måndag 16 september 2019

Utmaning: Actors & Characters - Julia



Lyran: Utmaningen är att berätta lite om en författare och en karaktär med samma (eller i alla fall liknande namn). Själv tänker jag att det är rätt lätt med författare, men desto svårare med karaktärer.

Författare: Christina Juliana (Julia) Nyberg (Euphrosyne)(1785 - 1854).

Det här namnet träffade jag på häromdagen när jag letade efter någon helt annan. Jag kände igen det, men kunde inte alls placera kvinnan bakom. Julia Nyberg fick, under pseudonymen Euphrosyne, status som den enda verkligt talangfulla kvinnliga poeten bland de svenska romantikerna. Atterbom var hennes allra bäste vän och beskyddare. Hon skrev mestadels poesi, men "Den sköna Cunigunda" är en prosatext som finns i Nyare dikter 1828. Cunigunda har sitt huvud för sig. Hon vill gärna gifta sig med den man hon förälskat sig i men det skulle vara helt utan barn och andra förpliktelser. Möjligen ville hon göra upp med romantikens patriarkat. Det finns flera andra intressanta temata i Den sköna Cunigunda. Euphrosyne skrev också nya texter till gamla folkvisor. Ett exempel på det är Vårvindar friska.


Kararktär: Julia 
i Jag, Claudius, Kejsar Augustus levnadsglada dotter som gifte sig med den ene efter den andre och hann med många otroheter.
Hennes styvmor Livia gav henne en gammaldags uppfostran; hon var också bildad och intresserad av litteratur; vacker och godhjärtad. Men hon hamnade på en öde ö som straff för sitt vidlyftiga leverne. Det gick en serie i TV som var jättebra. Den byggde på två böcker av Robert Graves, Jag Claudius och Claudius - guden och hans hustru Messalina.

söndag 15 september 2019

En smakebit på søndag

""Brevet från Mademoiselle ligger och väntar i postfacket när jag kommer från dagens sista föreläsning, europeisk historia, grundkursen. Jag sliter upp det och läser medan jag springer upp för trapporna till studentlyan på översta våningen. Välkommen till Mademoiselle! Ni är en av de tjugo lyckliga som blivit valda. Juni 1953 kommer att bli en oförglömlig månad för Er. Vi på Mademoiselle önskar att ni beaktar följande: Mademoiselle är modetidningen för den moderna kvinnan som är mån om att vara både snygg och smart. Under Er tid hos oss kommer Ni inte bara att ge avtryck i tidningen utan överallt Ni rör Er. Ni är praktikant under fyra veckor, men ni måste klä er som om Ni var anställd. Tänk på att ni under Er månad hos oss inte endast kommer att sitta på vår luftkonditionerade redaktion. Ni kommer även att göra studiebesök, gå på luncher och middagar och framför allt bli fotograferad. Kvällstid ägnar vi oss åt kultur och representation. Ni kommer att vilja vara tiptop dygnet runt."

Från sidan 15 i Körsbär i snön av Sanna Tahvanainen.
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR

lördag 14 september 2019

Fem en fredag v. 37: Google

Elisa Mathilda
googlade fram fem frågor den här veckan:

1. Vilken hushållssyssla tycker du allra minst om?  
Att dammsuga
2. Vilket kollektivmedel använder du helst inte

Har inget emot någon del av kollektivtrafiken även om jag inte åker taxi så ofta

3. Vad är ett ljud du älskar?
Att lyssna till barnbarnen

4. Om du skulle måla en tavla av ett motiv du sett ifrån veckan, vad skulle det vara?


5.Vad är något du lärt dig den här veckan 
En hel del om benediktinorden grundad av Benedikt av Nursia

Veckans mening v. 37



"I barndomen susade somliga träd även vindstilla dagar."

