söndag 31 mars 2019

En smakebit på søndag

"Golvplattorna på Atatürk - flygplatsen kylde Alis vänstra tinning. Bilden framför hennes ögon blev inte skarpare, i springan mellan båsväggen och golvet blev klackarna till suddiga kolbitar, ritade svarta streck i luften, skrapade förbi, hon hörde röster, men utan språk, alla i en enda röra, utrop som ekon. Ali kände smaken av kyckling. Trots att hon inte hade ätit någon på planet, eller på flera år dessförinnan, satt ett ruttet fågelfä fast i strupen på henne. Hon hade varit här förut. Precis så här hade hon legat på ett golv en gång förut, med en död fågel i strupen och skosnören som kröp emot henne som insekter. Men när? När var det? Hennes ögon var torra efter flyget, ögonlocken krafsade mot globerna, kronisk tårvätskebrist hade hon redan för länge sedan fått som diagnos av läkarna. "Och vad ska jag göra, ta droppar?" - "Om det gör ont eller kliar är det bara att blinka, ofta och mycket, då kommer vätskan alldeles av sig själv." Men det hjälpte inte."Från sidan 13 i Utom sig av Sasha Marianna Salzmann.
På söndagarna bjuder vi varandra på en smakebit av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna.
Fler smakebitar HÄR

lördag 30 mars 2019

Bokparalleller

På biblioteket i Åhus har man flera gånger haft ett program kallat Bokparalleller. Man utgår från vissa böcker som tycks tala med varandra. I år föll valet på Jag for ner till bror av Karin Smirnoff och Nattsida av Hans Gunnarsson. Immi Lundin från författarskolan i Lund var samtalsledare. Hon hade också varit Karin Smirnoffs handledare. Karin Smirnoffs debutroman förde henne direkt till en August - nominering. Hans Gunnarsson är däremot en rutinerad
författare med en rad romaner och novellsamlingar i bagaget. Författarna fick presentera varandras romaner. Att presentera Hans Gunnarssons roman var inget jag avundades Karin Smirnoff. Huvudpersonen i Nattsida, den arbetslöse journalisten norrlänningen Per Boman, har just fått veta att hans halvbror har avlidit. Han anmodas nu att komma till Stockholm och ordna begravning och rensa ur broderns lägenhet. Han tänker sig att det ska gå ganska snabbt. Men det gör det inte. Han finner broderns lägenhet i det närmaste dödsstädad, vilket gör att han ställer sig frågor kring broderns död. Per Boman möter egendomliga existenser ur broderns bekantskapskrets. Per Boman är en ganska trasig person, men det vet han inte. Han är avskärmad och har ett tjockt skyddande hölje omkring sig. Jana, huvudpersonen i Smirnoffs bok är också trasig. Hon vet om det och det finns människor som hon släpper inom sitt skyddande hölje. Jag tänker på de personer hon möter i sitt arbete i hemtjänsten. De här personerna beskrivs i små miniporträtt som är väldigt fina. Jana har farit ifrån Luleå ner till Västerbotten för att ta hand om sin bror.  Jana är en person en tar till sig och sympatiserar med. Per Boman är däremot obehaglig och oberäknelig. Ingen utav dem har haft någon lätt barndom. Karin Smirnoff har ingen plan när hon skriver. Hans Gunnarsson skriver för att avtäcka sin omedvetna plan. Som författare måste en låta sig överraskas. Det är författarna ense om. Båda huvudpersonerna söker sina identiteter och de tar över från sina författare och lever sina egna liv. Men i Nattsida börjar en undra hur det egentligen står till. Har den där halvbrodern funnits egentligen? Vem är Per Boman? Här finns moment av spänning och Nattsida har ett mycket speciellt driv. Det är en Stockholm noir - roman, som Hans Gunnarrssons stockholmsvänner förebrår honom för. I romaner om syskon uppstår ofta spegeleffekter och det känner en tydligt i Nattsida. Karin Smirnoffs bror, som också heter Bror, är en påtaglig bror, som behöver hjälp med sitt liv i allmänhet och missbruket i synnerhet. Syskonen står varandra nära och det finns en hel del värme i Karin Smirnoffs roman. Den enda gången en upplever en lite mjukare Per Boman är i ett homosexuellt förhållande med en man vid namn Sture Granberg. Denne är en glad och påhittig person som helt oväntat gjuter lite liv i den paranoide Per Boman kring vilken annars allt emotionellt måste dö. Karin Smirnoff har skrivit en fortsättning på sin roman. Den heter Vi for upp med mor och kommer ut i maj. En tredje del är under arbete. Hans Gunnarssons Nattsida hänger löst ihop med All inclusive och det finns tecken på att han kommer med en tredje del.

torsdag 28 mars 2019

Mias helgfråga v. 13

Mia undrar i sin helgfråga:

Vad tycker du om att allt är centrerat till huvudstaden? Blir du lite småsur ibland med?
Jag är faktiskt sur över att det är dyrare att prenumerera på dagstidnigarna för dem som bor i landsorten. Och massvis med intressanta föredrag och författarframträdanden går landsortens näsa förbi. Vissa författare (och andra) är dessutom inte villiga att åka ut i landsorten över huvud taget. I rättvisans namn ska jag säga att de inte är så många. Alla varken kan eller vill bo i Stockholm

Bonusfråga: Vad tycker du om sopsortering?

Jag kan visst sortera. Men jag skulle vilja veta om det egentligen är meningsfullt. 

onsdag 27 mars 2019

Pest eller kolera - book edition



Vargnatt: 

1. Skulle du hellre ha en vän som tappade bort dina böcker eller en som gjorde hundöron i dom? 
Jag hatar iofs hundöron, men boken finns ju i alla fall kvar.

2. Skulle du hellre älska en bok som alla hatar, eller hata en som alla älskar?

Det gör mig inget vilket.

3. Skulle du hellre vara fast på en väldigt lång flygresa eller en väldigt lång tågresa utan något att läsa?

En mardröm vilket som, men jag tar nog tågresan.

