Visar inlägg med etikett Thomas Mann. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Thomas Mann. Visa alla inlägg

torsdag 4 januari 2024

Helgfrågan v. 1 2024


Mia på bokbloggen Mias bokhörna har startat helgfrågan igen. Vi tillfrågas i Helgfrågan v. 1 om vi avgivit några nyårslöften och Mia är särskilt intresserad av bokliga sådana. Vis av skadan har jag inte lovat varken det ena eller det andra. Däremot vet jag att jag med all säkerhet att jag kommer att läsa Serien om Alberte av Cora Sandel. Jag kommer att läsa den på norska. (Tror jag.)

1980  fick den polske författar
en 
Czesław Miłosz Nobelpriset i litteratur. Samma år köpte jag Issadalen och sedan läste jag den aldrig. Den fiktiva Issadalen  är författaren Czesaw Miosz barndomsmiljö och skildrar ett gammaldags levnadssätt.   
Över sommaren läser vi Bergtagen av Thomas Mann. "Hans Castorp tänker sig tre vilsamma semesterveckor på det luxuösa sanatoriet Berghof i Davos – men de tre veckorna blir sju år. När han insjuknar är han glad över att få stanna kvar och uppvakta den attraktiva Claudia Chauchat och diskutera livets gåtor med Herr Settembrini. I den instängda och känsloladdade miljön möter Hans de dominerande tankeströmningarna på 1920-talet och sanatoriet blir en bild för det sjuka Europa." Adlibris
Efter varje läst bok jämför vi våra synpunkter med  Kerstin Ekmans som hon beskriver dem i Min bokvärld.  Vi utgår ifrån den boken. Kanske fortsätter vi till hösten också. 

onsdag 24 juli 2013

Katia Mann

Vid 21 års ålder blir Katia Pringsheim (1883 - 1980) övertalad av sin mor och författaren Thomas Mann att avbryta sina studier i fysik och matematik för att gifta sig med Thomas Mann (1875 - 1955) som länge haft ögonen på den ovanligt vackra flickan.Katias familj är i stort sett positivt inställd till "den leversjuke ryttmästaren" som de kallar den bleke och smale Thomas Mann.
Ett foto från 1900 föreställer en stilig, smärt Thomas Mann som ser betydligt äldre ut än sina 25.
Mellan 1905 och 1919 föder Katia Mann sex barn (tre pojkar och tre flickor) och har två missfall; sköter om författaren, hushållet och sina föräldrar. 
Katia Mann tyckte bäst om att föda pojkar säger hon i de intervjuer som hon motvilligt lät slut lät sig övertalas till av författarinnan Elisabeth Plessen och Michael Mann, en av sönerna. Det måste finnas åtminstone en person i familjen som inte skrev, tyckte Katia Mann.
Dessa intervjuer ligger till grund för boken Mina oskrivna memoarer som kom ut på 1974, året efter Katia Manns 90 - årsdag. 1979 kom den på svenska i översättning av Ingeborg von Rosen på Norstedts förlag.
Katia Mann berättar om svårigheterna att skaffa mat till familjen under första världskriget, de ständiga graviditeterna och tvångsuthyrningen. 
Det blir mycket namedropping i boken. Familjen umgicks med många kända författare och musiker. Thomas Mann var hela sitt liv en hängiven wagnerian. Gustav Mahler var en annan högt skattad tonsättare. 
Hermann Hesse är en god vän och uppskattad författare. Glaspärlespelet ser Thomas Mann som en broderbok till Doktor Faustus. (Det tycker inte Katia.)
1929 får Thomas Mann Nobelpriset i litteratur trots att Fredrik Böök gör sitt bästa för att förhindra det. Katia Mann är naturligtvis med vid ceremonin som de tycker är ganska konstig.
När nazismen växer fram i Tyskland blir Thomas Mann omedelbart utsatt för trakasserier. 1933 åker han, hustrun och de yngsta barnen ut på föredragsturne. Det ska dröja 16 år innan de besöker Tyskland igen.
Katia Mann påtalar Thomas Manns fantastiska iakttagelseförmåga, synminne och sinne för detaljer. I novellen Hans kunglig höghet finns ett porträtt av Katia Mann och deras första möten.
Det är ett turbulent liv med många motgångar men också stora framgångar som Katia Mann skildrar. Maken och hans verk är det viktigaste för henne. 
Barnen hänger med. Dottern Monika nämns nästan inte alls. 
Katia Mann berättar rapsodiskt och osentimentalt. Ibland känns det som om hon surfar på vågorna över de mörka djupen.

tisdag 4 oktober 2011

Skolka från livet?

Idag kommer nyöversättningen av
Thomas Mann
s stora diskussionsroman Bergtagen ut i nyöversättning av
Ulrika Wallenström.
Den förra översättningen till svenska kom 1929 och
gjordes av ingen mindre än Karin Boye.
Enligt Ulrika Wallenström är det en fin och trogen översättning men språket är föråldrat.
Efter att ha läst dagens understreckare av
Måns Wadensjö (född 1988) i SvD förstår jag att den där måste nog anskaffas.
Måns Wadensjö är författare till den nyutkomna romanen ABC-staden.
2010 fick han Katapultpriset för debutromanen Förlossningen.
Thomas Mann fick idén till Bergtagen efter det att han besökt sin hustru på ett sanatorium i Davos 1912. Han fascinerades av
skolka- från- livet -andan som präglade den mycket speciella världen i världen på sanatoriet.