Ur I andras skönhet av Adam Zagajewskij, Norstedts 2015

I översättning av Anders Bodegård 

Det här är Roberts idé och jag har länge tänkt hänga på

torsdag 12 september 2019

Helgfrågan v. 37

Mia undrar i sin helgfråga


Varför tror du författare väljer att skriva ihop?
Jag kommer allra först att tänka på det franska paret Willy och Colette som skrev ihop på så sätt att han tvingade henne att skriva och satte sedan sitt namn på böckerna. Sidonie Gabrielle Colette var fjorton år yngre än sin man, musikkritikern, och journalisten Henri Gauthier - Villard, pseudonymen Willy. När Colette debuterade 1900 med romanen Claudine satte maken sitt namn på boken. Ytterligare tre böcker om Claudine fick Willy som författare. Jag läste böckerna som mycket ung och var gruvligt upprörd över att Willy stängde in sin fru och inte lät henne komma ut förrän hon skrivit ett visst pensum.
Så småningom  tröttnade Colette på makens otroheter och paret skilde sig, sakta men säkert. Flera av Colettes romaner har dramatiserats och filmats; till exempel Chéri och Gigi.

Bonusfrågan faller på eget grepp. Jag är ganska duktig på att bevara hemligheter - även mina egna - så min mun är förseglad.

onsdag 11 september 2019

Utmaning: Authors & Characters - John

LYRAN: "Berätta om en författare och en litterär karaktär som båda bär veckans utvalda namn. Var gärna fantasifulla med namnen, de kan vridas och tänjas, gälla alla kön, olika versioner i olika länder o s v. Improvisera! Varje måndag lägger jag upp ett inlägg med veckans namn och mina val. Lägg upp era egna inlägg, släng in en länk i mina kommentarer, besök varandra för att få lästips och kommentera gärna."
Roligt med en ny utmaning ifrån Lyran. 
Den första författar - John som dök upp i mitt huvud var John Le Carré. Hans allra mest välkända roman är Spionen som kom in från kylan. Här associerar jag till bilden av den ensamme, dystre Richard Burton i rollen som den likaledes enstörige George Smiley. Om jag försöker läsa John le Carré dröjer det inte länge förrän jag har tappat bort mig. Filmerna klara jag ganska bra. Men hur håller spionerna och kontraspionerna rätt på alla trådar? Hur klarar de att inte försäga sig? Hur vet de vem som är vän eller fiende? Hur lyckas de klara livhanken?
John som fiktiv karaktär får bli butlern i en av W M Thackerays stora romaner, The History of Pendennis, som jag kom i kontakt med när jag läste Kongsager av Mathilda Malling för ett par veckor sedan. Tant Helena, som är en huvudkaraktär i den boken, läste gärna Thackeray och särskilt då Pendennis. Arthur Pendennis är den unge mannen ifrån landet som kommer till London för att göra sin lycka. Thackeray gisslade sin tids seder och bruk. Inte nog med att han kunde skriva. Han tecknade också och hade utbildat sig i teckning i London.                                                                           

tisdag 10 september 2019

Tisdagstrion: Norrland

Helenas tisdagstrio har temat Norrland. Det är tillåtet att tolka som en vill.

1. Hitom himlen av Stina Aronson är en fantastisk bok som jag ofta drar fram i olika sammanhang. Emma Niskanpää är och förblir en oförglömlig karaktär i svensk litteratur. Hitorm himlen är en modern klassiker. 
2. Lifterskan av Cannie Möller.
Tecknaren Rebecka Gudner är på väg till Skogsböle, familjens hus i Norrland, och befinner sig någonstans mellan Härjedalen och Jämtland. Hon tänker sig en veckas lugn och ro. Det är alla helgonanatt, snön har fallit oavbrutet i flera timmar. Klockan är tre på natten när Rebecka Gudner tycker sig se en flicka skymta i snöyran framför bilen. Hon stannar och stiger ut i kylan i sina tunna kängor. Detta kommer att förändra hela hennes liv.