4. Skulle du hellre äta middag med din favoritförfattare eller med din favoritkaraktär? 

Favoritförfattaren

5. Skulle du hellre dejta en karaktär som du har en crush på eller dejta din real life crush? 

Karaktären, tror jag.

6. Skulle du hellre se att din favoritbok blev gjord till en film, eller att din favoritfilm blev gjord till en bok?

Favoritboken till film. Då vet en ju att boken finns kvar i alla fall

7. Skulle du hellre läsa en bok med en irriterande cliffhanger eller en där din favoritkaraktär dör?

Kommer det någon fortsättning? Annars får jag offra huvudkaraktären.

8. Skulle du hellre förlora förmågan att läsa nya böcker, eller förmågan att läsa om böcker?

Förmågan att läsa om. Det kommer ju så många nya upplagor.

9. Skulle du hellre bo i ett bibliotek eller i en bokaffär?

Bibliotek
 

10. Skulle du hellre tappa bort var du är i en bok eller få papercut varje gång du läser en bok?
Tappa bort var en är i boken är ju lätt åtgärdat.
 

11. Skulle du hellre vara tvungen att alltid läsa i mörker eller alltid läsa böcker med jätteliten text?
Läsa i mörker kan nog inte de flesta. Så det får bli liten text i dagsljus

12. Skulle du hellre läsa vid en öppen spis eller på stranden?

På stranden

tisdag 26 mars 2019

Veckans topplista v. 13 - Romaner som baseras på verkliga händelser

Veckans topplista ska handla om romaner som baseras på verkliga händelser. Så här säger Johanna:
"Exakt hur sanningsenliga era böcker är bestämmer ni själva, men meningen är att det ska finnas en tydlig koppling till en verklig händelse eller person bland dagens bokval."

Birgitta och Katarina. Alexandra Coelho - Ahndorils fina roman handlar om Heliga Birgitta, hennes himmelska uppdrag och svårigheterna att kombinera detta med äktenskap och barn. Alldeles speciellt svårt är förhållandet till dottern Katarina. Birgitta är uppfylld av sin kallelse och lägger ett ok på sin dotter som vill något helt annat.  

Barnmorskan Katja Kettu. Barnmorskan Vindöga blir handlöst och ohjälpligt förälskad i den tyske SS - officeren Johann under det finsktyska Lapplandskriget 1944 - 45. Romanen är verklighetsbaserad och utspelar sig i trakterna kring Petsamo i norra Finland i området där Finland, Norge och Sovjetunionen möts.

Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj skrevs 1985 och skaffade åtskilligt besvär med censuren för att få boken utgiven i hemlandet. Hon strök själv också. Tack vare att hon fick vara fristadsförfattare i flera städer, bland annat Göteborg, fick hon boken skriven. 

Själarnas ö. Den finlandssvenska författaren Johanna Holmström har skrivit en roman, som bygger på verkliga händelser. Dårhuset på Själö var ett komplement till spetälskesjukhuset som fanns där. 1889 blev det mentalsjukhus enbart för kvinnor och många tillbringade hela sina liv där och behandlades med metoder som arbetsterapi, varma och kalla bad, tvångströja, isolering och ishjälm. 

Ode till Beckomberga av Sara Stridsberg. Jackie har i många år åkt ut till Beckomberga mentalsjukhus för att besöka sin far, Jim eller Jimmie Darling,  som hamnat där efter sjävmordsförsök och alkohol- och narkotikamissbruk. Han lever på samma sätt som han spelar schack, utan att tänka, utan strategi, utan en tanke på framtiden. Pappan har viss verklig förankring och själva Beckomberga dokumenteras.

måndag 25 mars 2019

Ny radioföljetong

Norstedts förlag
Imorgon, tisdag, läser Sara Arnia sista avsnittet av Margareta Lindholms Skogen
På onsdag börjar den nya radioföljetongen Sightseeing av den thailändske författaren Rattawut Lapcharoensap född 1979. Sightseeing visar upp ett annat Thailand än det en läser om i turistbroschyrer. Den innehåller tre berättelser och handlar om kulturkrockar
I den första berättelsen "Farangs" gör sonen till en hotellägare misstaget att förälska sig i en västerländsk flicka, vilket leder till en dramatisk uppgörelse med flickans uppblåste amerikanske pojkvän.
I "At the café lovely" skildras vad som inträffar när en ung fattig man bjuder sin yngre bror på McDonald's som en födelsedagspresent.
I berättelsen "Sightseeing" reser en ung man med sin nästan blinda mor till de paradisöar hon längtat till, långt bortom turistorternas skräniga vardag.
Sightseeing har blivit nominerad på shortlisten till The Guardian First Book Award. Ia Lind har gjort översättningen och Emil Almén är uppläsare.

söndag 24 mars 2019

En smakebit på søndag

"Jag är i kvinnofällan. Nu jävlar ska jag ut. Jag tar mig ut med vapnet hagga. Jag blir nu en hagga. Och hagga är även ett verb. Att hagga. Det är en handling. En jävligt aktiv handling. Passa er, män. Särskilt du där, du vet vem du är. Eller nej, det gör du inte. Du bara trodde att du visste. Grav självöverskattning. Och gissa vem som fick betala priset. Typiskt män. Jag kommer att hagga rakt igenom denna bok och förresten genom resten av livet också. Betyder: jag är inte längre hänsynsfull. Jag, kvinna, kommer hädanefter att skita i att uppföra mig. Jag är inte behaglig. Jag vill inte längre vara i kärleksrelationernas konstanta förhandlingslägen, där kvinnan drar kortaste strået. Jag tänker inte längre leva i världen ni har skapat.
Albert Bonniers förlag
Under generationer som tjänsteande, känsloslav och sexleksak har jag lärt mig observans. Jag är hetta och kyla. Jag iakttar allt, jag vet allt och jag kommer att använda det. Ni ser mina ögon svartna nu: drönarens pixlar, svartglödande pärlor i det vaga nattljuset. En man lämnar aldrig sin bekvämlighet. Hela hans väsen utgår ifrån medhavda rättigheter. En man förväntar sig: herravälde, vård och omsorg. Världsherravälde skaffar han själv, i rivalitet med andra män. Vård och omsorg finns det personal för: kvinnorna. Män sviker alltid. På ett eller annat sätt kommer de att svika. På ett eller annat sätt kommer vi, kvinnor, att hamna i kvinnofällan. Vi går in med samma värde, men vi slutar maktlösa. Min fråga är: Varför. Mitt krav är: Aldrig mer."


