En smakebit på søndag v. 43 2026

Veckans mening v. 43 2026

MIN

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Veckans mening v. 43   "Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Häng gärna på! Och skriv i kommentarsfältet!"
 "Lukten i rummet var fortfarande som han mindes från barndomen - en ljuvlig doft som kom från mattorna av flätad vass som hans mor hade specialbeställt i Rawalpindi."

Ur Det är här ormen lever av Daniyal Mueenuddin

Fem en fredag v. 43: Ge dig

elisamatilda: Fem en fredag v. 43: Ge dig

                                                 Höst vid sommarhuset

1. Vad har du svårt att släppa taget om? Min ungdom
2. Vad är du envis med, helt i onödan? Min rätt att ha rätt
3. Vad försvarar du trots att du vet att du har fel? Kommer faktiskt inte på något. Kan backa när jag har fel. Om jag blir övertygad
4. Vad skulle du gärna göra oftare om du bara kom ihåg det? Gratulera folk på deras födelsedagar och namnsdagar
5. Vad tycker du är värt att vara sist med? Jag gillar att vara a late bloomer

Fråga 7

 

Författaren Richard Flanagan föddes i Tasmanien 1961. Han har tidigare skrivit Den långa vägen mot norr som skildrar faderns tid som slavarbetare i ett japanskt fångläger. Australiensiska, tasmanska och koreanska krigsfångar skickades ut i Burmas djungler för att bygga en järnväg mellan Siam (Thailand) och Burma för den japanske kejsarens räkning. Fadern överlever och fraktas till Omahalägret i Japan. Nu reser Richard Flanagan själv till Japan för att ta reda på mera om faderns upplevelser som slavarbetare vid Omahakolgruvan. Han träffar till exempel den fångvaktare som varit allra grymmast; en prydlig gammal herre som inte kommer ihåg så mycket om lägren och våldet. En kvinnlig guide vid gruvan ler överseende när Richard Flanagan frågar om slavarbetet. Det har aldrig förekommit något sådant. Det som räddar fadern är bomben över Hiroshima som avfyras av Thomas Ferebee. Fråga 7 - efter en novell av Anton Tjechov - är en essäroman som är en biografi. Essäerna handlar om HG Wells som redan tidigare förutspått atombomben och myntar begreppet atombomb i romanen Hur världen blev fri 1914. Wells kärlekshistoria med Rebecca West finns med liksom ett par andra amorösa äventyr. Wells och atombombens framväxt ägnas stort utrymme. Wells arbete ledde till att Leo Szilard kom på atomklyvningen och så var kedjereaktionen igång. Det ena leder till det andra även i den här essäromaen. Liv, död och moraliska frågor behandlas liksom kolonialismen. Tasmanien lydde under en tid under amerikanskt kolonialstyre. Richard Flanagans egen nära-döden-upplevelse är andlös läsning. Han lever med den för resten av livet. Fråga 7 är storartad läsning som en måste ge sig tid med. Hade jag haft en egen bok hade den varit fullklottrad av understrykningar. På biblioteket är den placerad som författarbiografi. Översättaren är Niclas Hval vilket borgar för kvalitet.

Titel: Fråga 7

Författare: Richard Flanagan

Översättare: Niclas Hval

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2025

Antal sidor: 301

ABC+ bokstaven X+

Klimakteriehäxan har nu hunnit fram till den besvärliga bokstaven X i sitt trevlighetsalfabet.

Jag börjar med X-kromosomen som är den honliga könskromosomen hos människan och många djurarter. Kvinnor har två X - kromosomer. Jag går inte närmare in på ärftlighetsläran för då kan det bli riktigt besvärligt.

Xenofil är någon som gillar nytt av alla slag; som är nyfiken på nya människor och främmande kulturer och andra länders vanor, mat, språk och traditioner.

Xhosa - ett bantufolk och ett språk i södra Afrika. Uttal: clickljud oH sah. Tänk Miriam Makebas click - song.

Tisdagstrion v. 43 2026: Döttrar

Robert på bokbloggen Mina skrivna ord: Tisdagstrion v. 43: Döttrar

1. Fru Catharina Boije och hennes döttrar -en berättelse från den stora ofreden av Fredrika Runeberg, nationalskaldens hustru. Observera att författaren väljer ordet "berättelse". Hon ville inte använda "roman" för det hade en negativ klang. Om den här romanen hade publicerats när den var färdigskriven 1843 hade det blivit den första historiska romanen i Finland. Men Fredrika Runeberg gömde manuskriptet i sin gråa sypåse för hon ansåg det okvinnligt att vara först på plan. När sedan Zacharias Topelius brutit mark kom Fru Catharina Boije ut 1858, femton år efter tillkomsten.

2. Hustrur och döttrar av Elizabeth Gaskell. Hustrur och döttrar av Mrs Gaskell kom ut 1865 och jag vill minnas att romanen gått som väldigt roande TV - serie också. Romanen kom ut först som följetong 1864–1865. Elizabeth Gaskell dog innan hon hann fullborda sista kapitlet. Romanen översattes först 2007 till svenska av Gun - Britt Sundström. I romanen skildras bland annat de stora klasskillnaderna mellan olika samhällsgrupper. I år har den kommit ut som storpocket på Modernista

3. Falkens döttrar av Elvira Birgitta Holm. 

Ylva, rödhårig och orädd, för ordet och det är henne och tvillingsystern Ingrid en får följa i glädje och sorg. Tiderna är oroliga. Magnus Ladulås tre söner Birger, Erik och Valdemar Magnusson slåss om makten. Mycket unga pojkar skickas ut i strid. Mödrarna gråter och förbannar alla dessa krig som tar barnen de föder. Döttrarna gifts bort för att stärka allianser och öka ut ägor och rikedomar.

En smakebit på søndag v. 42 2026

"Han kallade uppfinningen för en atombomb. Wells föreställde sig att atombomben var oändligt mycket mer destruktiv än konventionella sprängämnen, att den var ett vapen som var så kraftfullt att en man " kunde bära omkring i en kappsäck en latent energimängd tillräcklig för att förstöra en halv stad." Tanken hade lite vagt förts på tal av ett fåtal vetenskapsmän, men det var Wells som var först med att tydligt och i detalj förutse den monstruösa realiteten och dess konsekvenser." 

Mias bokhörna: En smakebit på søndag v. 42

Ur Richard Flanagan, Fråga 7