Den dagen den sorgen

Den dagen den sorgen av Jesper Larsson. Den sorglösa titeln till trots är detta en roman full av förtvivlan, hjälplöshet och besatthet. Bengt är snickare och ensamförälder till Melissa, 13. Hennes mamma är död. En kastas rakt in i handlingen. Bengt är övertygad om att Melissa träffar en äldre man som leder en skrivarkurs för flickor. Han tyngs av sitt ansvar och vill i varje minut veta var Melissa befinner sig och med vem och när hon tänker komma hem. Han far runt till hennes kamrater, han ringer, han sitter i bilen och väntar. Han ringer och skickar sms till Melissa, men hon svarar mera sällan. När Bengt och Melissa verkligen träffas har de inte så mycket att säga varandra. Melissa lever i sin telefon. Bengt tror att hon skäms för honom och hans stora händer som aldrig blir riktigt rena hur mycket han än tvättar sig. Bengt förstår henne. Kamraterna ljuger lojalt; kamraternas föräldrar kunde varit mer förstående och hjälpsamma kan jag tycka. Men Bengts besatthet hotar att kväva Melissa. Hon kämpar på sitt håll och sitt sätt. Vi ser allt ur Bengts perspektiv. Romanen har inga kapitelindelningar. Den verkar vara skriven i en sittning och en läser den i ett andetag. Bitvis är den hjärtskärande; andra gånger blir en irriterad. Varför pratar de inte med varandra? Försöker i alla fall? Melissa börjar bli vuxen och hon måste få ha en viss frihet. Hon måste känna att hennes pappa litar på henne. En lider med dem båda. Det är bra skrivet. Språket är bra, men jag tycker att det heter skar och inte skärde. Läsarjuryn gav Sveriges Radios Romanpris till Jesper Larsson. Kanske hade jag ändå gett priset till Kerstin Ekmans otroligt fina roman Löpa varg. 

Tematrio - Pappor

LYRANS tematrio den här veckan handlar påpassligt nog om pappor. Klicka på länken så får du veta 
reglerna för tematrion.

1. Beckomberga av Sara Stridsberg. Den vackraste bok jag läst på bra länge. Jackie berättar ömsint och kärleksfullt om sin far som egentligen inte var så kärleksfull tillbaka varken mot dottern eller hustrun.
HÄR kan du läsa vad jag tyckte om Beckomberga.

2. Min far av Annie Ernaux. En självbiografisk roman som kom 1985 ut efter faderns död. En sparsmakad bok med ett fint språk om en far ur arbetarklassen och den klyfta som uppstår mellan dem i och med dotterns studier. Min far hänger nära samman med Kvinnan som skildrar moderns liv och död.

3. Den älskvärde (2000) delvis självbiografisk roman av Carola Hansson. Tjugo år efter faderns död börjar Alice undersöka vem hennes tystlåtne älskade far egentligen varit. Hon försöker fråga modern innan denna försvinner helt i demensens dimmor. Alice ser på möblerna och tingen i den stora borgerliga lägenheten och försöker föreställa sig vad som format fadern till den han blev.
Carola Hanssons språk är en ren njutning.

Det blev tre far/dotter - romaner. Det fantastiska språket är en annan gemensam nämnare.

Far och dotter

Huvudperson i Laurence Tardieus självbiografiska roman Sorgens förvirring är Laurence, 37,  en dotter som beslutar sig för att skriva sanningen om sin far. Trots att han uttryckligen - givetvis utan att höja rösten - råder henne att avstå.
Familjen, mor, far , två döttrar och en son, bor i ett mycket homogent, välbeställt område i 16:e arrondissementet i Paris. Alla umgås i samma kretsar och framtiden är helt utstakad för barnen.
Modern, som kommer från en helt annan miljö och kultur, protesterar. Hennes barn ska få gå och dansa med vem de vill. I ett slag förändras situationen totalt för familjen. Fadern ställs inför rätta anklagad för korruption. Modern får en cancer som har ett galopperande förlopp. Hon ber Laurence att skriva en bok som klargör förhållandet kring faderns orättvisa dom. Hon är helt övertygad om faderns oskuld. Dottern brottas med sanningen och sin kärlek till fadern. Året är 2000. Skammen kommer inte förrän flera år efteråt.
Laurence Tardieu kritiserar den samhällsklass hon själv tillhör. Hjärta, känsla, passion lämnas därhän. Pengar, platser och ägande är det viktiga. Fadern talar om diskretion, måttfullhet och värnandet av anseendet. Han har varit ansvarig för vattendistributionen i Frankrike och Storbritannien och haft en mycket högt uppsatt position och han säger till Laurence att hon inte förstår reglerna och koderna inom företagsvärlden. Hennes värld består av ord och det hon åstadkommer med sina böcker är enbart förvirring. Två livshållningar i total kollision. Och ändå är de så lika varandra, far och dotter.
Laurence Tardieu är född 1972; fadern 1941. 
Jag tycker mycket om den här boken som HANNELE tipsat om

 Kaosutmaning 2.0