Från sidan 7 - 8 i Haggan av Aase Berg.
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna.
Fler smakebitar HÄR.

lördag 23 mars 2019

För ful

Alfhild Agrell (1849 - 1923) var samtida med Strindberg och efter honom tidens bästa dramatiker. Strindberg beskyllde henne för att vara manshatare och han och flera andra hjälptes åt att mota undan henne och de övriga av tidens skrivande kvinnor. Men Alfhild Agrell fortsatte att skriva. Nyligen kom en samling av Alfhild Agrells noveller med ett efterord av Ebba Witt -  Brattström. En av novellerna har titeln För ful. Den publicerades först 1897 i Dagens Nyheter. Andra meningen i novellen lyder: Hans fulhet hörde till den sorgligaste arten: den groteska. Han var undersätsig, hade långa armar, ett litet ansikte med små ögon, stripigt hår och skägg och en utskjutande mun. Mest av allt liknade han en orangutang. Barnen gjorde narr åt honom och de vuxna varnade sina små för honom. Mannen, som hette herr Ek, var intelligent och utbildade sig och såg fram emot att meddela sitt vetande åt barn. Men det fungerade inte alls. Han fick dra sig tillbaka och syssla med översättningsarbete och renskrivning. En kvinna i huset där han bor talar vänligt till honom. Dottern Agnes, 6 år, tar intryck av sin mor och blir den fule mannens nära vän och ständiga sällskap. Han hjälper henne med läxorna och hon är solen i hans liv. En dag när Agnes kommer till herr Ek är han sjuk; mycket sjuk. Han vet att han ska dö och han vill förbereda Agnes. Han ber henne att bränna några brev. En biljett faller ur ett brev och herr Ek berättar den sorgliga historien som sin enda, stora och bittra kärlek. En skoningslös berättelse där döden kommer som en befrielse. Boven i dramat är ingen man utan en hjärtlös kvinna. Alfhild Agrell är väldigt konsekvent. Inget blir herr Ek besparat och han dör på slutet. Det är opera i novellform.
Om en vill läsa om Alfhild Agrell finns till exempel: Alfhild Agrell : rebell, humorist, berättare 2014 av Ingrid Nordin - Hennel och Dömd och glömd från 1981 av samma författare.
Den här novellen passar in på nr 29 i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell IV Läs en novell där någon dör/har dött
Titel: För ful (Ur Noveller)
Författare: Alfhild Agrell
Förlag: Atrium
Tryckår: 2019
Antal sidor: 12 sidor 

fredag 22 mars 2019

Den genomskinliga rättikan

Den genomskinliga rättikan, 1985,  är en delvis självbiografisk novell av nobelpristagaren  Mo Yan i novellsamlingen med samma namn. Pojken som kallas Svartungen rekryteras som medhjälpare till en stenhuggare som ska hjälpa till med en fördämningsvall som ska breddas. Arbetsledaren svär och skriker om kommunpamparna som tar folk ifrån byns arbetsstyrka. Vid arbetsplatsen står vice -  direktör Liu och domderar och kallar Svartungen "ditt lilla apkräk". Tonen är väldigt rå i största allmänhet. Han får arbeta tillsammans med kvinnorna där  det finns en vacker flicka vid namn Krysantemum som intresserar för honom. Så småningom kommer Svartungen att dra bälgen till smeden något som också Mo Yan också provat på. Det är också ett hårt arbete. Den gamle smeden blir så småningom utmotad av den ondsinte enögde smedgesällen som sätter skräck i alla. Så småningom utvecklas ett triangeldrama som visar sig omfatta fyra personer. Mo Yans novell är mustig och märgfull. Naturen skildras kärleksfullt och står som motvikt till det hårda arbetet och de långa arbetsdagarna. Svartungen som inte talar har desto starkare sinnesförnimmelser. Humorn är burlesk och berättarglädjen är det inget fel på. William Faulkner står högt i kurs hos kinesiska författare. Så också hos Mo Yan, som dock betraktar sig som Faulkners jämlike. De vackra saxklippsillustrationerna i boken är gjorda av konstnären Zhang Hui från Mo Yans hemtrakter. Översättare är sinologen Göran Malmqvist.
Novellen passar in på nr 8 i Ugglan&Bokens läsutmaning Läs en novell IV: Läs en novell vars titel består av tre ord.
Dessutom råkar den passa in i Läsutmaningen Månades språk som i mars är kinesiska.
Titel: Den genomskinliga rättikan 
Ur novellsamlingen:  Den genomskinliga rättikan
Författare: Mo Yan
Översättare: Göran Malmqvist
Förlag: Tranan
Tryckår: 2014
Antal sidor: 66

torsdag 21 mars 2019

Helgfrågan v. 12

Mias helgfråga:

Hur upplever du att det är? Något förlag som det är svårare att få recensionsexemplar ifrån?

Bonusfråga: Har du tänkt gå på något trevligt kulturevenemang i vår?

