Åh William

Åh William är tredje delen i serien om Lucy Barton. Författare är Elizabeth Strout, född i Portland; mångfaldigt prisbelönt. För Olive Kitteridge fick hon Pulitzerpriset 2009.  I Åh William möter vi William som är 69 år; han arbetar som parasitolog på New York University och har just blivit lämnad av sin tredje fru, utan att han förstår varför. Hans första hustru var Lucy Barton.Tillsammans har de två vuxna döttrar, Chrissy och Becka. Deras äktenskap tog ett brått slut när Lucy upptäcker Williams otroheter. Hon blir ensamstående med två barn. Hennes näste man är David, lite rundnätt cellist och en fin lyssnare. Det är Lucy inte van vid. Nu har David dött och Lucy sörjer. Då passar hon på att även sörja William och tänka över deras gemensamma liv. William som har en helt annan bakgrund än Lucy som haft en eländig barndom med en mor som hellre slog än smekte. Svärmor Christina är väldigt rar på sitt sätt men hon visar sig ruva på hemligheter. William blir ofrivilligt intresserad av sin bakgrund och  uppväxtmilljö. Kan Lucy följa med honom? Lucy och William är på något sätt varandras trygghet. Flickorna är deras stora gemensamma intresse om än på helt olika sätt. William är en bättre far än han varit make. Han är också en bra far åt lilla Bridget som han fått med tredje hustrun, Estelle. Bridget blir allas angelägenhet. Elizabeth Strout har förtroende för sin läsare och bjuder generöst in i sin värld. Hon fortsätter Lucy Bartons berättelse som ett pågående samtal vänner emellan. Jag kommer att sakna Lucy Strout.

Titel: Åh William

Författare: Elizabeth Strout

Översättare: Helena Hansson

Förlag: Forum

Tryckår: 2022

Antal sidor: 182

En smakebit på søndag v. 26 2026

 Mias bokhörna: En smakebit på søndag v. 26

" Jag skulle vilja berätta lite om min förste make, William. William har på senare tid varit med om några mycket sorgliga händelser - det är det många av oss som har  - men jag skulle vilja säga något om dem, det känns nästan som ett inre tvång; han är sjuttioett år. Min andra man, David, dog förra året, och i min sorg över honom har jag känt att jag även sörjer William. Sorg är en så - åh det är en så ensam företeelse; det är det som är så fasansfullt, tror jag. Det är som att kana ner för utsidan av en väldigt lång glasbyggnad när ingen ser en. Men just nu är det William jag vill prata om."

Ur Åh William av Elizabeth Strout. Översättning: Helena Hansson

Veckans mening v. 26 2026

MIN

Jag vet att Robert på bokbloggen Mina skrivna ord har semester från Veckans mening. Men jag fortsätter av bara farten. Min Veckans mening v. 26 kommer från Åh William av Elizabeth Strout, del tre i serien om Lucy Barton. De tidigare delarna har titlarna Mitt namn är Lucy Barton och Vad som helst är möjligt.

"Jag skulle offra alltihop, alla framgångar jag har haft som författare, alltihop skulle jag offra - på ett ögonblick skulle jag offra det - om jag istället fick en familj som var tillsammans och barn som visste att de var högt älskade av båda sina föräldrar, som fortfarande höll ihop och som också älskade varandra."
 

Fem en fredag v. 26 2026: Minutrar

elisamatilda: Fem en fredag v. 26: Minutrar

1. Vad hinner du alltid på fem minuter? Vattna blommorna
2. Vad tar bara fem minuter men känns betydligt längre? Tandläkarundersökningen. Den tar en evighet!
3. Hur många minuter snoozar du? 5 - 10
4. Vad får en timme att kännas som tio minuter? Livet
5. Vad skulle du vilja slippa lägga en enda minut på? Att tänka på vad jag äter

