Visar inlägg med etikett Edita Morris. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Edita Morris. Visa alla inlägg

onsdag 27 juli 2022

Glömda soldater

Anna Larsdotters förra bok, Kvinnor i strid, kom ut 2016.  Nu är hon tillbaka med Glömda soldater. Båda böckerna är utgivna av Historiska Media. Den första boken tar upp krigen från 1600 - talet fram till och med Vietnamkriget. Glömda soldater har undertiteln Kvinnorna i andra världskriget. Anna Larsdotter berättar om kvinnor från hela världen - alltså inte bara från segrarsidan - ; hon vill berätta om kvinnornas vardag och hon vill lyfta fram lottarörelsen. Hon har rest omkring och sökt i arkiv och har lyckats hitta några personer att intervjua. Liksom i Svetlana Aleksijevitjs Kriget har inget kvinnligt ansikte möts en av en kör av röster. Kvinnorna fick utbildning som männen och de fanns i alla positioner. Här finns prickskyttar, mekaniker, ingenjörer, piloter, sjuksköterskor, chaufförer, medicintekniker och de ingick till och med i dödspatruller. Men de fick inte avfyra kanonerna för då räknades de som kombattanter och skulle uppgraderas ekonomiskt! Mary Churchill, Churchills älskade sladdbarn arbetade först på ett
sjukhusbibliotek, men när kriget bröt ut gick hon in vid luftvärnet. Ofta fick hon tjänstledigt för att följa med Churchill på resor. Martha Gellhorn var en  framgångsrik reporter, gift med Ernest Hemingway. De åkte till striderna i Kina/Burma/Indien - den glömda fronten -  som någon sorts bröllopsresa. När Hitler angriper Sovjetunionen 1941 är 24 - åriga Ludmila Pavlitjenko ute och äter med vänner för att sedan gå på opera.

Men när hon hör Molotovs uppmaning att handla som en sann patriot tvekar hon inte. Åberopande sitt utmärkta betyg från skytteskolan lyckas hon till sist bli antagen i en skyttedivision och blir berömd som prickskytt. Ruth Eriksson vaccineras mot två av krigets eviga följeslagare, tyfus och smittkoppor, och bordar därefter sjukvårdståget Alrik. Där kommer hon att bli kvar till i november 1944. Att därefter arbeta med vanlig sjukvård tycktes henne trist. Noor Inayat Khan, barnboksförfattare och psykolog, med rötter i Indien, var pacifist, antimilitarist och icke - våldsanhängare. Hon har diskuterat med sin bror och de har kommit överens om att vapenvägrarens påbud om icke - våld inte kunde gälla nazityskland. Noor utbildas till radiooperatör och blir skickad till Frankrike som första kvinnliga radiooperatör. Hon måste ständigt byta boende under det att hon skickar underrättelser till London. Efter en tid tänker London ta hem sina radiooperatörer från Frankrike. Det är för farligt att ha dem där. Tyskarna hinner dock avslöja Noor och svarar på sändningarna i hennes ställe. I London tycker man att Noor låter annorlunda, men man vet ju inget. Noor slutar sina dagar i Dachau, nazisternas första koncentrationsläger uppfört redan 1933; modell för alla övriga arbets- och dödsläger. År 1946 får Noor postumt franska Croix de Guerre och 1949 Georgskorset från Storbritannien. 2002 invigs en bronsstaty av Noor i Gordon Square Garden i London. Väldigt få av alla de kvinnor som på olika sätt deltog i kriget fick annars något erkännande varken i levande livet eller postumt. Anna Larsdotter har i görligaste mån följt upp vad som hände dem som överlevde kriget. 8 augusti 1945 är telefonisten Michiko, 15 år, på väg till sitt arbete. Hon arbetar åt armén i Hiroshima och är stolt över att kunna tjäna kejsaren. Hon beskriver ljuset, hettan och molnet. Människorna ser inte ut som människorna längre. Hon lyckas "bryta sig ut från själva ljuset" och räddas av sin mamma. Michiko blir en s. k. hibakusha, en person som överlevt atombombsexplosionerna. (Läs vidare i Hiroshimas blommor) av Edita Morris!)Anna Larsdotter har skrivit ännu en intressant och mycket lärorik bok om ämnet kvinnor och krig. Hon lyckas få det hela att leva och när en väl lärt sig namnen på kvinnorna känns det som att möta gamla bekanta månad för månad; år för år. Det finns många fler kvinnoöden i Glömda soldater, förstås. Och det krävs inte så mycken fantasi för att förstå att så oändligt många flera kvinnor, vars historier vi inte känner till, ligger i namnlösa gravar lite varstans i världen. Anna Larsdotter berättade om sin bok på Christinehofs slott söndagen den 24 juli under Kvinnofestivalen på Österlen 21 - 24 juli. 

Titel: Glömda soldater. Kvinnorna i andra världskriget

Författare: Anna Larsdotter

Förlag: Historiska media

Tryckår: 2022

Antal sidor:  448

tisdag 17 september 2019

Tisdagstrion: Krig och fred

Helenas Tisdagstrio har temat : Krig och fred.