3. Norrlands akvavit av Torgny Lindgren.  Olof Helmesrsson, 83, f. d. predikant återvänder efter femtio år till Avabäck i Västerbotten där ha en gång frälste fyrahundrasexton själar (och dessutom införde tandborstningen). Nu är förhållandet det motsatta. Olof Helmersson har tappat tron och tänker nu även omprogrammera de frälsta. Olof tänker inte riktigt på att församlingen troligtvis minskat. Detta är så  Torgny lindgrenskt.                      

PS! Skandal! Glömde en favorit: PO Enquist, Västerbotten. Läs till exempel Liknelseboken, den kärleksroman han aldrig trodde att han skulle skriva. DS

måndag 9 september 2019

Prästkragsbukett

Kanske blir denna Prästkragsbukett från Ellen Keys Strand färdigbroderad om jag samtidigt lyssnar på Litterära samtal. Kerstin Wixe samtalar med tio av våra främsta författare om skrivandet och författarlivet. En möter P O Enquist, Katarina Frostensson, Knausgård, Aino Trosell, Majgull Axelsson, Klas Östergren, Sara Kadefors, Åsa Larsson, Torgny Lindgren och Bob Hansson.
Ellen Keys Strand; Ett hem för själen. Ingela Bendt har skrivit om Strand.

söndag 8 september 2019

En smakebit på søndag

" När jag föddes existerade inte namnet för det jag var. De kallade mig nymf och utgick ifrån att jag skulle bli som min mor och mina mostrar och mina tusen kusiner. Vi var de minst betydande av de mindre betydande av gudinnorna och våra krafter så blygsamma att de med nöd och näppe kunde garantera vår odödlighet. Vi talade med fiskar och skötte blommor, lockade droppar ur molnen och salt ur vågorna. Det ordet, nymf, stegade upp längden och bredden på vår framtid. På vårt språk betyder det inte bra gudinna, utan även brud. Min mor var en av dem, en najad, beskyddare av källor och vattendrag. Hon fångade min fars intresse när han var på besök hos hennes far, Okeanos. Helios och Okeanos satt ofta vid varandras bord på den tiden. De var kusiner och jämnåriga, men såg inte ut att vara det. Min far glödde som nysmidd brons, medan Okeanos var född med rinnande ögon och ett vitt skägg som nådde honom till midjan. Men de var båda titaner och föredrog varandras sällskap framför de nya gnälliga gudarna på Olympen, som inte hade sett världens skapelse."
Från sidan 7 i Kirke av Madeline Miller. Övers.: Niclas Nilsson.
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR.

