Visar inlägg med etikett Dagböcker. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Dagböcker. Visa alla inlägg

lördag 28 mars 2015

Hur ska det gå för dagboken?

Hur ska det går för dagboken frågar sig utgivarna Anders Bergman och 
Emelie Perland i efterordet till den nyligen utkomna 365 dagar. Utdrag ur kända och okända dagböcker? Det är verkligen något att fundera på. De arkiv världen över som samlar in dagböcker har märkt en markant nedgång i antal inlämnade dagböcker under de senaste femton åren sedan internet slog igenom. Datorn i sig behöver inte var något hot emot dagboksskrivande. De vanliga skrivprogrammen erbjuder liksom Alive Diary, Diary Book och Diary Defender möjligheter att skriva och spara dagböcker. Varför skriver man dagbok? Vem är det som skriver? Skriver man för sig själv eller för eftervärlden? Dagboken berättar ju sådant som inte får plats i historien. I 365 dagar blandas verkligen kända dagboksskrivare som Samuel Pepys, Årstafrun och Francis Kilvert med helt eller delvis okända. Stendhal skriver efter en ridtur att bästa botemedlet mot kärlek är att äta ärter. Zlata Filipovic, född 1980, förde dagbok under Sarajevos belägring och kallas Sarajevos Anne Frank. Den 22 maj 1953 skriver sir Edmund Hilary om när han och hans berömde sherpa Tenzing toppen av Lhoteglaciären. Eva Braun skriver om besvikelsen när Führern inte kommer ihåg hennes födelsedag och hon går ut och tröstshoppar halsband, örhängen och matchande ring. Dorothy Wordsworth (syster till skalden William), den japanska hovdamen Sei Shonagon, Christer Fuglesang, George Sand, George Bush och många fler intressanta dagboksskrivare ryms i 365 dagar.
Per Bergman är litteraturvetare och arbetar på förlag.  Emelies Perland är medicinare och doktorerar i neurovetenskap, 365 dagar är en mycket intressant bok. Varje dagboksskrivare får en kortfattad presentation av utgivarna, som måste ha haft väldigt roligt under arbetet med boken. Fin litteraturförteckning och ett användbart personregister finns.

söndag 2 februari 2014

Skenbart förspillda dagar

Klara Johanson (1875 - 1948) var en tuff kvinna som föddes i Halmstad och dog i Stockholm. Hon blev fil. kand. 1897 och verkade sedan som litteraturkritiker, essäist, recensent och författare. Hon älskade alldeles speciellt Goethe, särskilt den unge Werthers lidande, men även Emily Dickinson
och Søren Kierkegaard stod högt i kurs.
Klara Johanson var lesbisk och inledde under studietiden ett förhållande med Lydia Wahlström. De förblev vänner genom livet. Ellen Kleman blev senare den fasta punkten i Klara Johansons liv. Det hindrade inte att hon inledde en förbindelse med konstnärinnan Sigrid Fridman, vars skulptur av KJ kan ses på Nationalmuseum.
Humor, intelligens och stilsäkerhet är utmärkande för Klara Johanson , som mycket väl tål att läsas än.
ellerströms har nu publicerat Klara Johanson, Skenbart förspillda dagar. Aforismer och dagboksanteckningar. Nr 6 i serien elementa.
Urval och kommentarer: Jonas Ellerström. Inledning: Anna Bohlin.

Ett par exempel: "Helig" är ett fett ord. Man borde aldrig ta det i mun utan senap

Att skriva om diktare är ju dock en malplacerad beskäftighet. Har de inte uttryckt sig? Vilken impertinens då att komma lufsande bakefter och försöka uttrycka dem en gång till!

Vem skulle passa bättre att skriva Klara Johansons biografi än Carina Burman?



torsdag 12 september 2013

Jag- och dagbok


2008 kom första delen av En dramatikers dagbok av Lars Norén.
1600 psalmbokstunna sidor. Den väckte debatt så klart.  
Jag var redan då fascinerad. Nu har En dramatikers dagbok. 20052012 kommit ut. 1440 lika tunna sidor. Fortfarande helt fascinerande. Jag får lite samma känsla som när jag läser Knausgård trots att det ena är en dagbok och den andra bygger på minnesbilder.
Norén blandar högt och lågt, vardagligt och högtidligt, massor av trädgårdsarbete och dramatik i teori och praktik. Han går omkring i sitt hus på Gotland och skriver, tänker, läser, lagar mat, telefonerar, reser, umgås med sina barn och vänner. 
66 år gammal väntar han barn med sin hustru sedan 2002, Annika Hallin. 
Lars Norén är rörande lycklig redan innan flickan är född. Men naturligtvis är det inte problemfritt. Och många barnmorskebesök blir det.
Lite förvånad blir man över utfallen mot än den ene än den andre. Göran Greider (det tål han) får sig en duvning liksom Thomas Nordegren (det tålde han inte kunde man höra i dagens Nordegren & Epstein!).  Ingrid Elams bok 
Jag- och dagböcker avfärdar han utan att ens bläddra i
den trots att han figurerar i den. Det är bara några exempel.
Och all denna shopping! Bland annat av märkeskläder. Det verkar vara Noréns sätt att koppla av.
Men - jag tycker att man möter en levande människa som förefaller skriva alldeles uppriktigt i sina dagböcker. Han brottas med sin vardag och med orden.
Naturligtvis är Lars Norén inte en alldeles vanlig människa och kanske har han offentligheten i bakhuvudet när han skriver, men ändå. Lars Norén tillför något i min vardag. Heidegger till exempel.