En gud i spillror av Kate Atkinson 
handlar om Teddy Todd. Han lämnade sitt liv som poet och gick in vid flygvapnet när kriget bröt ut. Han blev bombflygare. Någon gång störtade han, en annan gång kraschlandade han i havet och under ett par år är han krigsfånge. Han har lyckats bra som befäl över sitt manskap. Läs gärna Liv efter liv av samma författare först
 
Hiroshimas blommor av Edita Morris.

1959 kom The Flowers of Hiroshima ut för första gången och översattes sedan till 39 språk. Det förstår en. På svenska kom Hiroshimas blommor 1961,  i översättning av Tora Palm på Gidlunds förlag. Svenska Edith Toll, gift med amerikanen Ira Morris, skrev den efter att ha tagit del av sonens upplevelser i Hiroshima strax efter det att atombomben (pikadon, den vita blixten) fällts 6 augusti 1945.
Anna Larsdotter har skrivit en spännande bok om kvinnor i krig och strid. Kvinnor hade alltid funnits med i krig på olika sätt, men författaren tar upp de stridande kvinnorna. Kvinnorna i strid hade inte bara fienden att kämpa mot. De hade också sina överordnade, medsoldater och andra kvinnor som inte ansåg dem som riktiga kvinnor. Många av dem, som överlevde kriget, saknade livet i skyttegravarna och vid lägereldarna. Anna Larsdotter refererar till Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj. Det är väldigt fruktbart att ha den i färskt minne när en läser Kvinnor i strid. Alla dessa kvinnoröster som inte fick komma till tals förrän fyrtio år efter kriget. I Kvinnor i strid lyfts många tappra kvinnor fram och deras öden berör verkligen. Även om en inte alltid förstår. Många gånger var stridandet helt enkelt en födkrok.

måndag 31 december 2018

Jorden är vårt hem

Edita Morris, född Toll, tillbringade en del av sin barndom hos mormor i Gualöv utanför Kristianstad. Resten av tiden blev det Stockholm. Hon var ganska egensinnig redan ifrån början och den första självbiografin, Tvångströjan, börjar helt brutalt "Fan! Det stinker!" Kokerskan har bränt vid steken. Klassmedvetandet finns tidigt med. Hon får inte leka med arbetarungar och hon förstår inte varför. Bönder är inte mycket bättre än arbetare. För någon månad sedan kom det ut en innehållsrik biografi om Edita Morris, Jorden är vårt hem. Författaren Edita Morris och hennes tid skriven av japankännaren Monica Braw. Edit ser bra ut, är tämligen välbeställd och blir populär i innekretsarna i Stockholm. Hon gifter sig med Ira Morris, son till ambassadören Ira Nelson Morris. Ira Morris är väldigt förmögen. De får en son, Ivan, som blir Edits ögonsten och hon hans. Vilket dock inte hindrar att han skickas till olika internat. Edita Morris har alltid rest mycket och nu har hon fått en reskamrat.  Hon har en affär med konstnären Nils Dardel, som ofta förekommer i makarna Morris franska hem Nesles. Makarna Morris lever ett rörligt liv i alla avseenden. När sonen Ivan kommer hem och berättar om atombombens förödande verkningar i Hiroshima känner Edita Morris att något måste göras. Ira och Edtia Morris reser till Hiroshima för att se med egna ögon. Resultatet blir att de bygger Tröstens hus, ett vilohem för de överlevande, särskilt då de s. k. hibakusha som diskrimineras av sina egna landsmän. Ira och Edita Morris åtnjöt ett högt anseende i Hiroshima. Edita blev också som första kvinna i världen hedersmedborgare i Hiroshima. Edita Morris började på Dardels uppmaning att skriva romaner. Men det var först när hon skrivit Hiroshimas blommor 1959 som hon slog igenom med besked. Boken tilldelades Albert Schweitzer Prize for Humanitarianism 1961. Den har blivit såväl opera som film och översatts till 39 språk. Pengarna som drogs in på boken gick till engagemanget för Hiroshima. Ira Morris dog 1972 och det blev rena katastrofen för Edita M. Sonen Ivan dog också under 70 - talet. Edita Morris levde till 1988.
Monica Braws biografi känns ibland lite rörig. Hela samtiden ska ju med. Dessutom får jag en känsla av att Monica Braw inte är helt förtjust i sin huvudperson. Hon har också en del att invända mot Edita Morris och de faktauppgifter hon lämnat. Men jag har fått veta mycket jag inte visste tidigare om Edita Morris som stod långt åt vänster men levde som en kapitalist. Ännu mer fick jag veta om Ira Morris som här fick träda fram ur skuggorna. Och det är intressant att läsa de båda självbiografiska böckerna Tvångströjan och Sjuttioåriga kriget också.