lördag 7 september 2019

Kongsager

Kongsager - eller som romanen heter på svenska Släktmötet på Kungsåkra - skrevs av Mathilda Malling 1928. Båda titlarna är bra. Kongsager/Kungsåkra är faktiskt någon sorts huvudkaraktär i boken; navet kring vilket allt och alla rör sig. Ägare till Kongsager är Jesper Dobberan som tänker fira sin 75 - årsdag med en stor sammandragning av släkten. Han är änkeman efter Adelheid som var den som hade förmögenheten. Äktenskapet blev barnlöst, men det saknas inte intressenter till Kongsager. Farbror Jesper har också sina favoriter. Det finns tre föräldralösa flickor som fostrats upp av en syster till honom och som han tycker sig stå i skuld till efter det att han behandlat deras far illa. Den äldsta Arna, ingår ett resonemangsäktenskap för att rädda den gård som är flickornas. Hon offrar sig för sina systrar. Emma, mellanflickan, vill skriva. Lusten att skriva finns i släkten och verkar vara helt accepterad. Emma finner sig väl till rätta på Kongsager dit hon blivit bjuden på obestämd tid. Den yngsta, Minnie, ägnar sig framför allt åt att vara vacker. Ett par yngre kvinnor uppvisar likheter med Berta Funcke - huvudperson i Stella Kleves/Mathilda Mallings skandalroman från 1885 med samma namn. Yta, flärd, fester dygnet runt; tomt och renons på planer och innehåll och ett omåttligt begär efter sensationer. Bojan är till ex en sådan kvinna "född till mannekäng och med ungefär lika mycket hjärta och fantasi som en sådan". Tant Gunilla finns vid sin bror Jespers sida. Hon är en storslagen kvinna älskad av så gott som alla. Intressant är att hon läser Baudelaire och hennes favorit är Henri Beyle. Här diskuteras kvinnor med kortklippt och bobbat hår och sådana som valt bort spinnrocken för ratten. Ett ungt äktenskap är på väg att gå i kras. Vad ska farbror Jesper säga? Pengar är klyftan som skiljer folk och folk, sägs det. Miljön är Skåne, troligtvis den västra delen. När det äntligen blir farbror Jespers födelsedag den 4 augusti har mycket klarnat för en del av kontrahenterna och farbror Jesper har slutligen kommit fram till en lösning han är nöjd med. Det finns mycket av olika slags ensamhet i Kongsager. Kvinnornas/flickornas villkor belyses. En får en känsla av nytt som rör sig i tiden och som kan verka svåröverkomligt för många. Vad är vänskap? Ska en gifta sig av kärlek eller  ingå resonemangsäktenskap? Jag har den bestämda känslan att Mathilda Malling har lagt ner mycket av sig själv och sina tankar i den här romanen. Romandebuten aktualiseras och barndomens Skåne återupplivas. Mathilda Malling har nu bott i Köpenhamn i 38 år. Hon är 74 år och kanske känns det bra att i Kongsager åter besöka fosterlandet?
Den här boken passar in på nr 31 i Roberts Kaosutmaning: Läs en bok på ett annat språk än svenska och engelska.

torsdag 5 september 2019

Helgfrågan v. 36

I veckans helgfråga undra Mia om vi ska till mässan i år?

Det ska jag inte. Skulle faktiskt varken hinna eller orka. September är en väldigt upptagen månad. På gott och ont. Har älskat bokmässan genom åren och brukar alltid önska att jag kunde åka. Men i år inser jag min begränsning.

Bonusfrågan: Vilken bok känner du att du måste köpa in?
Jag vill sätta världen i rörelse. En biografi över Selma Lagerlöf. 
Av Anna - Karin Palm. Jag tror att denna och Anna Nordlunds Selma Lagerlöf. Sveriges modernaste kvinna från 2018 kompletterar varandra på ett utmärkt sätt. Nordlunds bok har ett utärkt bildmaterial.

onsdag 4 september 2019

Det modernas genombrott i Norden

Det modernas genombrott i Norden överraskar direkt när jag slår upp den. Det modernes gjennombrudd i Norden heter den då. Jaha. Det gör ingenting. Boken är en antologi med texter och bilder från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige från tiden 1870 - 1920. "Antologin avspeglar framväxten av de nya livsformer som med ett uttryck från denna period gärna kallas "moderna". --- De moderna livsformerna slår igenom vid olika tidpunkter i de nordiska länderna och antar också olika former. Urvalet av texter och bilder tar sikte på att återspegla också denna tidsmässiga olikhet. "
I antologin finns väldigt fina bilder av mer eller kända fotografer och andra konstnärer. Författarna är mestadels kända författare, men vilka var Erna Juel - Hansen, Olivia levinson, Jón Thoroddsen, Kaarlu Kramsu och  Jóhann Sigurjónsson. Om jag någonsin träffat på namnet Hulda Unnur Benediktsdóttir Bjarkling  (1881 - 1946) tidigare hade jag kommit ihåg det. Nu var hon i alla fall en av nyromantikens banbrytare i Island. Antologin är tänkt för gymnasiet.

Det moderna genombrottet i Nordens litteratur är också en textantologi i urval och med kommentarer av Lars Furuand. Den vänder sig till dem som bedriver akademiska studier. Och har är litteratururvalet mer omfattande och innehåller mycket av stora, kända namn. Strindberg får ca disponera hela 175 sidor, Ola Hansson kommer som god tvåa med 86 sidor. Den enda kvinnan i församlingen, Victoria Benedictsson, får hela 18 sidor!

tisdag 3 september 2019

Tisdagstrion: Kvinnlig vänskap

Kvinnlig vänskap är temat för Ugglans och Bokens tisdagstrio v. 36.


