frank Hastings och hans medarbetare ringar in dem, som skulle ha någon fördel av Rebecca Carltons död. Det visar sig att hennes familjeförhållanden är minst sagt aparta. Alla är omåttligt rika, men ingen tycker egentligen om den andre. Musikbranschen är också vansklig; det är tydligt. Många skulle gärna ha Rebecca Carlton ur vägen. Collin Wilcox skriver väldigt bildmässigt. Man ser alla scenerna väldigt tydligt för sig. Personteckningen är kanske inte den mest djuplodande, men det är roligt att följa polisernas resonemang i utredningen. Manhattanserien - de stora deckarna i det lilla formatet. Kvinna funnen död är översatt av Peter Lindforss.

onsdag 15 juli 2015

Sallys söner

Sallys söner, 1934,  är fortsättningen på Kvinnor och äppelträd. De är sammanslagna i Sallys bok. Jag kan tycka att man absolut ska läsa dem i rask följd. Tillsammans omspänner de båda romanerna åren 1850 - 1930. Moa Martinson låter ett flertal röster komma till tals i Kvinnor och äppelträd medan Sally är obestridlig huvudperson i Sallys söner. Från att ha varit bråkig och övermodig socialist i Kvinnor och äppelträd har hon nu många flera år på nacken; fyra söner och en dotter som vänder sig ifrån henne när hon blir en klassförrädare och gifter sig med den rike bonden på Vide som skulle bära henne på sina bara händer och offra sitt liv för henne om han bara fick. Sally är olycklig och för ett hårt regemente med stora och små på gården. Ellen Olsson, väninnan som också vuxit upp i arbetarkvarteren i Norrköping, är fortfarande Sallys trogna vän trots att de är diametralt olika. I Sallys söner får vi veta något om Anna Svensson, Sallys mor, som nu försörjer sig som lumpsorterare. Men det råder arbetslöshet och denna syssla behövs åt yngre krafter. Sallys mor är sjuttio år och Sallys behov av hjälp kommer mycket lägligt för Anna Svensson. Sally väntar barn igen. Bonden ska äntligen få en arvinge till gården. Sally fortsätter att vara väldigt rakryggad i allt hon gör. Inget smussel i skymningen. Giftet skaver så klart, men hon försöker ändå göra så gott/rätt hon kan i olika situationer. Moa Martinson var mycket påverkad av Fogelstadsgruppens idéer om kvinnors rättigheter, betydelsen av jorden och fredstanken. Det som skiljer henne från kvinnorna i Fogelstadsgruppen är att hon har den praktiska erfarenheten av vad det är att vara fattig kvinna, av att vara ensamstående mor, av att vara tvungen att arbeta från barnsben, av att inte ha mat på bordet och av att föda barn. Litteraturkritikern Gunnar Brandell har svårt att erkänna Moa Martinson som verklig diktare för hennes , som han uttrycker det, förkärlek för "den påträngande verkligheten." Moa Martinson är intresserad av barnafödandet i förhållande till kvinnan som samhällsvarelse, bättre villkor för arbetarna och revolutionen. Jag fortsätter att läsa Ebba Witt - Brattströms Moa Martinson - biografi. Den är oavlåtligt intressant och tillför mycket när man läser Moa Martinsons romaner. Ebba Witt - Brattström är en god pedagog och förklarar ledigt de komplicerade teorier inom litteraturvetenskapen som är tillämpliga i avhandlingen. LUSTIGKULLE gjorde mig uppmärksam på Moa  - priset  som delas ut varje år sedan 1989 till någon kvinna som skriver i Moa Martinsons anda. 2014 gick det till Kristina Sandberg.

tisdag 14 juli 2015

Top Ten Tuesday




Top Ten Tuesday is hosted by THE BROKE & THE BOOKISH


July 14: Last Ten Books That Came Into My Possession (bought, library, review copies)

   1.  The Guest Cat. Hiraide Takashi     (bought)
   2.  How to live. A Life of Montaigne in one Qustion and 
   twenty Attempts at an Answer. Sarah Bakewell.              (bought)
   3.  The Luminaries. Eleanor Catton     (bought)
   4.  The Ocean at the End of the Lane. Neil Gaiman  (bought)
   5.  Barbara. Jørgen - Frantz Jacobsen (bought)
   6.  The Bird Man. Mo Hayder              (the library)
   7.  A Geek in Japan. Hector Garcia      (bought)
   8.  Paying Guests. Sarah Waters         (the library)
   9.  I remember Nothing and other Reflections. Nora Ephron (the library)
 10.  The Tale of Genji. Lady Murasaki    (bought)

måndag 13 juli 2015

Flygfärdigt

Lyrans tematrio handlar idag om SÅN´T SOM KAN FLYGA.
Det värsta är att ordet ska finnas med i titeln!

