måndag 6 juli 2026

Farliga förbindelser

Läsecirklar är väldigt bra. En får ideligen läsa böcker en aldrig hade tänkt läsa egentligen. En av deltagarna i min läsecirkel föreslog att vi skulle läsa Farliga förbindelser av Pierre Choderlos de Laclos (1741 - 1803) som just kommit ut i nyöversättning av Jan Henrik Swahn. Undertitel: I en societet insamlade och publicerade brev till rättesnöre för vissa andra. Författaren var general under Napoleon och skrev en enda roman, Farliga förbindelser, som kom ut 1782. Efter en trög start tar läsningen ganska snart fart. Romanen består av ett stort antal brev mellan i första hand markisinnan Merteuil och vicomte Valmont. Dessa båda är lika cyniska som ondskefulla och använder människor som medel. Båda två är ute efter hämnd. De har tidigare varit älskande och enligt min mening älskar markisinnan fortfarande Valmont. Men nu smider de planer. Markisinnan vill hämnas på en älskare, Gercourt, som tidigare övergett henne. Han ska nu gifta sig med den unga Cécile Volanges. För honom betyder hennes renhet allt. Alltså är det viktigt för de Merteuil och Valmont att Cécile inte är oskuld när hon gifter sig. De tänker sig att Céciles älskade, riddaren av Malteserorden, Danceny, ska ordna den saken. Valmont har ett horn i sidan till madame Volanges, Céciles mor. Valmont är strängt upptagen med att förföra madame Trouvel, gift och mycket ärbar. Han har ord om sig att vara en stor förförare och har alltså ett
rykte att försvara. Det visar sig att Valmont faller på eget grepp. Han drabbas av kärleken, vilket är den största fienden. Markisinnan förstår hur det ligger till när Valmont beskriver Trouvel som "en kvinna av det mest sällsynta slag." Förvecklingarna är många och allt går inte enligt de elaka planerna. Detta är ingen kärleksroman. Kriget är en metafor för erotiken; belägringen står i centrum. Författaren gisslar
överklassens dekadenta leverne. Äktenskapet har inget med kärlek att göra utan styrs av strategi, planering och resonemang. Det går oväntat snabbt att vänja sig vid de långa meningarna och omständliga sättet att uttrycka sig. Vi var väldigt nöjda med bokvalet och fortsatte med att gå hem och se filmerna Farligt begär med Glenn Close och John Malkovich i regi av Stephen Frears och Valmont med Colin Firth och Annette Bening i regi av Milos Forman.


Titel: Farliga förbindelser

Författare: Pierre Choderlos de Laclose

Översättare: Jan Henrik Swahn

Förlag: Natur&Kultur

Tryckår: 2025

Antal sidor: 477

söndag 5 juli 2026

En smakebit på søndag v. 27 2026


Mias bokhörna: En smakebit på søndag v. 27 

"Första natten de sov tillsammans var en ren tillfällighet. De skulle ha tenta i Spansk syntax II, ett ämne som ingen av dem var särskilt bra på, men eftersom de var unga och i teorin redo att göra vad som helst, var de till och med redo att studera Spansk syntax II hemma hos tvillingsystrarna Vergara. Studiegruppen blev ganska mycket större än planerat: någon satte på musik, som sa sig ha för vana att plugga med musik, en annan hade med sig en flaska vodka och menade att det inte gick att koncentrera sig utan vodka, en tredje gick för att köpa apelsiner eftersom det var omöjligt att dricka vodka utan apelsinjuice. Klockan tre på morgonen var de fullkomligt packade och bestämde sig för att gå och lägga sig. Även om Julio hade
föredragit att tillbringa natten med någon av systrarna Vergara accepterade han snabbt att dela jungfrukammaren med Emilia."

Ur Bonsai av Alejandro Zambra. Översättning: Annakarin Thorburn. Tranan

lördag 4 juli 2026

Veckans mening v. 27 2026

MIN 

Jag vet att Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har semester från Veckans mening. Men jag fortsätter av bara farten. Min Veckans mening v.27 kommer från Den gyllene paviljongens tempel av Yukio Mishima

" Far hade aldrig sagt mig att det verkliga Gyllene Templet blänkte av guld eller något liknande,och likväl fanns det enligt min far ingenting här på jorden som var så vackert som Det Gyllene Templet."

fredag 3 juli 2026

Fem en fredag v. 27 2026: Semesterläge

 elisamatilda: Fem en fredag v. 27: Semesterläge


  1. Vad skulle du vilja ha obegränsat av under sommaren? Tid
  2. Vad är ett sommartecken du alltid blir glad av? Försommar
  3. Vad är den bästa sommardoften? Nattviolen
  4. Vad är ett tydligt tecken på att du har varvat ner? Tittar inte på klockan
  5. Vad får plötsligt mer plats under ledighet? Läsning