1. Tuttan och Ingeborg
(You Can't Play In Our Yard Anymore)
Tuttan och Ingeborg, två flickor små,
med ljust och vackert hår och ögon blå.
Rosetter i håret, på skon likaså,
förklä'n med fickor i har dom bägget två.
Från skolan kommo de jämt hand i hand,
och därvid knöto de ett evigt vänskapsband.
Men en gång plötsligt börja' de att slåss:
"Nu får du aldrig mera komma hem till oss.
Jag vill'nte leka mer på er gård, jag är inte vän med dej mer,
Jag kan gno på källartaket när du står utanför och ser.
du får'nte  klättra mer i vårat träd och jag gillar inte dej,
jag vill'te leka mer på er gård när du är så le mot mej!"

Vägen till skolan var fruktansvärt lång,
när de gingo var för sej för första gång.
Timme på timme går, grämelsen gror,
bägge sväljde tåren, sorgen var stor.
Men vid det sista långa rastkvarter,
kan inte Ingeborg klara sej mer:
"Tuttan, jag ångrar så på det där du vet,
låt oss vara vänner i all evighet!
Kom och följ med hem på våran gård, jag är'te ledsen på dej mer,
vi kan gno på källartaket, när dom andra står och ser.
Du får gärna klättra i vårt träd, kom och följ med hem till mej,
kom och följ med hem på vår gård, för jag är så kär i dej!" 
Svensk text: Ernst Rolf
2. Springa med åror av Cilla Naumann handlar om två flickor, 
Monika och Johanna, och deras vänskap genom åren. 
De kommer från helt skilda världar och 
träffas först under sommarloven. 
De fungerar bra ihop och har väldigt roligt . 
Monika får se sin hemmiljö genom sommargästernas ögon. 
Allt är bra tills Martin dyker upp och förstör.
3. Gunilla Linn Persson, Vännen. W&W 2003
Den här boken läste jag långt innan jag började blogga. 
Och jag minns den än.
Två kvinnor på ön Järnöran efter det att 
sommargästerna farit hem och hösten står för dörren. 
Ellinor är trettio år och har fyra barn. 
Edit Ingman är åttio och har börjat bli förvirrad. 
Hon är mycket ensam. Lite har hon sig själv att skylla. 
Mellan dessa båda kvinnor växer en vänskap fram. 
Även om Edit varje dag frågar Ellinor vem hon är. 
Jag minns hur författaren skildrar den gamlas sätt att röra 
sig ute i naturen; hur hennes fötter tar sig fram liksom 
på egen hand. Jag har läst flera böcker av Gunilla Linn Persson 
som jag varit väldigt förtjust i.

måndag 2 september 2019

All världens berättare

 

















Hittade på ett loppis en hel bukett All världens berättare. Obs! jag köpte inte alla. Längst upp t. v. ligger 1946:5 som innehåller berättelser av Faulkner och Leo Tolstoj. Johannes och huldran är en känd berättelse av Gustav Sandgren. 
AvB 1954:1 innehåller bl. a. Stig Dagerman, Dashiell Hammett och Aksel Sandemose.
Omslagsbilden till AvB 1954:8  är ett väldigt bra porträtt av Tage Aurell. Uno Florén gör ett hemma - hos reportage.
AvB 1946:9 innehåller bidrag av bland andra Ernst Ahlgren, Rudyard Kipling , Arthur Schopenhauer och Ivan Turgenjev