Som svar på själva helgfrågan säger jag att det inte är några större problem. Jag blir ibland tillfrågad och för det mesta svarar jag ja, om det inte är något väldigt konstigt och ointressant. De små förlagen har en fin utgivning och ibland ber jag om någon titel. Men för det mesta läser jag lånade eller egenhändigt inköpta böcker.
Bild: SvD
Bonusfrågan: På lördag ska jag lyssna till Händels Messias i fin uppsättning.
Lördagen den 6 april ska jag gå på ett program där Thomas Carlström presenterar Bob Dylan i ord och ton. "Från protestsångare till nobelpristagare" är titeln på programmet.

onsdag 20 mars 2019

Beviset

I Beviset fortsätter Agota Kristof där hon slutade i Den stora skrivboken. Vi möter 15 - årige Lucas som bor i mormors hus vid gränsen och sköter djuren som finns kvar. Han är en social kompetens som förmår tala med människor i nöd och  tvekar inte att erbjuda sin hjälp till exempel till en ensamstående mor, Yasmine,  med ett handikappat barn; en gammal präst i behov av mat och sällskap, en biblioteksanställd, Clara, som hade som arbetsuppgift att gallra ut alla böcker värda att läsa. De andra fick gärna lånas ut om nu någon skulle komma på den idén. Hon blev gråhårig över en natt när hennes man avrättades. Nu ger hon sig iväg för  att hämnas honom. Alla lever i sorg och saknad efter någon död. Den sömnlöses hustru mördades för att hennes textilfabriker skulle kunna förstatligas. Lucas själv väntar på att tvillingbrodern Claus ska komma tillbaka. Mathias, det handikappade barnet, väntar länge på sin mor. Han har också börjat skriva i en stor skrivbok. Någon gång slås det fast i romanen att alla människor föds för att skriva en bok. "En lysande bok eller en medelmåttig bok, det gör detsamma, men den som inte skriver någonting är en förlorad varelse, han har bara levt här på jorden, men har inte lämnat något spår." Lucas vandrar omkring som ett slags Jesus - gestalt i den lilla staden. Han löser problem och lämnar handfast hjälp åt dem som behöver. Beviset är en sorgsen berättelse om hur kriget påverkade de små människorna som befann sig långt ut i periferin, berättad med ett enkelt, lågmält språk som gör ett outplånligt intryck.

tisdag 19 mars 2019

Veckans topplista v. 12 - Kok och bakböcker

Johanna undrar idag hur vi använder våra kok - och bakböcker. Följer vi dem till punkt och prickar eller låter vi oss bara inspireras?  

 
1. Modern bakning.
Modern bakning i bakpulverbak. Fådd någon gång under tidiga skoltiden. Flitigt använd; mycket deg, smör och andra fläckar i boken. Många lösa blad. En trotjänare

2. Vår kokbok
Finns i flera upplagor. En praktisk kokbok som passar även sådana som mig som inte är så intresserad av matlagning

3. Sju sorters kakor.
Den har jag mest för att jag har förstått att en bör ha den. Men det finns några recept jag begagnar mig av i alla fall.

4. Anna Bergenströms alla kok - och bakböcker.
De är så vackra och roliga att läsa i. Klart att en kan använda recepten också.

5. Sparas kokbok av Maud Lindblå
Maud Lindblå sjunger potatisens lov. Fyra potatisar per dag och vuxen! Potatisen är god, billig, nyttig och lättlagad mat. Helt omodern alltså i det avseendet. Men de flesta recepten är bra.

måndag 18 mars 2019

Izas ballad

Magda Szabés roman, Izas ballad, handlar främst om två kvinnor, mor och dotter, och deras relation. Iza växer upp som sina föräldrars ögonsten, i all synnerhet faderns. Modern är en enkel, outbildad kvinna som har familjen som sitt livs enda innehåll. Fadern, Vince, är domare. Under det kommunistiska styret i Ungern blir han avsatt efter ett "felaktigt" domslut, men får efter ett par decennier upprättelse och pekuniär ersättning. Iza växer upp till en ansvarstagande ung kvinna. Studierna sköts minutiöst och hon blir en firad reumatolog. Hon är perfekt, kort sagt. Men jag saknar empati och inkänning. Iza går fram som en bulldozer. Äktenskapet med den föräldralöse Antal, som gläds över att äntligen ha fått en familj, tar slut efter fyra år. Det är Antal som går sin väg. Visslande. Nästa pojkvän, Domokos, är författare och en mera hårdhudad människotyp. Men jag tycker att det finns tecken på att han börjar dra öronen åt sig. När Vince dör bestämmer Iza att Etelka ska flytta från sin lilla trygga by till Izas lägenhet i storstaden Budapest. Det är ingen diskussion om saken. Naturligtvis blir det ingen succé varken för den ena eller den andra. Det finns ingen egentlig plats för Etelka och ännu mindre någon sysselsättning. Iza har en hemhjälp, Theresa, som också blir irriterad på Etelka, som inte vet vart hon ska ta vägen. Etelka vissnar och förlorar livslusten. Iza håller på att kvävas. Antal och Domokos har båda mera förståelse för och empati med Etelka än dottern. Kanske är det barnets önskan att inte se att en förälder blivit gammal och kanske inte har samma krafter som tidigare? Magda Szabo skildrar mästerligt det psykologiska spelet mellan mor och dotter. Varför talar de inte med varandra, kan en undra? Jag tror att det ligger i sakens natur. Det är för subtilt för att tala om. Däremot tycker jag att det finns en outnyttjad möjlighet, men det ska jag inte avslöja här.
Ungerska Magda Szabos (1917 - 2007)roman Izas ballad kom först ut 1968 under titeln I all oskuld. Nu har den kommit ut igen och då med ny titel. 