torsdag 2 juli 2026

Lucy vid havet

Lucy vid havet är fjärde delen i Elizabeth Strouts serie om Lucy Barton. Året är 2020 och pandemin har brutit ut. Lucy har svårt att ta det på allvar men William förstår vidden av det hela och hyr ett hus i Maine vid kusten i den lilla fiktiva staden Crosby. Williams gode vän Bob Burgess har hjälpt dem. Lucy vill ogärna lämna lägenheten i New York där hon går runt och sörjer sin andre man, cellisten David, som dog för ett år sedan. Men till slut ger hon efter. William och Lucy har tillsammans döttrarna Chrissy och Becka. De är nu vuxna och har sina egna liv, vilket naturligtvis inte hindrar Lucy från att oroa sig för dem. William är en bra och praktisk pappa som ser om sin lilla kärnfamilj efter bästa förmåga. Han har nyligen upptäckt sin egen mammas sanna historia och spåren leder till  - just Maine. Döttrarna muttrar om att deras mamma blir manipulerad. William hävdar att det enda han vill är att rädda Lucys liv. Lucy har svårt att finna sig tillrätta i Crosby. Det är färglöst, vindpinat och kallt. Dagarna blir relativt trista och händelselösa trots promenader, pussel och sällskapsspel. En kan känna igen en del pandemierfarenheter. Men det händer en hel del i Lucys inre. Hon begrundar sitt liv och inser hur märkt hon är av sin barndom och uppväxt. Egentligen lider hon av PTSD. Men hon har uppfunnit en snäll mamma åt sig i stället för den grymma som hellre slog än smekte. Och David var snäll och lyssnande. Lucy funderar också över sitt eget och Williams åldrande. Elizabeth Strout är en skarpsynt iakttagare och kan förmedla sina iakttagelser. Hon beskriver bland mycket annat alla olika sätt att bära munskydd på. USA stänger ner på ett helt annat sätt än vad Sverige gjorde. Hela min barndom var lockdown tänker Lucy. Elizabeth Strout får läsaren att känna sig inkluderad och det är kul att träffa på Olive Kittridges namn igen. Lucy vid havet kom ut 2025 och är kanske sista boken i serien? Författarens nästa bok heter Berätta allt och i den träffar en på kända personer. 2026 har The Things we never tell kommit ut och här möter en helt nya karaktärer. Elizabeth Strout är en sådan författare som en vill läsa allt av och en tröttnar inte.

Titel: Lucy vid havet

Författare: Elizabeth Strout

Översättare: Helena Hansson

Förlag: Brombergs

Tryckår: 2025

Antal sidor: 252

 

onsdag 1 juli 2026

ABC+ bokstafen F


Klimakteriehäxan
: ABC+ bokstafen F. Fina trevligheter på bokstafen F.

Fosterlandet, fäderneslandet eller fosterjorden. Jag är väldigt förtjust i Sverige. Det är fint och vackert och har mycket som är väldigt bra. Själva födelsebygden betyder mycket och besöks titt som tätt.

Folkskolan. 1842 fastställdes folkskolestadgan. Enligt denna stadga skulle minst en folkskola inrättas i varje socken, och alla föräldrar blev skyldiga att låta sina barn få undervisning inte endast i innanläsning och kristendom utan även i skrivning och räkning. Minimilönen för läraren skulle utgöra 8 tunnor spannmål och 53 riksdaler 16 shilling banco i penningar samt kofoder och bostad, bestående av ett litet rum. Det var en avsevärd förbättring av skollärarnas ekonomiska ställning, även om lönen inte gick upp mot vad som brukade bestås en bonddräng i Skåne. 

Frasvåfflor. Det är inte ofta det serveras våfflor men ibland kan jag få riktiga abstinensbesvär. I Vår kokbok finns äggvåfflor som blir riktigt bra. Pulvervåfflor duger också. Jag vill inte ha socker, grädde eller glass till våfflorna men gärna någon god sylt.

tisdag 30 juni 2026

Tisdagstrion v. 27 2026: Sommargott

 Tisdagstrion v. 27: Sommargott

1. Ett viktigt inslag under sommaren är jordgubbar. Jordgubben är en hybrid inom smultronsläktet (Fragaria) som hör till familjen rosväxter. Jordgubben kallas egentligen felaktigt för bär. I själva verket är jordgubben är en skenfrukt, en uppsvälld blombotten. Dess gula frön är de egentliga frukterna. Namnet jordgubbe har använts i Sverige sedan 1600 - talet

2. Nektarinen har för min del ersatt persikan. Jag tycker att nektarinen har en mer särpräglad smak, ett behagligare skal och vackrare färg. Nektarinen omnämndes första gången i England 1616 men har troligen levt längre och antas ha sitt ursprung i Asien. Nektarinen har uppkommit genom en mutation av persikan. Vanliga persikoträd kan bära nektariner, och träd som mestadels bär nektariner kan även bära persikor.

3. Körsbär/Bigarråer är lite svåråtkomliga. Det var mycket lättare förr under min lantliga uppväxt. Alla bigarråer är körsbär men inte alla körsbär är bigarråer. Skillnaden ligger i smak och användningsområde. Bigarråerna är sötkörsbär som är saftiga och söta och gör att de kan ätas som rent godis. Körsbär är ett samlingsnamn för flera arter av stenfrukter. Här ingår surkörsbär som klarbär och moreller som passar i pajer, saft, sylt och marmelad.