söndag 1 september 2019

En smakebit på søndag

"Tidsresenären - för det är praktiskt att kalla honom för det - höll på att förklara ett mycket komplicerat problem för oss. Hans grå ögon lyste och tindrade, och hans vanligtvis bleka ansikte var fyllt av färg och liv. I eldstaden flammade brasan, och den mjuka strålglansen från silverlampetterna fångade kolsyrebubblorna som dansade och blixtrade i våra glas. Våra stolar,  som var gjorda efter hans eget patent, verkade omfamna och smeka oss snarare än att bara underkasta sig att bli suttna på. Där fanns den där lyxiga avslappnade atmosfären efter en god middag när tankar tillåts ströva fritt utan krav på exakthet. Han förklarade problemet för oss - och poängterade vikten av sina tankar genom att gestikulera med ett magert pekfinger - medan vi lojt satt och beundrade hans kreativa tankebanor. Han tog sin nya paradox väldigt allvarligt. (Det var i alla fall som en paradox vi tänkte på den.) "Lyssna noggrant nu", sa han. "Jag måste vända upp och ner på ett par föreställningar som är allmänt accepterade. Den geometri till exempel som ni fick lära er i skolan är baserad på ett missförstånd."
Från sidan 7 i Tidsmaskinen av H. G. Wells
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på smakprov av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna.
Fler smakebitar HÄR

lördag 31 augusti 2019

I grevens tid (finskt uttryck)

Författaren Mikko Porvali arbetar som utredare på polisen. Han har skrivit flera böcker med militärhistoriskt innehåll och även nominerats till Finlandiapriset för facklitteratur.  Blod döljer inget är andra delen i en trilogi med serienamnet Karelen noir. Den handlar om hur extremhögern växer fram i Finland. Miljön är Viborg i början av 1930 - talet. Lapporörelsen (hö) förpassar kommunister till andra sidan gränsen till Ryssland. Kommunisterna skjuter gärna en polis eller två. Poliskommissarierna Salomon Eckert och Jussi Kähönen försöker upprätthålla lag och ordning. Eckert är den dynamiske, impulsive. Kähönen iakttar och berättar.  Den historiska bakgrunden är riktig och många händelser och karaktärer har verklig bakgrund. De båda arbetskamraternas personliga bakgrund träder långsamt fram. När finska vinterkriget bryter ut omringas staden Viborg av de röda. Det blir kaos på gatorna och poliserna blir soldater. Det som inte tycks beröras av bombningarna är byråkratin. Uhro Kekkonen har som sista arbetsuppgift utfärdat en häktningsorder på Eckert för mord. Men Johannes Känönen griper in. Han tänker på deras vänskap och på Eckerts vana att för varje död kropp de båda poliserna träffade på gå och tända ett ljus i Eliaskyrkan. Del ett i trilogin har titeln En blå död och tilldrar sig i Viborg tio år tidigare. Jag gillar de här båda kommissarierna som cyklar och åker släde i ämbetet. Jag funderade på titeln men i sista stund gick det upp ett ljus. Den här polisromanen platsar i Ugglans&Bokens läsutmaning Månadens språk för augusti. Det är nämligen finska. "I grevens tid"  syftar på Per Brahes tid som generalguvernör i Finland dr han uträttade så många bra saker att man längtansfullt talade om "i grevens tid". (Men det kan också betyda i sista minuten.)

Titel; Blod döljer inget
Författare: Mikko Porvali
Översättning: Heidi Granqvist
Förlag: Lind&Co
Tryckår: 2018
Antal sidor: 328


fredag 30 augusti 2019

Tävling!

Mias tävling:
Tävling:
1.a pris
En inbunden och en pocket av Erika Rockborn
2.a pris 
En inbunden bok av Fiona Cummins
3:e pris
En fin anteckningsbok
Regler:
1. Om man vill vara med svarar man på Helgfrågan och skriver i kommentarer att man vill medverka.
2. Extra chans då tipsar man om tävlingen på sin blogg eller Instagram.

torsdag 29 augusti 2019

Helgfrågan v. 35

Hur länge har du haft din blogg undrar Mia i sin Helgfråga.
Jag har varit kvar på samma plats sedan start och det var väl ca 2006, vad vet jag? Hålla reda på läsningen var det som gällde då och det gäller fortfarande.

