Drömräkning

Chiamaka, 39,  från Nigeria bor i USA, skriver om resor hon gör och tänker på alla män hon haft relationer med. Familjen är kanske inte så förtjust i hennes yrkesval, men Chiamaka följer sitt eget huvud. Hennes väninna, Zikora, är framgångsrik advokat, föder barn i USA, med sin modern väsande på igbo vid sängkanten. Smärta ska utstås med stolthet; särskilt kvinnors smärta, kungör hon. Zikora är arg och känner sig ful. Den tredje framgångsrika, välsituerade kvinnan från Nigeria, Omelogor, är kusin till Chiamaka och verksam inom finansvärlden. Hon är en bit över fyrtio, har ingen man och inga barn vilket är oerhört störande för hennes omgivning. Själv är hon väldigt nöjd. Hon vill verkligen inte vara varken maka eller mor. Den fjärde kvinnan, Kadiatou, är fattig, kommer från Guinea och hade en pappa som berättade folksagor och sjöng sånger för barnen i fotogenlampans sken efter arbetet.  Barnen vill gå i skolan. Men varken ekonomin eller språket - i skolan talas franska och inte maninka - tillåter det. I familjen tillämpas omskärelse. Kadiatou blir så chockad av den smärtsamma smärtan av det vässade heta rakbladet att hon inte förmår ge ett ljud ifrån sig. "Mamas ansikte förvandlades till en magisk orms glimmande ansikte...". Systern, Binta, lär sig franska i smyg, flyttar till Conakry, lyssnar trotsigt på Sékou Tourés tal om att Guineas folk föredrar fattigdom i frihet framför rikedom i slaveri. Binta har en gåtfull manlig vän, Fodé, som hon inte presenterar för familjen. Kadiatou kommer att flytta till Amerika med sin ungdoms kärlek Amadou och dottern Binta. Hennes möte med den främmande kulturen bjuder på många överraskningar och svårigheter. Till och med Amadou  känns annorlunda. I Washington D. C. möter hon Chiamaka som till Kadiatous förundrarn snabbt blir hennes vän. Genom henne möter hon också Omelogor och Zikora. Binta börjar tala engelska och Kadiatou gläder sig åt att dottern kommer att äga två världar.  Omelogor delar ut Robin Hood - stipendier till kvinnliga småföretagare. Som tack vill hon att stipendiaten hjälper en annan kvinna i sin tur. Men så inträffar något som kraschar hela Kadiatous tillvaro ; en händelse som har sin motsvarighet i verkliga livet. Förfärad följer en Kadiatous upplevelser av amerikansk sjukvård, rättsväsendet och mediadrev. Kadiatou bor hos Chiamaka och Zikora kommer med nigeriansk hibiskusjuice åt henne. Binta läser och lyssnar förfärad till allt som skrivs och sägs om hennes mor. Bluffmakare, prostituerad. Kadiatou känner sig som den ensammaste människan i världen. Drömräkning börjar med en presentation av Chiamaka och det är också hon som får sista delen. Romanen tar sin börjannär världen börjar bli medveten om covidsmittan och slutar med att alla restriktioner hävs. Det är intressant att både läsa och lyssna till Drömräkning. Det moderna Amerika möter Nigerias och Guineas allra ålderdomligaste trosföreställningar och sedvänjor. Relationer av alla slag belyses; män/kvinnor; färgade/vita; rika/fattiga; klasskillnader; språkbarriärer. Lite trött blir jag på den katalogaria av vackra, virila välsituerade män som avfärdas i tur och ordning. Drömräkning gapar över mycket, är väldigt ordrik men både lättläst och lättlyssnad och helt klart intressant. Av alla fyra kvinnorna är det Kadiatou och hennes öde som engagerar läsaren/lyssnaren mest. Författaren också tror jag. Men jag vidhåller: En halv gul sol är bäst. Tyngst. 

Titel: Drömräkning

Författare: Chimamanda Ngozi Adichie

Översättare: Niclas Nilson

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2025

Antal sidor: 473

Äktenskapsarrangörerna

Helena på bokbloggen Ugglan & boken står för läsutmaningen Novelltolvan 2025. En novell per månad. I januari är  det Chimamanda Ngosi Adichie som är månadens författare. Ur novellsamlingen Det där som nästan kväver dig har jag valt novellen Äktenskapsmäklarna.

En ung (min förmodan), kvinna, Chinaza Okafur, reser med sin nye man från Lagos till New York. Ofodile eller Dave som han kallar sig i NY är läkare. Partiet har arrangerats av kvinnans morbror Ike och moster Ada och mannens föräldrar. Ike och Ada tycker att de givit Chinaza ett drömäktenskap.