1ÄRLAN
Ärlan i ständig vippning
letar och spanar
stannar till och vickar ner,
intar genskjutarställning
och låter insekten själv flyga emot,
snappar till.
Upprepar knepet, vippar, vänder sig,
tricksar sidleds.
Samlar näbbgreppsvis portionerna,
packar och jämkar.
Med den tryggt fastknipna födan
som en mustasch kring näbben
flyger hon till boet.

H. Martinson

Lånad bild
2. DE VILDA SVANARNA av H. C. Andersen var en av mina få favoritsagor när jag var liten. Den handlar om elva prinsar som förvandlats till svanar av sin elaka styvmor. Deras lillasyster prinsessan Elisa förvandlas av samma styvmor till en smutsig och ful liten flicka som pappa kungen inte känns vid. Så småningom får Elisa höra berättas om elva vilda svanar med kronor på sina huvuden och hon förstår att hon återfunnit sina bröder som om dagen är svanar och om natten människor. Endast en människa som är beredd att lida kan rädda dem. Och lida får hon på flera sätt, den unga, vackra Elisa. Men sagan slutar ändå lyckligt.
3. PAPPAS VINGAR av Milena Agus. En fjortonårig flicka på Sardinien berättar i jag - och dagboksform om sin familjs och grannarnas liv. Pappa har flytt fältet efter att ha burit sig dumt åt och morfar har förlorat sin förmögenhet men har först nu förstått vad som är viktigt i livet. Flickan känner pappans närvaro i form av ett par vingar. Madame äger en strandnära tomt som många exploatörer vill komma över. Madame ser som sin uppgift att hindra dem. Pappas vingar är en underbar liten roman på 120 sidor från Grate förlag.

söndag 12 juli 2015

En smakebit på søndag

"Aldrig i hela mitt liv, sa Canelli, har jag varit inne på Stanford Court. Inte en enda gång. Han svängde in vår bil på Stanford Courts gästparkering och betraktade hur en uniformerad dörrvaktmästare högtidligt närmade sig Rollsen som stod framför oss. Med runda, dystra ögon stirrade Canelli först på dörrvaktmästaren, sen på Rollsens flotta passagerare och slutligen på hotellets imponerande entré. Vid tjugosju års ålder med ett klotrunt svartmuskigt ansikte, en väldigt fläskig kropp och ett ständigt förvirrat uppträdande , var
Lånad bild
Canelli för evigt den undrande oskulden. För Canelli var varje ny erfarenhet en källa till förundran och vanligtvis också föremål för en lång omständlig kommentar. När jag hade valt ut honom till min avdelning och befriat honom från hans uniform, menade vissa av mina överordnade att jag gjorde ett misstag. De hade haft fel. Just det att han inte såg ut som en snut, uppträdde som en snut eller tänkte som en snut gjorde, lyckades Canelli ofta där andra detektiver gick bet."   Så börjar Kvinna funnen död av den amerikanske deckarförfattaren Collin Wilcox. Pan - förlaget; nr 382 i serien Manhattan - de stora deckarna i det lilla formatet. Övers.: Peter Lindforss. 1983 Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten står för söndagsutmaningen.  Fler smakebitar hittar du HÄR                                     