Bonusfrågan gäller Spotify, som jag har ett ganska kyligt förhållande till. Har inte känt behov av det över huvud taget. Men - vem vet?

onsdag 28 augusti 2019

Tidningen Hemslöjd

Mitt allra första alldeles egna nummer av Tidningen Hemslöjd innehåller ett fylligt reportage om den japanska sömnadstekniken sashiko och lagningsmästaren Takao Momiyama. Det finns något i sashiko som inte går att se med blotta ögat. Ett värde som inte handlar om pengar och/ eller miljö. Först nu efter ett helt liv med nål och tråd börjar han förstå vad det är. Någon gång - ganska snart - ska han får förklara för mig

Bland alla otroligt läckra kurser som erbjuds på olika ställen i landet finns en där en får lära sig att sy Komebukuro, en japanska väska. Här kan en använda sina finaste tyger, lappar, broderier och band. Symaskin får en också medföra själv

Skulle en känna mera för att sticka vantar ifrån Jukkasjärvi så finns det kurser för det också.

tisdag 27 augusti 2019

Tisdagstrio: Livet förr

Livet förr är temat för Helenas tisdagstrio. Vi tolkar som vi vill. Jag väljer romaner som berättar något om sin tid utan att vara direkt historiska.


1. Och bergen skall rämna av Erika Olofsson Liljedahl
    Någonstans brister himlen av Erika Olofsson Liljedahl
Prästfrun Hedvig kommer till Norrland i början av 1900 - talet. Hon har vissa svårigheter att finna sin plats i tillvaron. Mannen är inte speciellt hjälpsam. Hedvig börjar undervisa samebarn och tycker sig ha funnit en uppgift.

2. Emilys porträtt av Margareta Lindholm
Unga Erin från Irland är tjänsteflicka i familjen Brontë. Hon fäster sig alldeles särskilt vid Emily
3.  Att föda ett barn av Kristina Sandberg
Sörja för de sina
Liv till varje pris 
Hemmafrun Maj och hennes liv har engagerat många genom alla tre delarna i trilogin. Hon är inte lycklig i äktenskapet och det är svårt med hela släkten.Hon är ensam och längtar hem till mamma. Men hon försöker på alla sätt

måndag 26 augusti 2019

Mammorna

I Alexandra Pascalidous nya bok Mammorna får tjugo mammor ifrån olika länder boende i svenska förorter tala fritt utan att författaren lägger sig i. De är i olika åldrar och faser av livet. De lever mitt ibland våld och kriminalitet. Oftast är de ensamstående mödrar som väcks mitt i nätterna av poliser som berättar att deras älskade söner mördats. De lever mitt i våldet och kriminalitetens utan att delta. De bor i miljonprogrammen, ofta s. k. no-go-zoner, och de kämpar mot alla odds. Somliga mammor tvingas ange sina egna söner  och kan andas ut när de sitter häktade. Alexandra Pascalidour upptäcker att det inte finns någon forskning gjord på området ; ingen har gjort någon rapport; ingen har intresserat sig. Dessa mödrar finns inte. Jag tycker att ett genomgående drag verkar vara att kvinnorna valt fel män. Eller att fel män valt dem. Jag har inte läst alla berättelserna ännu, men det är starka historier, somliga med en mycket personlig röst och ett eget  språk. För många av dessa mammor är förorten deras egen miljö som de inte vill lämna ens när de får en möjlighet. Det är skillnad på orten och bilden av orten påpekar författaren i bokens sista kapitel som har titeln: Mammorna och miljonprogrammen. Pascalidou gör rätt som låter kvinnorna berätta fritt. Hon utgår ifrån sin egen mors livsöde vilket är en grund för det egna engagemanget.

Titel: Mammorna
Författare: Alexandra Pascalidou
Förlag: Atlas
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 345