Själv verkar hon inte vara speciellt entusiastisk  varken för mannens trista lägenhet, för honom själv eller sina äktenskapliga förpliktelser. Mannen visar snart sitt rätta jag. Under tiden i New York har han ömsat skinn inte bara vad det gäller namnet. Han vill göra sig kvitt sitt ursprung som är igbo och han har glömt tala om att han ännu inte är klar som läkare utan arbetar som underbetald AT - läkare. Den största överraskningen har han sparat till sist. Chinaza/ Agatha får erfara att hon är helt beroende av sin nye man. Han vill göra om henne också så att hon inte påminner om sitt ursprung. Hon har inget arbetstillstånd; inget arbete och ingen som står upp för henne. Frispråkiga Nia, som ser ut som en prostituerad, är det närmaste en väninna Chinasa har kommit. Men Nia är cynisk och praktisk och ser vad Chinaza måste göra. Det är inte svårt att sätta sig in i Chinazas situation, men hur ska hon göra för att hålla modet uppe så länge som det behövs? Får hon barn blir inte situationen lättare. Tvi för arrangerade äktenskap där den arma kvinnan inte har något att säga till om. Chimamanda Ngozi Adichie berättar lågmält och effektivt om Chinazas oönskade beroendeställning som bara är en direkt fortsättning på hennes avhängighet av morbroderns och mosterns vällvilja.

Alla borde vara femister

Chimamanda Ngozi Adichie känner jag som en mycket läsvärd romanförfattare. Och för ett par år sedan gjorde hon stor succé i Babel. Nu har jag också läst Alla borde vara feminister. Det är  en enkel och lättfattlig översikt av feminismens grundidéer. Egentligen är de ju så självklara att det är häpnadsväckande att det ska behöva påpekas. Jag tycker att det var en riktigt bra idé att dela ut den i årskurs två på gymnasiet. Det borde kunna bli ett bra underlag för diskussioner. CNA håller en lätt humoristisk stil och hemfaller aldrig åt predikan eller demagogi. Feminismen angår oss alla liksom uppfostran av pojkar och flickor.  CNA är bara fjorton år när hon för första gången blir kallad feminist ungefär likställt med terrorist. Feminister ansågs  vara humorbefriade, bittra  ungmör som hatar män. Inget kan vara mera fel. Feminister är som människor är mest med klackaskor och läppglans. Men kanske var det snäppet värre i författarens hemland Nigeria. Det här häftet är en redigerad version av det tal CNA höll på en s.k. TED - konferens (TED  - Technology, Entertainment, Design) 2012. 

Lyrans fministsommar 2017

Äktenskapsarrangörerna

Chinaza Agatha Okafor har blivit bortgift med Ofodile Emeka Udenwa. Chinazas morbror och moster har arrangerat det hela. Utan att konsultera Chinaza, förstås. Hon har så mycket att tacka dem för, det försummar de aldrig att påpeka för henne. Hon tackar lydigt, men tänker upproriskt på allt arbete hon uträttat åt dem. Den blivande maken är också nigerian men har utbildat sig till läkare i USA. Och han har ett hus. Chinaza får veta att hon blivit fint gift. Därför blir kulturkrocken så mycket större när de kommer från Lagos till New York. Huset är en sunkig lägenhet som i stort sett saknar möbler. Ofodile, som bytt namn till Dave Bell, är i själva verket AT - läkare. Chinaza, som hädanefter ska heta Agatha Bell, blir förfärad när hon upptäcker att Dave äter både pizza och hamburgare utanför hemmet. Lagar en hustru inte sin mans mat är hon snart av med honom. "Vaka alltid över din man som guldgåsens ägg," har moster Ada alltid tillhållit henne. Chinaza Agatha är en klipsk flicka som gärna hade studerat vidare på universitet. En ser allt med hennes ögon och lider med henne allteftersom hon uppdagar hur saker och ting verkligen ligger till. Hon packar sina få tillhörigheter och går till sin mera erfarna väninna Nia, som också är ifrån Afrika och har ett swahilinamn. Nia lovar att ordna arbete, men först måste Agatha ha ett arbetstillstånd. Stackars Chinaza har råkat i ett riktigt dilemma. Chimamanda Ngozi Adichie berättar i novellen Äktenskapsarrangörerna med humor och medkänsla om den unga kvinnan som är så utlämnad; först till inte speciellt kärleksfulla släktingar och sedan till en inte speciellt kärleksfull man. Hon har inga verktyg att hantera sin iråkade situation, men på något sätt har jag gott hopp om henne ändå. Det känns som om den här novellen borde ha blivit en roman. Så snart ville en inte släppa bekantskapen med Chinaza Agatha Okafor.  Äktenskapsarrangörerna ingår i Adichies novellsamling Det där som nästan kväver dig. Novellen passar in på nr 29 i Ugglan&Bokens läsutmaning Läs en novell II Läs en novell med ett yrke i titeln