fredag 10 juli 2015

Skrift och drift

Nu blev det minsann en klassiker till i alla fall. Helt oplanerat. Men jag har länge tänkt läsa om något av Moa Martinson (1890 - 1964).
Helga Maria Swartz gifte sig med Karl Johansson och fick lära sig en del om alkoholmissbruk. Fem söner fick hon och dem försörjde hon genom odlingar, fiske och jakt. Hon blev politiskt intresserad väldigt tidigt och hon började också skriva tidigt. Elin Wägner hjälpte henne till en maskinskrivningskurs. 1929 gifter hon om sig med Harry Martinson som lämnar henne efter tio år. Ivar Lo - Johansson, som var god vän med båda makarna, har skildrat deras äktenskap i Tröskeln: memoarer från trettiotalaet. Kvinnor och äppelträd heter debutboken som kom 1933 efter det att författaren burit omkring den till olika förlag i många år. Huvuperson i boken är den starka, djärva, dugliga, intelligenta och urfattiga Sally. Hon är gift med en drickande man som till slut försvinner i fängelse och dör. Eftersom hon är politiskt intresserad är hon illa sedd i byn, men männen är ändå mycket medvetna om hennes obestridliga skönhet. Hennes enda trofasta vän i världen är den milda, tillbakadragna Ellen som bor i Apeldalen med sin man Bernhard, barn och Bernhards far. Hon har det bra i början och får mycket stöd av sin svärfar. Och det behöver hon. Bernhard är inte snäll. Kvinnors villkor och förmåga att uthärda är den röda tråden genom boken. Sally ligger ensam på golvet och föder i natten och kväver sina skrik för att inte väcka de äldre barnen. Det föds många barn i boken. En kvinna som inte föder barn är en skam för man och släkt. Genom Sally och Ellen möter man byn och dess invånare, upplever första världskriget, fattigdom och svält. Män och kvinnor lever i skilda världar liksom bönder och daglönare. Och barnen får ge sig ut och tigga eller ta tjänst i tidiga år. 
Kvinnor och äppelträd väckte naturligtvis en viss anstöt. Anders Österling tycker i SvD att Kvinnor och äppelträd präglades av "elände, skvaller och drift" och beklagade att "underlivssynpunkten dominerar". Jaja! Svårsmält, naturligtvis.
1988 kom Moa Martinson - Skrift och drift i trettiotalet, Ebba Witt - Brattströms avhandling om Moa Martinson. Den är väldigt intressant. Och lätt att läsa. Som vanligt börjar jag med litteraturförteckningen - vilken TBR -lista! - och registret. Artur Lundkvist har fler hänvisningar än Harry Martinson; Ivar Lo - Johansson och Siegmund Freud har lika många ungefär. Witt - Brattström uppehåller sig en hel del vid Kvinnor och äppelträd i sin avhandling. Jag har en pocketutgåva från Pan med ett vackert sepiafärgat porträtt av Moa Martinson utanpå. Tyvärr är det svårt att återge i bild. Sallys söner heter uppföljaren till Kvinnor och äppelträd. Tillsammans bildar de Sallys bok.
Kaosutmaning 2015

torsdag 9 juli 2015

Minaret

1964 föddes den egyptisk - sudanesiska författaren Leila Aboulela i Khartoum. Familjen var välbeställd  och sekulariserad. När Leila var i tjugoårsåldern kom hon till London. Numera bor hon i Förenade Arabemiraten. Leila Aboulelahs bok, Minaret (Karneval förlag; 2008), handlar om unga Najwa och hennes tvillingbror olycksfågeln Omar och deras familj. Äldste sonen, Samir,  har misskött sina studier och får åka till London för att läsa vidare. Orättvist, tycker Najwa och Omar med rätta. När Najwa är i tjugoårsåldern får hon, modern och tvillingbrodern fly landet efter det att fadern fängslats. Till en början fungerar det ganska bra för Najwa i London. Hon kan fortsätta sitt tanklösa, privilegierade liv i korta kjolar och med många fester.  Efter moderns död bär det utför och Najwa finner sig plötsligt arbeta som hembiträde i en rik muslimsk, mycket modern och sekulariserad familj. Hon sänker blicken mot golvet och tänker på allt det tjänstefolk hon i alla tider tagit för givet. Najwa har en intressant pojkvän, den radikale Anwar som tillhör Demokratiska fronten och som efter en misslyckad statskupp också fått fly Sudan. Han avskyr allt vad religion heter; han sätter sig över samhällets regler och väntar på att få en möjlighet att återvända till hemlandet. Allt medan Najwa alltmer närmar sig islam, går i koranskola och prövar olika slag av slöjor. Hon tänker att hon egentligen aldrig var intresserad av studierna vid universitetet i Khartoum. Hon ville bara gifta sig och få barn. I arbetsgivarfamiljen finns en ung man, Tamer, som föräldrarna tvingat läsa ekonomi trots att han själv allra helst vill ägna sig åt religionen. Tamer är mycket konservativ. Trots att Najwa är betydligt äldre än han blir de förälskade. Jag tänker inte avslöja resten. Minaret är en idéroman. Vad händer människor i ett så oroligt land som Sudan. Hur lever människor i exil? Vilken roll spelar islam? Vad driver människor åt de ena eller andra hållet. Hur har kvinnorna det? När jag började läsa Minaret tyckte jag att berättelsen var platt och ytlig. En stund funderade jag på att överge projektet. Det är jag glad för att jag inte gjorde. Romanen utvecklar sig till en intressant historia som ställer många frågor. Ordförklaringarna på slutet kunde gärna varit mer omfattande.

