Visar inlägg med etikett Pia Juul. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Pia Juul. Visa alla inlägg

måndag 25 oktober 2010

Dansk läsecirkel.

Vi är några stycken som läser Dengang med hunden av Pia Juul. Ett par noveller blev det första gången: De gales hjem och En flinker fyr.
På stapplande danska läste vi varsitt stycke av respektive novell. Lyckligtvis har vi en dansk kvinna med i cirkeln och hon är vänlig nog att rätta till våra värsta uttalsfel.
När vi läst novellerna diskuterades innehållet; vad står där; vad står där inte; hur gör Pia Juul för att berätta så mycket med så få ord?
I den ena novellen, En flinker fyr är och förblir man oviss om utgången. Det handlar också om relationer. Så är det ofta hos Pia Juul.

I den andra, De gales hjem, är det människans grundläggande ensamhet och hemlöshet som är temat. Detta är också något genomgående hos författarinnan.
De korta novellerna inbjuder till omläsning. Man blir ofta förbryllad. Ibland gör slutet att något enstaka ord i tidigare skede i novellen får en annorlunda och avgörande betydelse.
Pia Juul åstadkommer stora rörelser med små medel.
Hon är en väldigt skicklig och spännande författare som det är värdefullt att närma sig på originalspråket.
Arrangör: Föreningen Norden

lördag 4 september 2010

Mordet på Halland

I Danmark ser man inte med blida ögon på sina deckarförfattare. Helst ska man som författare ha gått Danmarks Författarskola, startad av Poul Borum, och helst ska man vara minimalist. Deckare ska man inte skriva och inte heller böcker om sitt eget liv. Det är inte fint.
Men Pia Juul, som är en högt aktad dansk författare, har gått i rätt skola, skrivit lyrik och dramatik och noveller och sitter i Danska Akademien, har just kommit ut med en kriminalroman som fått Danske Banks litteraturpris och uppskattas mycket av läsarna.
Mordet på Halland är titeln. (Halland är enligt Pia Juul ett norskt egennamn.) Romanen är ingen regelrätt kriminalroman. Den handlar mest om änkan till den mördade mannen och hennes sökande efter den människa som varit hennes man och för vilken hon offrat så mycket.
Till exempel sin dotter, Abbey. Hur väl känner man egentligen den man lever allra närmast? Pia Juul fokuserar stora frågor som döljer sig i vardagslivet; människors ensamhet och det absurda i tillvaron
Bess, nybliven änka och författare, förefaller egendomligt sluten och nästan som bedövad. Relationer är inte hennes starka sida. Hon snubblar sömngångaraktigt omkring i tillvaron och skriver en novell då och då. Men kanske anar man en ljusning ändå.
Slutet är gåtfullt för att uttrycka det milt. Men spännande läsning är det. Bara inte på det sätt man förväntat sig.
Jag ser fram emot novellsamlingen Dengang med hunden.