Titel: Izas ballad
Författare: Magda Szabó
Översättare: János Csatlós
Förlag: Nilssons
Tryckår: 2018 
Antal sidor: 374

söndag 17 mars 2019

En smakebit på søndag

"Hon hade kommit. Hon stod vid sin mors sida. Hon ville inte lämna henne ensam. Iza bar svart kofta och det syntes på hennes ögon att hon hade gråtit. Den gamla kvinnan kändes att hennes känslor splittrades, dels i protester och ett tvingande behov att hjälpa, att rusa fram till dottern och smeka henne som när hon var liten, lugna henne, trösta henne och torka hennes tårar, dels sin önskan att få lägga huvudet mot dotterns skuldra och bara ge efter. Det var ett säreget ögonblick, något liknande hade de aldrig upplevt. Iza hade aldrig bett om hjälp : sina bakslag tog hon utan att klaga och hon hade alltid meddelat vad hon bestämt sig för utan att be om råd. I tur och ordning meddelade hon utan osvep att hon efter studentexamen skulle läsa medicin, att hon hade fått anställning, att hon skulle gifta sig och sedan att hon skulle skilja sig från Antal och att hon hade fått en ny tjänst i Budapest. Sedan hon blivit vuxen visade Iza för första gången att hon kunde lida som andra. För modern var det som om hon såg sin dotter komma undan en livshotande fara, samtidigt som hon i smärtans kaos kände sig ur stånd att ingripa; förtvivlad såg hon Iza gråta utan att kunna hjälpa henne."
Från sidorna 41 - 42 i Izas ballad av Magda Szabó. Fler smakebitar HÄR
Varje söndag bjuder vi varandra smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers förstås i läsutmaningen En smakebit på søndag. Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som har hand om den

lördag 16 mars 2019

En sekund är jag evig

Maria Gustavsdotter brukar skriva historiska romaner. Jag har  hittills endast läst den del av Historiska Medias Släkten, nämligen nr fyra med titeln Helenas hämnd, som är skriven av henne. I 
En sekund är jag evig använder sig  
Maria Gustavsdotter av samma teknik som Ewa Klingberg brukar använda. Ett nu och ett då; kapitlena växlar. Våren 1717 tilldrar sig första kapitlet. Annika Trullson har fått tjänst hos en professor i Lund. Hon tänker sig en framtid i Lund. Hon vet att hennes styvfar misshandlar modern. Och hon vet att hon behöver skydda sin bror Jens, som är lätt förståndshandikappad. När modern dör lurar hennes styvfar henne att stanna hemma och sköta djuren och laga maten. I granngården bor Anders, den unge mannen hon tänker gifta sig med när sorgeåret gått ut. Men svärfadern gör det omöjligt för henne att stanna i hemmet. Anders mor hjälper Annika iväg iförd broderns soldatkläder. Vad fanns det att göra för en ensam ung flicka, som lätt kunde bli infångad för lösdriveri. Annika kommer att delta i Karl XII:s andra fälttåg mot Norge. Kyla, smuts, blod, skrik, skräck, likplundring; Maria Gustavsdotter får verkligen fram det fasansfulla med krig. När Karl XII gav sitt arma manskap order att dra skeppen på land mellan Strömstad och två och en halv mil norrut måste jag gå till historieböckerna. Men, jodå, det stämde. Maria Gustavsdotter är väl inläst på tiden; seder och bruk, klädedräkt, mat och dryck och ålderdomliga ord och uttryck. Nutiden representeras av Birgitta, som är medelålders och biblioteksanställd. Hon är gift med Gunnar och har två utflugna barn. Nu har hennes mor dött och alla tar för givet att  Birgitta tar hand om moderns lägenhet i Lund och begravningen. Även brodern Anders som endast intresserar sig för den värja som finns i familjen som det finns en viss mytbildning omkring. Birgitta är inte så värst effektiv i sitt utrensningsarbete. Hon har många invändningar mot sin döde far och hans svek mot modern - på Birgittas bekostnad. Men nu börjar hon läsa sin fars släktforskningsanteckningar och blir motvilligt intresserad. Birgitta är vagare i konturerna än Annika. Men hon är - liksom Annikas mor var - fångad i sin kvinnoroll. Det har inte ändrats på 300 år. Romanen är välskriven och väldokumenterad. Och att det fanns kvinnor som förklädda förekommer i stridande förband kan en också läsa om i Kvinnor i strid av Anna Larsdotter.

Titel: En sekund är jag evig
Författare: Maria Gustavsdotter
Förlag: Historiska Media
Tryckår: 2018
Antal sidor: 326

fredag 15 mars 2019

Ny radioföljetong

I Margareta Lindholms roman, Skogen, möter oss syskonen Maria och Bror. De är i pensionsåldern (fast de förefaller äldre) och har i likhet med föräldrarna ägnat sina liv åt att sköta gammelskogen åt Ägaren eller Kyrkan. Nu har skogen sålts och den nye ägaren vill ha stugan också. Maria och Bror måste flytta. De har blivit ett fall på den unga guldlockiga socialsekreteraren Fridas bord. Hon är bekymrad.
Maria har svårt att tänka sig att leva utan den älskade skogen som är både levebröd och rekreation.
Maria Lindholms romaner tilldrar sig ofta på landsbygden och handlar om människor som inte riktigt platsar i samhället. Människor som lever annorlunda och har små men avvikande krav på livet. Maria och Bror lever nära och helt i samklang med naturen. De vet exakt när de ska gå till mossen för att få höra spelande orrar.
De vet exakt när det är dag st så och sätta. Innanfönstrena plockas ut och sätts in. De saknar bil och körkort och förflyttar sig med buss, cykel eller moped (fast den är trasig.)
De har tillgång till skog, älv och sjö. Och Bror, som är ganska skör, behöver något att göra. Maria vakar över sin tvillingbror.
Jag läser Marias dagboksanteckningar under ett halvt år sakta och i små stycken. Som man läser lyrik. Margareta Lindholms språk är enkelt och vackert. Dramatiken ligger helt på det inre planet. Man blir inte glad åt utvecklingen. Skogen ska huggas ner och huset blir fritidsboende.
Skövling i yttre och inre bemärkelse, alltså

Två av Margareta Lindholms tidigare romaner

torsdag 14 mars 2019

Helgfrågan v. 11


Mia undrar i sin helgfråga om det är någon skillnad på mäns och kvinnors läsning. Läser män på ett annat sätt, andra böcker, mer aktuellt eller?

