Sten för sten

Den åländska författaren och läkaren Liselott Willén har skrivit en rad romaner av vilka Sten för sten kom ut 2001. Omslaget är inte så charmigt men ändå lite intressant. Jag började läsa i tron att jag läste en kriminalroman. Det stämmer ganska länge. Det byggs upp en spänning i romanen som verkar leda till någon sorts urladdning eller katastrof. Kjerstin berättar. Hon kommer från Sverige och har flyttat till Åland med sin man, läkaren Jörgen, som är ålänning. Kjerstin trivs inte på Åland och hon trivs inte med att vara lärare. Hon befinner sig i ständig fejd med en pojke i klassen vars far ingår i den osympatiske rektorns umgängeskrets. Som grädde på moset misstänker hon att maken är otrogen. Ja, det är en mörk berättelse. Jag söker länge efter en människa att sympatisera med, men det finns ingen. Det ska möjligen vara kollegan Johansson då, men jag litar inte på honom heller. På torsdagar går Kjerstin en kurs i själslig utveckling tillsammans med sju andra kvinnor. Hennes självkänsla behöver verkligen en boost. Ledaren, Ola Karlsson, får en att omedelbart resa ragg. Hur kan dessa kvinnor som förvisso är osympatiska men ändå inte några dumskallar underkasta sig det despotiska ledarskapet. Stämningen i romanen är dov; språket är ganska korthugget och kärvt och passar väl med innehållet. Som läsare presenteras en också för en del av de övriga kvinnornas liv. Landskapet skymtar också fram med jämna mellanrum. Det framgår att man i skolan anser att det är viktigt att eleverna talar ordentlig svenska. Jag började läsa Sten för sten lite tveksamt men det hela utmynnar i sträckläsning. Sten för sten liknar inget annat jag läst. Avslutningen är överraskande. Men det är inget konstigt med det.

Titel: Sten för sten

Författare: Liselott Willén

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2001

Antal sidor: 401 sidor

Vardagligt kvinnoliv

Det är alltid med förväntan man öppnar en ny bok av Anna - Karin Palm. I Jaktlycka. Noveller (Albert Bonniers förlag 2014) skildrar AKP i tio noveller kvinnor i olika skeden i livet. Den yngsta kvinnan är 17 år och tampas  med sin sexualitet eller kanske ännu mera de jämnåriga gossarnas pockande begär. Den äldsta kvinnan i den bokens sista novell, Komma hem, är desto mera hemmastadd. Det händer inga stora saker i novellerna, men det som händer är stort nog i vars och ens liv. Kvinnan som blir övergiven och flyttar hem till sin hemstad med dottern bara för att upptäcka att hon fått cancer möter man i novellen Katten & sorgen. Titelnovellen handlar och kvinnan som egentligen är stadsbo, men möter kärleken under en jakt i skogarna i Hälsingland. Så småningom upptäcker hon att hon blandat ihop begreppen. Edith Södergran intar en central plats i novellen Jungfrufrihet. Bl. a. sägs det så här: "... du sökte en själ, du fann en man; du är besviken." 
I Alltid öppet sitter en man och en kvinna på ett nattöppet fik och diskuterar hur de ska ha det i fortsättningen. Kvinnan, Signe, irriterar sig på det osäkra förhållandet dem emellan. Alldeles särskilt som hon upptäckt att de väntar barn. Mannen, Johannes, säger generöst att det är Signes beslut. Det är hennes kropp. Nej, inte min kropp, säger Signe. I min kropp.  Johannes och Signe har intressanta diskussioner och båda vill bli författare. Gertrude, f.d. operasångerska numera baglady, meddelar att om en kvinna vill bli konstnär ska hon skaffa barn så sent som möjligt. Alberte- trilogin är genomsyrad av sanning, tänker Signe. Precis så svårt är det. Johannes beskrivs som en man med ett stort, runt ansikte. Barnet skulle kunna heta Hugo, säger någon av dem. Jag tycker att här finns flera blinkningar till Lena Anderssons Egenmäktigt förfarande. Det finns mycken ensamhet i Jaktlycka. Män och kvinnor tänker och känner olika. Tillsammans i en bubbla fast ensamma. Här finns starka kvinnor och kvinnor som sätter stort värde på frihet. Anna - Karin Palm berättar insiktsfullt, med värme och känsla om sina karaktärer. Det finns mycket att diskutera i novellerna i Jaktlycka. Jag tyckte mycket om den.

Egenmäktigt förfarande

LYRANS tematrio
denna veckan ska handla om klassiska kvinnor.
Jag väljer att tolka på mitt eget sätt eftersom jag fick ett reapaket ifrån Adlibris idag som innehöll en titel som gav mig idén. Jag väljer tre titlar som alla innehåller ett flertal klassiska kvinnor.

Kvinnor av Virginia Woolf. Det var denna som kom med posten. Jag gillar verkligen ellerströms utgivning av Virginia Woolfs essäer. I Kvinnor skriver hon såväl om klassiska som mindre kända kvinnor.
En verkligt känd är Mary Wollstonecraft, författare och feministisk filosof.
Jag återkommer till Kvinnor senare.

  

Tusen år av ögonblick av Birgitta Holm. Från den heliga Birgitta till den syndiga.

I denna bok möter vi många kända klassiska kvinnor som Agneta Horn, Märta Helena Reenstierna och Ellen Key. Den syndiga heter Stenberg i efternamn.

Kvinnorna i rosenträdgården av Ann Chapman. Författarinnan upptäckte att hon hade 125 spännande kvinnor i sin rosenträdgård, till exempel Maria Stuart, kejsarinnan Josephine, Jeanne d´Arc, Gertrude Jekyll och Drottning Victoria.