Visar inlägg med etikett Vendela Vida. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vendela Vida. Visa alla inlägg

torsdag 17 maj 2018

Vendela Vida

I förra veckans smakebit fick en ung kvinna sin ryggsäck innehållande allt viktigt stulen vid receptionsdisken på ett hotell i Casablanca. Hon hade flytt Florida från ett destruktivt förhållandeSå börjar romanen När dykaren lämnar sina kläder av svenskättade Vendela Vida. Nu vidtar en veritabel cirkus med poliser, taxichaufförer, hotellpersonal och poliser igen. Mitt i natten vaknar den stackars kvinnan och är bombsäker på att alla är i maskopi med varandra. Nästa dag möter hon en polis som berättar hur effektiv den marockanska polisen är. De har funnit hennes ryggsäck och pass. Det är bara det att ryggsäcken tillhör någon helt annan och passet likaså. Men polisen är jättenöjd och den unga kvinnan behöver inte lång betänketid. Har hon tur finns det pengar på korten och då ska hon bo på det finaste hotellet i Casablanca. Sagt och gjort. Sedan gäller det ju att hålla sig undan och inte dra uppmärksamheten till sig. Den som förlorat sitt pass måste ju rimligtvis anmäla det stulet. Mitt i det dramatiska händelseförloppen är kvinnan egendomligt avstängd. Hon är inte rädd och hon somnar var som helst och tänker att det där får jag väl lösa när jag sedan. Det blir som någon sorts rysk docka. Hon byter ideligen identitet och som kronan på verket blir hon indragen i en filminspelning där hon ska vara stand - in för den berömda skådespelerskan som inte får överanstränga sig. Plötsligt har hon ett sammanhang, mat, bostad och lön. Men hon måste hela tiden snegla över axeln. Språket är njutbart och läsningen flyter friktionsfritt. Men så kommer det länge emotsedda slutet. Och - det är rena kallduschen! Var detta verkligen nödvändigt???

söndag 13 maj 2018

En smakebit på søndag










 
"Du stirrar på passinformationsformuläret. Du tar fram passet ur ryggsäcken. Du har din nya blå resväska framför dig och du ställer ryggsäcken på den och lutar dig fram över resväskan och ryggsäcken och börjar fylla i formuläret. Namn, födelseort, passnummer, nationalitet. När du är färdig ropar du åt receptionisten:" Jag har fyllt i formuläret."
Han kommer tillbaka till disken och visar dig en lista med namn på en datautskrift och säger: "Vilket?" Ditt namn står halvvägs på listan, som du antar är en lista på folk som ska checka in, och sedan stryker han över ditt namn så grundligt, så våldsamt, att det inte syns ett spår av det. Du får en nyckel till det rum som nu är tillgängligt och du sträcker dig efter handtaget på resväskan som fortfarande är parkerad framför dig. Men var är din ryggsäck? Du tittar på golvet. Inte där. Du säger till mannen bakom disken att du inte har din ryggsäck. Hotellreceptionisten tittar ner på sin sida av disken. Ingenting. Paniken växer - du är i Marocko och du har inte din ryggsäck. Du tänker på allt som finns i den: laptop, plånbok med kreditkort och alla kontanterdu tog ut på Miami International. En tre månader gammal kamera. En biblioteksbok. En necessär. Ett par små korallörhängen. Medan lista över förlorade föremål växer
glömmer du bort att andas." från s. 17 - 18 i När dykaren lämnar sina kläder av Vendela Vida. Sekwa förlag. Etta. 2018. I översättning av Jan Hultman och Annika H. Löfvendahl 
Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i En smakebit på søndag. Fler smakebitar HÄR