Jag tror kanske att män läser mer fackböcker och tidskrifter än kvinnor. Att kvinnor läser mest är ju ett välkänt faktum. Vissa genrer som feel - good och romance tror jag inte att män läser. Kvinnor läser gärna relationsromaner och här tror jag kanske att det kan finnas ett ökat intresse från männens sida.  Deckare, fantasy och dystopier läses av både män och kvinnor, tror jag. Men frågan är hur det är med SF i övrigt.


Bonusfrågan rör motion. Hur motionerar du?

Gympa, styrketräning och en eller annan promenad

onsdag 13 mars 2019

Odla i stan

Inte ens e- boksformatet kan förta upplevelsen av att Odla i stan är en bok som kan få den mest förhärdade asfaltblomma att spruta glädjetårar! Den är så vacker, optimistisk, entusiastisk; så poetisk, så pedagogisk och så heltäckande trots det ringa sidantalet. Peter Streijffert är författare och Lars Hallström fotograf. Peter Lundström, förläggaren, framhålls som bevis på att vem som helst kan bli odlare. Från att inte ha satt ett frö odlar han nu grandiost (!), avslöjar författaren. I sitt förord berättar Gunnel Carlsson bl. a. att stadsodling inte på något sätt är något nytt. Den uppkom i Tyskland på 1800 - talet och spred sig vidare till Danmark och därefter till Skåne. En behöver inte så mycket utrymme för att odla; varken ute eller inne. Och det går bra att odla året om. Den presumtive odlaren får råd om vad som ska sås om vederbörande vill ha något som kommer upp snabbt eller något som ger riklig skörd. Odling är bra för den psykiska hälsan och stärker immunförsvaret. Inomhusodling är politisk dynamit; närodlad, ekologisk; resurssnål och näringsrik. Men så vill Peter Streijffert också förändra världen med sina odlingar. Han är inte ensam om sina idéer. Det pågår mycket odlande i städerna i olika omfattning och på olika sätt. Köp så lite som möjligt, lyder en uppmaning. Gör din egen jord och gödsel och bygg dina egna odlingslådor. Idka huller - om bullerodling så blir skadeinsekterna förvirrade. Odla tätt så får ogräset inte plats. Ingela Bendt, författare, slår ett slag för häggmispeln Saskatoon. Ingela Flodin, trädgårdsjournalist och redaktör för tidskriften Koloniträdgården, intervjuas om sin odlingar. Jag tror att mitt immunförsvar mådde väl bara av att läsa och och se på bilderna i Odla i stan. Att den är en lägesrapport ifrån Stockholm behöver en ju inte bry sig om.

Titel: Odla i stan
Författare: Peter Streijffert
Foto: Lars Hallström
Förlag: Blue Publishing
Antal sidor: 209
Tryckår: 2019

tisdag 12 mars 2019

Bloggutmaning 31 dagar i mars

Orsakullan: 
12 mars: Jag blir arg när... jag möter dumdryga personer och orättvisor; när folk ljuger för mig; när människor struntar i utsatta tider och låter mig vänta; jag blir arg av åldersdiskriminering; jag blir arg när jag inte får svar på meddelanden eller e-mail. Hur vet jag att man ens öppnat och läst? Jag kanske behöver ett svar.

Veckans topplista v. 11 - Vinterns bästa

Johanna: "Kylan dröjer sig kvar, men vintern går ändå mot sitt slut. Därför är det idag dags att summera vilka som är våra favoriter bland de böcker som har blivit lästa under perioden december-februari."
 
1. Fartygets ögon av Roy Jacobsen
Del tre i serien om folket på Barröy som började med De osynliga. Sedan kom Vitt hav, som jag tycker är den svagare av de tr romanerna. Allra bäst är han i beskrivningar av landskapet och dess skiftningar.

2. "Få se om hundarna är snälla ikväll" av Marie - Louise Ekman
När Gösta Ekman hamnar på Huddinge sjukhus i november 2011 börjar Marie - Louise Ekman skriva dagbok. Hundarna i titln kommer från de mardrömmar Gösta Ekman får av viss medicinering. Så storslaget och enkelt.

3. Trädet och vinrankan av Dola de Jong
Boken handlar om lesbisk kärlek i 30 - talets Amsterdam. Men det är inte det mest uttalade i romanen; den mera anas. Bea är en medelålders chefssekreterare som möter den unga, gränslösa Erika, som är journalist och drömmer om att få ägna sig åt konst och litteratur. En klassiker.

4. Jag for ner till bror av Karin Smirnoff 
Romanen tilldrar sig i Smalånger, ett litet norrländskt samhälle där alla känner alla och vet allt om varandra på gott och ont så som det brukar vara i små samhällen. Jana Kippo tänker ta hand om sin tvillingbror Bror, som gått ner sig ordentligt i drogmissbruk.

5. Den stora skrivboken av Agota Kristof 
Tvillingarna kommer ifrån stora staden till den lilla staden. Mormors hus ligger i utkanten av den lilla staden och alldeles vid den minerade gränsen som utmärks av taggtråd och vakter. Mor och dotter i ungerska har en fientlig relation. Dottern har inte hört av sig på 10 år. Hon hade älskat sin far som modern anklagas för att ha förgiftat. Mormor, som kallas Häxan, för ett hårt regemente med sina barnbarn. Horungar, kallar hon dem och försitter inte ett tillfälle att slå dem.

måndag 11 mars 2019

Bloggutmaning 31 dagar i mars

Orsakullan:
"Tänkte köra en bloggutmaning i mars med olika teman varje dag. Eftersom jag vet att sådant är uppskattat av andra tänkte jag att just du gärna får vara med. Om du väljer att delta skriv gärna ditt namn samt länka till det här inlägget från din blogg. Så jag kan följa med i vad du skriver, samt att fler hittar hit och kan delta de med.
Listan nedan är de ämnen jag tänkt ha, dessa 31 dagar i mars. Du kanske är som jag och vill förbereda inlägg redan från början så de bara är att få publicerade på rätt dag sen."