onsdag 19 december 2018

Just nu läser jag

Lars Vargö, fil dr i japanologi, har skrivit en biografi om den japanske 1600 - talspoeten Basho som var fåglarnas, blommornas och månens poet och anses vara haikuns fader.
Och så ska jag börja läsa Bränn alla mina brev av Alex Schulman. Han berättar om sin morfars och mormors kärlekssaga med otro och svartsjuka. Mormor var gift med Sven Stolpe, men hon inleder en kärlekshistoria med Olof Lagercrantz

Monica Braws bok om Edita Morris, Jorden är vårt hem tar sin rundliga tid att läsa. Den är ordrik och aningen rörig, men mycket intressant. Jag kände i stort sett endast till att Edita Morris var ofantligt rik och att hon blev världsberömd för sin bok Hiroshimas blommor och att hon och hennes man, Ira Morris, hjälpte dem som fallit offer för atombomben.

lördag 22 augusti 2015

Hibakusha, de radioaktivas art

1959 kom The Flowers of Hiroshima ut för första gången och översattes sedan till 39 språk. Det förstår en. På svenska kom Hiroshimas blommor 1961,  i översättning av Tora Palm på Gidlunds förlag. Svenska Edith Toll, gift med amerikanen Ira Morris, skrev den efter att ha tagit del av sonens upplevelser i Hiroshima strax efter det att atombomben (pikadon, den vita blixten) fällts 6 augusti 1945. Edita Morris skildrar överlevande som bor i ett eget område, ärrade till kropp och själ. Den övriga befolkningen undviker dem. De överlevande har svårt att få arbete och ingen vill gifta sig med dem. Fjorton år efter katastrofen kommer en ung, blåögd och renhjärtad amerikan, Sam Willoughby till Hiroshima i affärer. Han träffar Yuka och hennes familj och sympatin är ömsesidig. Trots de kulturella skillnaderna förstår de varandra på ett djupt mänskligt plan och unge Sam har vett att respektera de japanska traditionerna. Efter hand förstår han mer och mer av vad som döljer sig under vida ärmar och övrig klädnad. En del är tydligt på grund av kala huvuden eller saknade kroppsdelar. Annat sitter inuti människorna och kan aldrig utplånas. Yuka-sans man, Fumio, drabbas plötsligt av "sjukan" och hamnar på sjukhus. Hela kroppen förtvinar medan ansiktet sväller upp. Forskning visar att barnen till offren för atombomben kan födas med missbildningar och att de även kan föra de skadliga generna vidare. Detta drabbar Yuka-sans bräckliga lillasyster, Ohatsu. Modern kastade sig i floden som en brinnande fackla efter det att hon lämnat baby Ohatsu på stranden. I floden flyter ständigt färska blommor. Det är den enda grav de efterlevande har att gå till. Yuka-san är en gladlynt och spontan kvinna som det är lätt att ta till sig. Hon inviger Sam - san i alla ceremonier och sedvänjor som är självklara för en japan. Han är en villig och förtjust lärjunge. Så småningom får han också ta del av sådant som familjen vanligen döljer. Hiroshimas blommor är mycket lärorik läsning om hur atombomben drabbade de vanliga människorna.
Romanen belönades 1963  med Albert Schweitzers fredspris. Som första kvinna i världen blev författaren utnämnd till hedersmedborgare i Hiroshima.
Läs mer om Edita Morris och hennes arbete för atombombes offer HÄR
Kaosutmaning 2015

torsdag 6 augusti 2015

Edita Morris och Hiroshimapriset

Idag för sjuttio år sedan släpptes en atombomb över Hiroshima av ett ensamt bombplan, Enola Gay, en B - 29 Superfortress. Förödelsen blev stor och återverkningarna sträcker sig fram till våra dagar. Tre dagar senare, den nionde augusti, bombades Nagasaki. I Japan hedras offren från dessa händelser tillsammans med tillresta dignitärer från ett hundratal länder. Människor som överlevt bomben, s. k. hibakusha, berättar sina minnen.Hiroshimapriset, ett av världens största fredspriser instiftades av makarna Edita och Ira Morris,  med  intäkterna från Edita Morris storsäljande roman, Hiroshimas blommor, som grundplåt. Edita Morris, född Toll,  hade svenskt påbrå och växte delvis upp hos sina morföräldrar i Skåne. Hon gifte sig med Ira Morris och levde societetsliv i olika delar av världen. Under vissa tider levde hon ihop med den svenske konstnären Nils Dardel och det var denne som uppmanade henne att skriva. Sonen, Ivan Morris, blev Japan - kännare och gifte sig med en japanska. Hans rapporter om konsekvenserna av bombningen av Hiroshima och Nagasaki kom makarna Morris att engagera sig för fred och mot kärnvapen. Monica Braw, professor i japansk historia och författare skriver på en biografi om Edita Morris, som levde mellan 1903 och 1988. Monica Braws doktorsavhandling, American censorship of the atomic bombings of Hiroshima and Nagasaki, handlar om bombningen liksom romanen Överlevarna. Hon har också skrivit dagens Under strecket i SvD, Litterär kamp mot nya atombomber. Läs hela HÄR