Hannah Arendt

Margaretha von Trottas film Hannah Arendt (2012) lovar mer än den håller, tycker jag. Den behandlar egentligen Hanna Arendt, rättegången mot Adolf Eichmann i Jerusalem 1961 och hennes bok Den banala ondskan och stormen omkring den. Vi får veta mycket litet om Hanna Arendts liv före och efter. Intressant i sammanhanget är att hon var filosofen Martin Heideggers favoritlärjunge och älskarinna och att hon efter landsflykten till USA var nära väninna till författaren Mary McCarthy, hon som skrev romanen Gruppen. Heidegger anslöt sig sig till NSDAP strax efter det att Hitler blivit dess ledare. Detta kom naturligtvis också att ligga Hannah Arendt i fatet när hon försökte förklara att Eichmann ingenting annat var än en byråkrat som var oförmögen till eget tänkande. Han gjorde de uppgifter som ålagts honom utan att tänka på konsekvenserna. Eichmann var en nobody som uttryckte sig med kanslispråk, tyckte Hanna Arendt. Många av hennes judiska vänner tog avstånd ifrån henne efter boken. De ansåg att hon försvarade nazismen. En som förstod vad hon menade var däremot hennes andre man, den marxistiske filosofen och poeten Heinrich Blücher, som var Hanna Arendts stora kärlek enligt henne själv i filmen. Hannah Arendt spelas av Barbara Sukowa som jag minns väldigt väl från Berlin Alexanderplatz där hon spelade Mieze. Mary McCarthy spelas av den tjusiga Janet McTeer som också spelar med i filmatiseringen av The Woman in black av Susan Hill.

Sokratiskt samtal

Philosophy at Work , PAW
är namnet på Tulsa Janssons blogg. Tulsa Jansson är filosofisk praktiker och föreläsare. Hon vill locka fram filosofen inom människor och få svenska folket att filosofera mera.
Du har svaren! Filosofi till vardags är titeln på hennes bok som nyligen kom ut på Brombergs förlag. Tulsa Jansson tror, att det inom tio år kommer att finnas kommunfilosofer.
I nära nog ett år har hon varit ledare för en serie sokratiska samtal i olika ämnen på Dunkers kulturhus i Helsingborg. Igår var frågeställningen: Vad är utveckling? Tulsa Jansson upplyste oss redan på förhand om att vi förmodligen skulle ha fler frågor med oss när vi gick hem men inga svar.
Publiken fick tid att i tysthet reflektera över ämnet några minuter och skriva ner sina tankar. Därefter diskuterades det. Tulsa Jansson samlade ihop alla synpunkter, vägde samman och sammanfattade. Vilka är förutsättningarna för utveckling? Är utveckling lika med förändring? Måste utvecklingen ha ett mål? Kan utveckling leda bakåt? Är strävan alltid en förutsättning för utveckling? Kan utveckling ske av en slump? Är slumpen tillfällig?
Tulsa Jansson hade rätt. Vi hade många fler frågor med oss när vi gick hem. Men vi hade suttit ner tillsammans - ett helt rum fullt med människor som var okända för varandra - och vridit och vänt på innebörden av begreppet utveckling. Det var en annorlunda upplevelse, mycket berikande. Utvecklande, rentav.

Søren Kierkegaard 200 år

Sällan har väl en människa med så kort livstid (1813 - 1855) som filosofen, författaren och teologen Søren Kierkagaard haft så stort inflytande på både   samtid och efterkommande! Jag har länge tassat runt honom men inte vetat riktigt vad som kunde vara lämpligt att börja med. 
På den frågan svara Lone Koldtoft från Språk - och Litteraturcentrum i Lund att det är individuellt. Det som är rätt för en passar inte den andre. 
Själv påbörjade hon(ofrivilligt) sina studier med läsningen av Sjukdomen till döds. Den handlar om förtvivlan och inte om döden. Lone Koldtoft hade den boken i sin packning när hon blev sittande på ett fem (5) timmar försenat tåg. Andra börjar med Antingen - eller eller Stadier på livets väg. En annan Kierkegaard - kännare, Roy Wiklander, säger att stora delar av dessa verk kan läsas som romaner.
Søren Kierkegaard ställer krav på engagemang från sin läsare. Han är en individens författare till skillnad från Grundtvig som var kollektivets. Kierkegaard är överhuvudtaget ganska sträng. Ibland vill man gå i svaromål.
Kierkegaard menar att en människa ständigt gör sina val. Även om hon inte väljer. Det är viktigt att man står för sina val. Han skiljer också mellan olika livshållningar. Det finns en estetisk hållning, en etisk och en religiös. Man utvecklas inte från det ena till det andra eller är renodlat det ena eller det andra.
Kierkegaard låter några av sina olika personer  företräda de olika hållningarna och dra ut konsekvenserna av dem. 
Det fanns en kvinna i Kierkegaards liv (utöver modern). Hon hette Regine Olsen och var en ung oskuldsfull flicka som under en tid var förlovad med Kierkegaard. Men han insåg att han inte var något ämne till god äkta man och sårade henne djupt genom att göra slut. Det hade han sedan dåligt samvete för i hela livet. Säkert var det ett mycket klokt och insiktsfullt beslut av Kierkegaard.
Søren Kierkegaard är mera känd än läst, heter det. Det är säkert alldeles riktigt, men en sak är klar och det är att han citeras väldigt ofta - av författare och andra - i olika sammanhang. Och ibland på de mest oväntade ställen.
Tänkarens mångfald. nutida perspektiv på Søren Kierkegaard gavs ut 2005 till 150- årsminnet av Kierkegaards död. Det är en samling essäer om Kierkegard av olika Kierkegaard-kännare som bland andra Lone Koldtoft och Roy Wiklander. Där finns också ett utdrag ur Kierkegaards första Journal som beskriver en vistelse i Gilleleje där han anses har fått sin religiösa omvändelse. Här finns också beskrivningen av ett besök på Krapperups slott.
Boken ingår i serien Centrum för Danmarksstudier