lördag 18 maj 2013

Stackars rika flicka!

Hon levde i Japan under Heian - perioden på 1000 - talet, överklassflickan Takasues dotter. Hon hade alltså inte ens ett eget namn. (Det var hon förvisso inte ensam om.) Hon föddes 1008 och sedan vet man att hon levde till 1059. Minst. 
Takasues dotter levde i sin egen drömvärld. Hon älskade berättelser och hade helst velat leva i Berättelsen av Gen ji. Hon skrev en självbiografisk dagbok och  en resedagbok. Hon läste vad andra skrivit och att citera och referera till andra författare hörde till.
Dagboken var en omtyckt genre i Japan vid den här tiden. Men det var inte regelrätta dagböcker utan mera självbiografiska tankeböcker med inlagda korta dikter, s. k. waka, ofta med ett budskap. Man reflekterade över livet och alltings förgänglighet. Och det var kvinnor som skrev!
Takasues dotter sitter gärna i trädgården och iakttar månen och träden.
Men eftersom hon är dotter till en storman blir hon hovdam, men håller sig mera i bakgrunden. Hon gifter sig så småningom och får barn.
Takasues dotter känns mycket närmare i tid. Hon är känslig, spontan och helt förtjusande.
Vibeke Emond har översatt Om mitt liv, skrivit förord och omsorgsfulla noter.
Ett par waka - exempel:

Som fallande snö                   
vid en ovanlig årstid
skulle jag ha sett
mandarinträdets blomblad,
vore det ej för doften.

Gråbon växer vilt
i min ensliga trädgård
dit ingen kommer,
daggdropparna väter dess blad
och mina ögon tåras

Natten blir morgon,
året lider mot sitt slut,
gryningsmånens sken
speglas i mina ärmar,
ack, så snart en stund flyr bort!

torsdag 16 augusti 2012

Livet på landet

Kilvert´s Diary - engelskt lantliv 1870 -1879 sådant det tedde sig för prästmannen Francis Kilvert (1840 - 1879). 
William Plomer gjorde urvalet och skrev förordet.
Francis Kilvert föddes i Wiltshire och kom att arbeta både i Wales och Wiltshire.
Han var mycket omtyckt; var ung och charmerande och räknades som en tillgång i sociala sammanhang. 
Men hans dåliga ekonomi gjorde att han trots det inte var något gott parti.
Francis - Frank - Kilvert skrev dagböcker. Han var en god iakttagare, intresserad av människor, vardagsliv, naturen och med sinne för detaljer.
Dagböckerna har kommit ut i olika utgåvor och urval. 
Man har till och med gjort en Kilvert för barn.
Kilverts nyblivna hustru blev änka efter en månads äktenskap (maken dog av bukhinneinflammation) och hon censurerade de delar av dagboken som handlade om henne och deras första tid tillsammans. 
Andra släktingar förstörde av okänd anledning flera  andra delar.
Från början fanns det 22 delar av dagboken.
De fyra delar som nu finns kvar bevaras på The Nationla Library of Wales.

1976 gjorde BBC en TV - dokumentär om Francis Kilvert kallad  
Vicar of this Parish.
En dramatisering gjordes också. 
Inte heller dessa program finns att få tag i längre.




Men - i januari 2013 kommer en ny Kilvert´s Diary på förlaget
Vintage Classics. 

torsdag 15 mars 2012

Kort dagbokshistoria

I dagens OBS i P1 talade Anders Mildner om en ny dagbokshistoria som verkar vara mycket intressant.
Alexandra Johnson, A brief History of Diaries.
From Pepys to Blogs.