Vad som helst är möjligt

Vad som helst är möjligt av Elizabeth Strout är en fortsättning på Mitt namn är Lucy Barton. Den innehåller nio olika berättelser med huvudpersoner som alla har en anknytning till Lucy Barton och hennes fattiga uppväxt i ett garage i Amgash i Illinois. Liksom i läsningen av Lucy Barton blir det sträckläsning. I första berättelsen möter en skolvaktmästaren Tommy Guptill och får ta del av hans historia. Han har lagt märke till Lucy Barton. Hon är udda och vill helst stanna kvar i skolan efter skoldagens slut. Lucy kommer att åka till New York och bli författare. Hon åker hem efter tio år när hennes far begravs och en gång långt senare för att hälsa på två av sina syskon, den skygge Pete, som bor i det förfallna föräldrahemmet och den bittra Vicky. Vi får syskonens upplevelser av uppväxten och de människor som rörde sig i deras närhet. Många män var hemkomna från kriget med psykiska störningar av olika slag, vilket ofta drabbar både fruar och barn. Minnena ligger där som fantomsmärtor i själen. De nio berättelserna vävs ihop på ett sinnrikt sätt. Den amerikanska småstaden skildras övertygande och jag associerar till filmer jag sett med liknande miljöer. Här finns starka kvinnor som plötsligt bestämmer sig för att nu räcker det och bryter upp. Här finns berättelsen om en vuxen dotter som längtar efter sin mamma Mary, som går på sitt håll och längtar efter sin favoritdotter, Angelina. Jag tyckte mycket om även den här romanen. Slutklämmen i sista meningen i boken: " - han öppnade ögonen och ja, där var den, den perfekta insikten: Vad som helst var möjligt för vem som helst." Ingen spoiler precis. Nu väntar del tre i Lucy Bartonserien, Åh William.

Titel: Vad som helst är möjligt

Författare: Elizabeth Strout

Översättare: Kristoffer Leandoer

Förlag: Forum

Tryckår: 2017

Antal sidor: 245

ABC + Bokstaven E

 Klimakteriehäxan: "Vi kan aldrig få för många trevliga företeelser i vår vardag, små eller stora, eller hur? Visst vill vi fortsätta att plussa på med fler?! Det är det ABC+ går ut på. Tre exempel per bokstav, en ny varje onsdag, vi har hunnit fram till E+!" 

Ekorren. Vid vårt sommarhus finns alltid en eller för det mesta flera ekorrar. De heter alltid Maggan och har funnits där så länge vi kan minnas. De är ganska argsinta och slåss en hel del och retar sonens katt.

Elektricitet. Vad vore vi utan den? Jag har suttit i nyssnämnda sommarhus under brakande åskväder utan ström och utan någonting mera än en jätterädd liten dotter och den mera samlad liten son. Vi hade tack och lov stearinljusoch tändstickor och en transistorradio. Men vi hade ingen telefon av något slag så vi var hänvisade till telefonkiosken uppe i byn. Regnet var våldsamt.

Elegansnejlikor. På min ålders höst har jag plötsligt börjat uppskatta elegansnejlikor. De har alltid funnits där och jag har alltid tyckt illa om dem. Men plötsligt tycker jag att de är söta och strävsamma och står riktigt länge om en sköter dem. Många olika färger finns det också. 

Veckans kulturfråga v. 25 2926

enligt O: Veckans kulturfråga v. 25 2026:

Vilka verk förknippar du med sommaren?

Vi på Saltkråkan  är ett utmärkt sommarprogram. Den tröttnar en aldrig på. Tyvärr krockade den ju med den bedrövliga matchen mellan Sverige och Nederländerna. Den vackra sommarpsalmen, En vänlig grönskas rika dräkt, Carl David af Wirsén skrev texten. Waldemar Åhlén tonsatte. Någon bok av Thomas Hardy, till exempel Heden/Hemkomsten hör till sommaren.

Sill, körsbär och jordgubbar är sommar. Samt uteläsning. 

Ellens bukett

Juninatten 

Nu går solen knappast ner,

bländar bara av sitt sken.

Skymningsbård blir gryningstimme

varken tidig eller sen.

Insjön håller kvällens ljus

glidande på vattenspegeln

eller vacklande på vågor

som långt innan de har mörknat

spegla morgonsolens lågor.

Juni natt blir aldrig av,

liknar mest en daggig dag.

Sjölikt lyfter sig dess skymning

och bärs bort mot ljusa hav.

Harry Martinson, ur Cikada, 1953)