onsdag 8 juli 2015

Marius och Alexander

Fallers stora kärlek av Thommie Bayer handlar om två ensamma män på en road-trip genom Tyskland. Marius Faller är en rik man i sextioårsåldern som anlitat Alexander Storz som välbetald chaufför  under ett par juliveckor. (Faller har mist körkortet på grund av rattfylla.) Innan de ger sig iväg erbjuder Faller Alexander  att köpa sitt ovärderliga bibliotek, vilket egentligen är en omöjlighet för Alexander. Men de gör en överenskommelse som är mycket fördelaktig för Alexander. Alexander - blyg, fisförnam och ärlig -  är trettiofyra år och hankar sig fram i sitt lilla olönsamma antikvariat. Han är gubbig och barnslig på en gång och vet ännu inte vad han egentligen vill med sitt liv. De båda männen finner ett sätt att fungera tillsammans. Alexander kör och lyssnar till Fallers berättelser. De äter goda middagar med fint vin och talar om böcker och konst. Faller har affärer - av olika slag - att sköta och Alexander får på så sätt gott om tid att utforska de små tyska univeritetsstäderna de passerar. Han går i bokhandlar och antikvariat, så klart, och läser en hel del. Han funderar mycket på sin arbetsgivare och han förstår att Faller saknar hustrun som lämnat honom. En mängd författare och boktitlar nämns i Fallers stora kärlek. Just som jag funderar på att börja skriva upptäcker jag att det finns en förteckning över nämnd litteratur längst bak i boken. Jag tycker mycket om Fallers stora kärlek och det tror jag att många kommer att göra. Särskilt bokmänniskor, kanske. Personteckningen är inte särskilt djuplodande, men miljöerna är trevliga och bildspråket fyndigt. Boken har ett driv och man undrar vart det barkar hän? Upplösningen är man verkligen inte beredd på! Detta är Thommie Bayeers första roman på svenska. Jag skulle vilja läsa något mera av honom och lat som jag är vill jag helst göra det på svenska. Thommie Bayer är född 1973. Han studerade konsthistoria och sysslade med musik innan han blev författare. Jörn Lindskog på förlaget Thorén & Lindskog har gjort översättningen. (Ett särskilt tack till översättaren för uttrycket "skurril"!)
Kaosutmaning 2015

tisdag 7 juli 2015

TTT

July 7: Top Ten Hyped Books I've Never Read. Look for more TTT here:
THE BROKE & THE BOOKISH

   1.   J.R.R, Tolkien, The Lord of the Ring
   2.   David Nicholls, One Day
   3-   Kazuo Ishiguro, Never let me go
   4.   Lena Dunham, Not that Kind of Girl
   5.   Stieg Larsson,  Millennium Trilogy
   6.   E. L. James, Fifty Shades of Grey
   7.   Doerr, Anthony, All the Light we cannot se
   8.   Stephanie Meyer, New Moon
   9.   George R. R., Game of Thrones
10.    Caitlin Moran, How to be a Woman
                                                

måndag 6 juli 2015

Till havs, till haaaavs till havs...