Americanah

Äntligen har jag läst den första av tre i min afrikanska (för att inte säga nigerianska)  sommarläsning, den mest omfångsrika, Americanah, Bonnier pocket, av Chimamanda Ngozi Adichie. Romanen omspänner femton år; tilldrar sig på tre kontinenter och har ett omfattande persongalleri. Huvudpersoner är Ifemelu och Obinze, två nigerianska ungdomar som är vansinnigt förälskade. Inte trodde man att något skulle komma emellan dem! Men Ifemelu får ett stipendium och åker till Princeton och olika omständigheter gör att de tappar kontakten. Obinze ska åka efter, men han får inget visum. Attacken mot World Trade Center har kommit emellan. Han kommer till England, men blir "avlägsnad" - som ett ting, tycker han. Båda återvänder så småningom till ett Nigeria, som inte alls är sig likt. Mycket har hänt. En rik, materialistisk medelklass har vuxit fram. Allt är affärsuppgörelser; ofta lagom skumma. Ifemelu blev svart i den minut hon kom till USA. På samma sätt upphör hon att vara svart när hon kommer hem. Då är hon i stället Americanah. Klass, ras, makt och skillnader mellan könen är viktiga teman. Ifemelu har en egen framgångsrik blogg där hon framför sin samhällskritik i full frihet i USA. Den blogg hon skriver i Nigeria får en annorlunda framtoning. Romanen omfattas av en ramberättelse där Ifemelu sitter på en afrikansk hårsalong i Princeton för att få en äkta afrikansk flätning på sitt hår inför återresan till Nigeria. Det är kvinnorna och deras villkor som är mest framträdande i Americanah. Kanske hade Americanah vunnit på något mera koncentration. Vissa partier tappade spänningen och jag blev förströdd. Men -  hur som helst är det en storartad roman. Och översättningen som är gjord av Ragnar Strömberg är utmärkt. Americanah är utgiven på Bonnier Pocket. Läs!

Afrikansk sommarläsning

I den utmärkta tidskriften Karavan 2013:4 läser jag om Chimamanda Ngozi Adichie, född 1977 i Nigeria. Hennes föreläsning om vikten av många berättelser har blivit mycket uppmärksammad och här presenteras den för första gången på svenska. CNA menar att en enda berättelse inte kan vara den enda om ett land och ett folk. Det behövs många berättelser. Hennes senaste bok Americanah kommer i Månpocket i juli. Det är en brett upplagd roman om ras, klass och kärlek. Det blir utmärkt sommarläsning. Tillsammans med Komma och gå av Tayie Selasie, född i London 1979,  med nigerianskt och ghananskt ursprung. Den kommer också i Månpocket i juli.
En tredje afrikansk bok som jag skulle vilja läsa i sommar är Inte längre hemma av Chinua Achebe, Bokförlaget Tranan 2014, en fristående fortsättning på Achebes klassiska debutroman Allt går sönder. Tredje delen, Arrow of God, kommer troligtvis ut på svenska på Bokförlaget Tranan under 2014. Achebe föddes 1930 i Nigeria och dog 21 mars 2013 i Massachusetts. "Mannen som förändrade vår syn på Afrika - till minne av Chinua Achebe" är titeln på Stephan Larsens läsvärda artikel i Karavan. Det blir flera afrikanska berättelser enligt CNA:s recept.

Kommer sanningen att mätta dina barn?

Nigeria under 80-90-talen. Militärdiktatur, terror, brist på bensin och vatten; utbrända bilvrak, vägspärrar och gamar i mangoträden. Nåde den som protesterar.
Så ser det ut i landet. Universitet är ett mikrokosmos liksom familjen Eugene Achike.
Papa är en fanatiskt religiös man som misshandlar sin hustru och bestraffar sina barn när de inte följer de rigorösa scheman han utarbetat för dem. Utåt sett är han en god och generös man; rik och mäktig. Han talar engelska och försmår landets eget språk, igbo.
Mama är en maktlös kvinna som talar som en fågel äter, d.v.s. inte mycket. Ofta är hon blödande och blåslagen. Men det är inget man talar om.
Chimamanda Ngozi Adichies första roman, Lila hibiskus, från 2003 (sv. 2010) bygger mycket på motsättningar; mellan generationer, rika och fattiga, lag och evangelium = Eugenes familj och faster Ifeomas, röd och lila hibiskus.
Hos den frispråkiga fastern får Kambili och hennes bror, Jaja, lov att skratta och hjälpa till med sysslorna i hushållet och de slipper sina scheman.
Författarinnas andra roman En halv gul sol ( sv. 2006) blev en stor internationell succé när den kom ut. Lila hibiskus är mycket läsvärd även om jag tycker att En halv gul sol är avsevärt bättre. Lila hibiskus är en lyckad provplätt.
Chimamanda Ngozi Adichie är född 1977. Hennes mor heter Ifeoma och hon har läst vid universitetet i staden Nsukka där hon också växte upp. I slutet av 90-talet började hon läsa vid John Hopkins i USA där hon också tog sin examen i creative writing.
2011 kommer hennes nästa roman The Things Around Your Neck på svenska.