Det är fantastiskt när klassikerna nyöversätts och förs vidare.
Det finns hur mycket som helst att göra på området! Vissa klassiker har ju inte ens översatts till svenska någonsin.

torsdag 25 november 2010

Cirkeln om Buddenbrooks

Nu har vi diskuterat Buddenbrooks i läsecirkeln.
Som vanligt var det mycket givande att få det lästa synat från flera olika håll.
Vi var överens om att vi läst en gedigen klassiker som känns mycket aktuell även om den har mer än 100 år på nacken.
Vi tyckte också att språket är fantastiskt. Trots långa vindlande meningar
kändes det lätt att läsa. Ulrika Wallenström har gjort en smidig översättning .
Vi upplevde att vi "flyttat in" i romanen och den buddenbrookska sfären.

Några tyckte att första hälften var bättre än andra. Men andra tyckte tvärtom.
En deltagare hävdade att Bergtagen är bäst.

Vem upplevs som huvudperson? Vi kunde inte riktigt bestämma oss för om det är Tony eller Thomas. För egen del tror jag att jag väljer Tony ändå. Hon finns hela tiden i bakgrunden även om fokus ligger på någon annan.
En läsare visade sig ha ett horn i sidan till Tony, som upplevdes som en inskränkt och eftergiven kvinna. Flera andra anmälde avvikande uppfattning.
Humorn, all maten (rosenvatten lär enligt några cirkeldeltagare vara på väg in i matlagningen igen), de olika personernas utmärkande drag; tragiken i förhållandet mellan Thomas köpman och sonen Hanno, musiker; kvinnornas underordnade ställning (fast Thomas´gåtfulla hustru Gerda går sin egen väg); släktens/familjens ängsliga upprätthållande av fasaden ; de måleriskt beskrivna miljöerna från Lübeck, Travemünde och Hamburg till interiörerna i huset på Mengstrasse skapar en känsla av att vara där.
Flera tyckte att Thomas Mann gott kunde kostat på sig någon sorts fortsättning på Tonys
tidiga förälskelse. Lite mer romantik, alltså!

Som en kuriositet kan nämnas en passus från en äldre översättning där konsulinnan sitter med sitt broderi och räknar maskor och hanterar sin virknål. (Walborg Hedberg måste har varit mycket måttligt road av handarbete.)
I Ulrika Wallenströms översättning har det helt riktigt blivit broderi och stygn!

söndag 21 november 2010

BUDDENBROOKS

Buddenbrooks. En familjs förfall. Av Thomas Mann (1875 - 1955). 1901.
I ny översättning av Ulrika Wallenström.
En fantastisk roman. Ett sorgespel i elva delar. Fyra generationer i köpmansfamiljen Buddenbrook och 100 år av företagande.
Thomas Mann arbetade 1897 - 1900 med romanen, som till stora delar kom till i London, Rom och München. En syster bidrog med interiörer från en flickpension och modern tillhandahöll
bl. a. receptet på julens Plettenpudding som är en tradition .
Enligt brodern Heinrich Mann är det familjen Manns historia. Men han flyttar handlingen ca 15 år tillbaka i tiden.
Th. Mann står också i tacksamhetsskuld till de stora franska författarna och Tolstoj.
Buddenbrooks är en historisk och naturalistisk roman. Livssynen är tragisk och fatalistisk.
De olika personernas utseende och beteende beskrivs omsorgsfullt. Ofta har de något som liknar stående epitet. Thomas har sina dyra, ryska cigaretter; Christian rynkar på näsan och har för korta nerver i vänster sida. Tony drar upp axlarna och har en utplutande överläpp. Konsulinnan klirrar alltid med sina armband och den konstnärliga, vackra, exotiska Gerda har gyllenbruna ögon med mörka skuggor i ögonvrårna.
Thomas drivs in i familjens affärsföretag av familjen, släkten, plikten, ansvaret.
Christian, yngre broder, vill hellre syssla med teater. Dottern Tony gifts bort två gånger med män som visar sig endast vara ute efter hennes hemgift.
På något sätt verkar alla vara på fel plats. Tony borde ha drivit företaget. Hon var fightern i syskonskaran.
Ytan och det skenbara har alltför stor betydelse. Senator Thomas sätter bokstavligen och bildligen på sig en mask innan han möter en ny dag. Trycket kommer både utifrån och inifrån.
Thomas Buddenbrook har svårt att hantera sin klene, nervöse och musikaliskt begåvade son.
Han känner ett främlingskap. Det är över huvud taget gott om motsatser i boken.
Musik och litteratur refereras det ofta till. Och mat beskrivs omsorgsfullt. Mandelkräm består av riven mandel, ägg och rosenvatten. (Undrar hur det smakar?)
Ohederliga fastighetsaffärer såg likadana ut på 1800-talet som idag. Kosttillskott och idrottsliga lekar är inte heller något nytt eller mobbning i skolan och klasskillnader.
Interiörbeskrivningar och familjesammankomster beskrivs så att man ovillkorligen kommer att tänka på Fanny och Alexander och Laterna magica.
En läsupplevelse som satt djupa spår, tycker jag, som ägnat åtskillig tid åt boken.
Återstår att se vad de övriga cirkeldeltagarna har för uppfattning på onsdag.

Läs om Deutsche Thomas Mann - Gesellschaft och Buddenbrookhaus
HÄR