Lyrans TEMATRIO handlar om HAVET. Välj romaner som handlar om hav, som har hav i titeln eller gör som jag och välj dikter som handlar om hav, säger Lyran. Det känns fint så här en sommardag vid havsstranden. Men alla havsböckerna står hemma i hyllorna så det blir väldigt mycket att gräva i minnet och bloggarkivet. Jag tänker blanda och ge.

1. TOLV HAV diktsamling av Stina Aronson; en av författaren Therese Bohmans favoritböcker. Den kom ut första gången 1930 och gavs ut i ny upplaga 2009 på förlaget Rosenlarv. Anna Jörgensdotter ha skrivit ett förord och Nina Lekander  efterord. Stina Aronson kan påminna om Edith Södergran. Tolv hav sägs ha sitt ursprung i författarens kärleksaffär med Artur Lundkvist.
2. DEN LILLE HAVFRUE , Den lilla sjöjungfrun, av H. C. Andersen.
En liten sjöjungfru förälskar sig i en prins och går till en sjöhäxa för att få något medel som gör henne till människa. Hon får betala med sin vackra röst och blir därefter stum. Hennes älskade prins gifter sig med en prinsessa. Om sjöjungfrun dödar prinsen innan solen går upp efter hans bröllopsnatt kommer hon att åter bli sjöjungfru. Men hon förmår inte. Hon kastar sig i havet och blir till skum.
3. BROTTSJÖAR av den franska författaren Claude Gallay. Havet och och det vindpinade landskapet är mycket framträdande i boken liksom alla djuren; fåglar först och främst, får, katter, grisar och kor. Havet ger och havet tar. Havet kvittar det lika. Människan och hennes ävlan ter sig intiga inför det överväldigande och mäktiga havet.

söndag 5 juli 2015

En smakebit på søndag

"När jag öppnade antikvariatet den där morgonen kände jag mig som efter en lång resa, men jag hade bara en kort natt bakom mig. Den älskvärda och instängda lukten av böcker som stolta, deppiga eller likgiltiga väntade på ett nytt liv slog emot mig. De krävde något av mig. Att jag skulle finnas där för dem. Jag var yr och mådde lite illa, men det skulle ge med sig. För att lindra det behövde jag bara ta på mig glasögonen, äta mackan jag köpt på vägen och så vädra lite..."
Så inleds  Fallers stora kärlek av den tyske författaren Thommie Bayer. Vilken antikvariatsälskande boknörd blir inte lockad av den inledningen?
Marie på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten administrerar den här läsutmaningen. Fler smakebitar hittar du HÄR

lördag 4 juli 2015

Dagens dikter

Igår råkade jag passera radion just som Dagens dikt lästes. Idiomet var omisskännligt. Jacques Werup läste en dikt ur sin egen nyutgivna bok Du har funnits här. Poesi på liv och död. Du har funnits här är såväl en självbiografisk essä som en lyrikantologi. Werup berättar om vad poesi är, hur han blev poet och om ”dikter och diktare jag tagit med mig till den öde ön.”
”Den urgamla diktkonsten tycks som gjord för nutida meddelanden från människa till människa," säger han. Urvalet diktare kommer ifrån 1900 - talet. Den yngste är Emil Jensen, född 1974, sjungande poet liksom Werup själv.   Äldst är tjecken Jaroslav Seifert, född 1901. Jag noterar förnöjt att såväl Leonard Cohen som den walesiske prästen och poeten R. S. Thomas finns med bland de utvalda poeterna. Många av de dikter Werup valt ut är de han finner trösterika. "Poesin är samtal - korta dialoger om livslånga erfarenheter. Varje diktare sträcker fram en livboj", summerar Jacques Werup sin sympatiska bok. Werup valde att läsa en dikt av Lars Gustafsson:
Det skall vara en dag      

Det skall vara en dag i början av augusti
svalorna borta men någonstans en humla
kvar som prövar sin stråke
i hallonskuggan

En lätt men inte envis vind
skall gå över augusti månads ängar

Du skall vara där 
men du skall inte tala så mycket
bara stryka litet över mitt hår
och se mig i ögonen

med det där lilla leendet
längst inne i ögonvrån
Och så vill jag
inte utan lättnad

se denna värld försvinna