Den här bloggutmaningen hittade jag idag så jag fyller i kort bakåt. 
To be continued.
  1. Vem är jag, med mina egna ord?                                                           En jobbig storasyster-typ
  2. Vem är jag, med andras ord? En jobbig storasystertyp                                                                
  3. Sådan var jag som liten.  Energisk, frågvis                                                            
  4. Jag var den på högstadiet som…     Läste läxan                                                 
  5. Semmeldagen till ära, när åt du en senast? Idag                                          
  6. När jag gick i skolan….  Gillade alltid skolan                                                                      
  7. Det bästa med mina föräldrar är att…                                                    Jag visste var jag hade dem
  8. Därför ogillar jag….  Hundöron. Respekltöst!                                                               
  9. När jag mötte sorgen….  När Morfar dog                                                                   
  10. När jag mötte glädjen…. När barnen föddes                                                                     
  11. Jag skrattar när…          Ofta åt absurditeter                                                                    
  12. Jag blir arg när…
  13. Jag mötte Lassie…
  14. Då blev jag riktigt rädd…
  15. När jag kände mig helt lost…
  16. En tv-serie jag älskar är…
  17. En tv-serie jag anser vara överreklamerad är…
  18. En oanad talang jag har…
  19. Min allra bästa kompis…
  20. En låttext som berör mig är…
  21. Titeln till boken om mitt liv skulle heta…
  22. När ingen ser mig så…
  23. I sommar ska jag…
  24. Jag förstår mig inte på…
  25. När jag inte förstår så brukar jag…
  26. Jag tycker språk är…
  27. Att resa för mig betyder…
  28. Senaste gången jag ramlade var…
  29. Jag är den på stranden som…
  30. Jag är den i butiken som…
  31. Jag upptäcker ålderstecken när…

söndag 10 mars 2019

En smakebit på søndag,

En smakebit på söndag är en läsutmaning som går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna.
"Ronny, ja
Det är många gånger svårt att i backspegeln se själva startpunkten för en historia, vad som egentligen orsakade vad och hur det ena ledde ill det andra , etcetera. Men i det här fallet började allt med min halvbror Ronnys död. Inte för att jag blev särskilt omskakad av beskedet, åtminstone inte omedelbart. Snarare en smula tom och eftertänksam. Ronny blev femtiosex år, han var fem år yngre än jag. Eklund hette han i efternamn, efter sin mor. Det var på fädernet vi var bröder, men jag gissar på rätt goda grunder att Boman nog aldrig var på tapeten som efternamn för Ronny. Bland alla andra gissningar.
Begravningen ägde rum en måndag förmiddag i april i ett kapell vid Norra Begravningsplatsen i Solna. Det hela skedde utan min medverkan. Jag hade styrt med allt det praktiska och varit inställd på att gå, men sedan gick jag ändå inte. Jag vet inte varför. Kanske på grund av avståndet som funnits mellan oss, såväl det geografiska som det mentala eller vad man nu vill kalla det. Ett outtalat avstånd som, hur ömsesidigt det än varit, med tiden hade fått mig att känna alltmer skuld varje gång jag tänkte på honom. Kanske hade han känt något liknande när när han tänkt på mig, vad vet jag. Kanske var det rentav skuldkänslorna som fick mig att utebli från hans begravning. En känsla av ovärdighet. Vi hade inte setts på över tio år när han dog."

Från sidorna 11 och 12 i Nattsida av Hans Gunnarsson
Fler smakebitar HÄR 

lördag 9 mars 2019

Pachinko

Den här romanen tar sin början i Busan i Sydkorea 1910 och slutar i Tokyo 1989 och omfattar alltså hur Japans invasion av Korea, andra världskriget och Koreakriget påverkar människorna i den släkt vars historia berättas i Pachinko. Författaren Min Jin Lee föddes i Seoul i Sydkorea 1969 och växte upp i Queens i New York. En föreläsning födde idén om att skriva en roman om hur koreanerna hade det dels under den japanska invasionen och dels som arbetssökande invandrare i Japan. Koreanerna i Japan bodde ofta i Osaka i en speciell olaglig del som kallades Ikaino. Navet i den här böljande berättelsen är Sunja, som föds 1910 i en liten fiskeby på en ö vi hamninloppet till Buzan. Hon blir det enda och mycket älskade barnet till Hoonie och Yangjin. Hon växer upp till en frisk och sund ung flicka; inte speciellt söt men med en ungdomlig fräschör. Vid femton års ålder möter hon en vacker, mycket äldre man som tillhör den japanska maffian, yakuzan. Han är gift, men det får hon inte veta förrän det är för sent. Hon är gravid och Koh Hansu tycker att han mycket väl klarar av två familjer, men Sanju avvisar honom. Hansu följer  henne hela livet på avstånd och griper in när det behövs. Sanju och hennes vidare öden; giftermålet med den lungsiktige prästen som räddar henne ifrån skammen att vara ogift mor; flytten till Osaka till makens bror och svägerska samt födelsen av två söner, Noa och Mozasu. Noa var Hansus son. De båda pojkarna är helt olika varandra. Noa har läshuvud; Mozasu hatar skolan. Han slutar och börjar arbeta på en pachinkohall. Pachinkohallar är inte riktigt rumsrena; än mindre fina är de som arbetar där. Men Mozasu stortrivs och tjänar massor av pengar. Noa studerar i New York och har sitt liv där. Romanen Pachinko tar upp teman som identitet, språkets betydelse och etniska motsättningar. Kvinnornas situation  Män och kvinnor i fyra generationer lär en känna i denna släkthistoria som påverkas av de historiska vingslagen. En läser som förhäxad. Somliga personer fastnar mera än andra. Sunju är en sådan liksom Koh Hansu, Noa och Motzasu. Ännu en bit historia som varit mindre känd och som man inte vill tala om i Japan. Pachinko är en bred episk roman och en släkthistoria som engagerar. En får sätta sig över en del skönhetsfläckar som borde varit bortstädade av korrekturläsaren. Och visst borde det vara bekant hur författaren George Eliot stavar sitt namn.