Eller från Marcus Aurelius till Twitter.
De allra första dagböckerna var mera opersonliga noteringar av affärsmässig karaktär som när jordägare höll ordning på sina skördar. Privat blev dagboken först på 1400-talet och i England kom Samuel Pepys dagböcker på 1600-talet med ett subjektivt jag.
För det allra mest personliga använde han skiffer.
James Boswells, Dagbok i London 1762 - 1763 skrevs däremot för att imponera på allmänheten.
Drivkraften är densamma för de äldre dagboksskrivarna som för uppdateringbanaliteterna på Facebook.
Man vill skriva sig själv med dessa "ögonblick av medvetandegörande".

Läs vad bloggaren A common Reader tycker HÄR

fredag 6 januari 2012

Övermodig och berusad av livet.

Marie Bashkirtseff föddes 1858 i en rysk-ukrainsk adelsfamilj.
Redan i femårsåldern visste hon att hon ville gå till eftervärlden på något sätt. Hon kunde tänka sig att gifta sig med den ryske kejsaren och bli härskarinna över många undersåtar. Eller skulle hon bli världsberömd sångerska. En sjukdom i struphuvudet omöjliggjorde detta när hon blivit antagen till utbildning i Paris. Den tredje möjligheten var att bli konstnär. Och det blev hon. Ett av hennes vanligaste motiv var fattiga barn i Paris.
Som tolvåring började hon föra dagbok. Med tanke på eftervärlden.
När hon var fjorton avskedade hon sina guvernanter och skaffade dugliga lärare. Hon studerade ihärdigt nio timmar om dagen som motvikt till de ytliga miljöer hon rörde sig i.
Livet är en enda fantastisk upptäcktsfärd. Till och med döden är hon nyfiken på.
Allt bejakar hon. "Jag åtrår lyckan och är lycklig över att vara olycklig".
Gifta sig och få barn? Nej, det kunde varenda tvätterska. Det var inget för Marie Bashkirtseff.
Kärleken hann hon inte uppleva. Hon gick från flirt till vemodig, stilla vänskap.
Hon insjuknade i tuberkulos och tynade bort vid sidan av en konstnärsvän som också var döende i TBC. 24 år blev hon.
Marie Bashkirtseffs Journal gavs ut i förkortad form två år efter hennes död. Och sedan har den fortsatt att komma ut i nya upplagor.
Och den finns fortfarande att köpa på engelska och franska på t. ex. Adlibris!
Detta har jag läst om i
En kvinna om böcker av Annie Löfstedt.

fredag 25 november 2011

Stil. Gräver djupt i det ytliga

Lyssna för allt i världen på någon av repriserna ( lö 08.05 och o 00. 03) på dagens STIL!
Det handlade om Marilyn Monroe som modeikon; hennes kostymör William Travilla, Sveriges Dior (Sven Börje Gaborn som numera är 95 år och finns i det lilla skånska samhället Vinslöv!); masker, dagböcker och dagboksskrivande - Monroes fragment och andras; Marilyn Monroes klänningar (t. ex den sexiga i guldlamé och den plisserade som blåste så snyggt; hennes hårfärg och frisyrer och frisörer; hennes fantastiska förmåga att agera sin egen skapelse - Marilyn Monroe.
Fotograferna vittnar om hennes intuitiva förståelse för fotografi.


Ett mycket innehållsrikt program av Susanne Ljung.


Jag önskar mig Monroe, Marilyn, Fragment: dikter, dagboksanteckningar, brev i julklapp liksom
Hillarp, Rut, Dagboken. I urval av Birgitta Holm

Monroe och Hillarp vet hur dagboksskrivande ska gå till. Det är dagboken och den skrivande utan tanke på andra läsare. Patetiskt om hjärta och smärta; banalt och sant i stunden. Att sätt att hantera en känslighet och reda ut saker och ting.

söndag 20 februari 2011

Stänk ur impressionernas flodvåg


Pär Wästberg skriver idag en välformulerad understreckare full av djup kunskap om
DAGBÖCKER. och dagboksskrivare. Ung mans dagbok och En ung författares dagbok
heter hans egna utgivna dagböcker.
I antiken fanns inga dagböcker. De kom med kristendomen, kapitalismen och individualismen.
Inget jag direkt reflekterat över, men så är det ju. Pär Wästberg ger exempel på olika slag av dagböcker. För Tage Erlander var dagboken en säkerhetsventil till exempel. Dorothy Wordsworth var övertygad om att varje notering hon gjorde var viktig. Klockan tio den 6 maj 1806 ger hon sin bror ett äpple och William har ont i huvudet.
Överlägsen dagboksskrivare är Virginia Woolf. Det är hennes främsta genre enligt PW. Ingen kan som hon fånga ögonblicken i flykten.
Pär Wästberg avslutar: "Mellan raderna handlar dagboken om det utelämnade och om allt som återstår".
ROMANENS DAGBÖCKER FÅNGAR SJÄLEN är titeln på en understreckare från 16/6 2002 av
Maria Wahlström