Titel: Pachinko
Författare: Min Jin Lee
Översättare: Lars Ahlström
Antal sidor: 526 sidor
Förlag: Polaris
Utgivningsår: 2019

torsdag 7 mars 2019

Helgfrågan v. 10

Mias helgfråga:

Hur viktigt är det att man gillar huvudkaraktären i en bok?
Inte viktigt alls. Att karaktären är trovärdigt framställd är det viktigaste.

Bonusfråga: Dina vänner och familj gillar de också att läsa?
Efter mycket funderande har jag kommit fram till att jag lyckligtvis inte har någon i familjen eller vänkretsen som inte tycker om att läsa. Somliga läser mer än andra, men alla läser.

onsdag 6 mars 2019

Landskrona



                   

                                                                      

Botanical av Mårten Nilsson

Visas 2 februari - 24 mars 2019
"Mårten Nilsson visar tre olika projekt på Landskrona Konsthall, ”Spaced light ground”, ”Thorns” och ”Botanical”. Spaced light ground är gjord av virkade/knypplade dukar inköpta på loppisar ur vilka delar har klippts ut och färgats i akrylfärg och sedan gjorts till organiska installationer.
Thorns är törnkvistar tillverkade av brunt omslagspapper. Den finns i två versioner, en målad i Paynes grey och en omålad.
Botanical är ett helt nytt verk gjort för just denna utställningen. Den är gjord av utklippta pappersremsor som sprutmålats i en umbra färg. Blommorna är gjorda av rispapper.
Mårten vill att installationerna ska få breda ut sig i en öppen miljö och föra en dialog med naturen utanför konsthallen."
En fantastisk utställning som skiftar med ljuset och synvinkeln. Rekommenderas!
 Hemslöjden i Skåne. Foto: Annika Wahlgren
Takao Momiyama
Sashikotofflor                                                               

              
Lapptäcke Sashiko


        
Hemslöjden i Skåne i gamla stationsbyggnaden i Landskrona är en guldgruva vad det gäller fantastiskt svenskt hantverk. Skånskt yllebroderi är något alldeles speciellt. Mycket populärt i Japan!
 

tisdag 5 mars 2019

Veckans topplista v. 10 - Böcker som jag ser fram emot att läsa i vår

Johanna:
"Låt oss dra ner rullgardinen, stänga ute snöslasket och istället koncentrera oss på vårens böcker. Idag listar vi fem titlar (nya eller gamla) vi längtar efter att läsa i vår!" I mars som först drar jag upp rullgardinen oavsett väder. Mars är vårmånaden. Ljuset är annorlunda och björkarna börjar bli lila. Men läser gör en ju oavsett rullgardin, månad och väder.

Gå förlorad av Agnes Lidbeck. 
Tredje delen i Agnes Lidbecks familjeserie. Finna sig heter första delen. Förlåten andra. Gå förlorad sägs handla om fadern.Norstedts

Och bergen skall rämna av Erika Olofsson Liljedahl 

Ett kargt norrländskt samhälle i början av 1900 - talet. Hedvigs man är präst och hon finner mening i sitt liv genom att undervisa samer. Debutromanen Någonstans brister himlen var jag mycket förtjust i. Och bergen skall rämna kommer ut i april. Historiska Media
Mai betyder vatten av Kayo Mpoyi

Författaren är född 1986 och bor i Stockholm. Detta är hennes debutroman.
Den handlar om Adi, som bor på ambassaden i Dar - Es - Salaam. I hemlandet Zaire finns de andra syskonen, de döda och smärtan efter århundraden av övergrepp och våld. Överallt finns myterna och förbannelserna som lever kvar, överallt finns också gud – som ser det som Adi helst vill gömma står det på Norstedts hemsida.
Dagar med galopperande hjärtklappning av Maja Lee Langvad

Den här boken som är en blandning av sjukdomsdagbok, kärlekshistoria och essä om skrivande. Författaren är född i Seoul 1980 och uppvuxen i Danmark. 
Förra boken hette Hon är arg och handlar om hur det är att vara adopterad.
ellerströms förlag 

Tidig musik av Jeffrey Eugenides 

10 noveller om män och kvinnor ur medelklassen vars liv är på väg utför.  Den tidigaste, "Otämjda trädgårdar", skrevs 1988 och de senaste texterna är daterade 2017. Norstedts förlag

måndag 4 mars 2019

Ingrid Langbakke

Ingrid är 39 år, gift med Torbjörn och mor till Unni 17. I huset bor också Styrbjörn, 76, Ingrids far. Tre generationer under ett tak i novellen Ingrid Langbakke av Kjell Askildsen. Inte precis några motsättningar, men Ingrid vill inte ha sin far i samma hus. Torbjörn har arbete på annan ort under veckorna och kommer hem i helgerna. Ingrid tycker att han har förändrats. Hon förmodar att det beror på att han har blivit tvungen att sälja av jorden eftersom de inte kunde leva på den. En helg kommer Torbjörn hem med en arbetskamrat: Ingrid tycker att han verkar vara trevlig. Och det är ömsesidigt. Kristian flirtar med henne. Ingrid dricker vin till middagen och blir lite yr. Men hon har trevligt. Torbjörn däremot har eldat upp sig till raseri. Nästa kris kommer när Ingrid skaffat ett arbete; ivrigt påhejad av Unni. "Mina pengar är våra", säger Torbjörn. Han är familjeförsörjaren. Nästkommande helger uteblir han.  Allt ses ur Ingrids synvinkel. Torbjörn identifieras genom det han gör. Inga stora dramatiska händelser.; bara vardagliga små rörelser. Ändå handlar det om livsavgörande händelser. 
Kjell Askildsen, född 1929, är en av Norges största författare.
Ingrid Langbakke passar in på nr 12 i Ugglans & Bokens läsutmaning Läs en novell IV  Läs en novell med ett efternamn i titeln.