En magisk man

Den som är känslig för runda ord och rått språk och inte står ut med explicita skildringar av intim samvaro bör absolut avstå ifrån Maria Maunsbachs senaste roman En magisk man. Detta är kvinnans syn på mannen som sexobjekt. Men det är så mycket mera. Jenny älskar flyttgubben Mikael, varmt och helt, och börjar genast boa in sig och tänka på framtiden. Jenny älskar hans vackra lockar och kraftiga, håriga lår och har inte i hela sitt liv tidigare sett en så vacker man. När Mikael berättar att han tänker återvända till Thailand där han varit thaiboxare och MMA - fighter och skaffat sig ett pipande ljud i näsan och hjärnskada, blir Jenny helt ifrån sig. Det går upp för henne hur olika de fungerar. Det blir slut med de läckra matlådor hon skickat med honom till arbetskamraternas gröna avund. För Jenny hör kärlek och mat ihop. Mikaels bakgrund skildras av en allvetande berättare i vartannat kapitel. Han har en krävande mor som han allra helst vill komma bort ifrån. Mormor Elsa är bättre då även om hon också har sina krav. Åtminstone upplever Mikael det så. Mikael kommer ifrån arbetarklassen och är en spdan man som högutbildade kvinnor väljer bort. Han får dock Jenny att känna sig mycket älskad även om han sviker vid ett par viktiga tillfällen. Jag tycker att författaren är duktig på att beskriva Jennys känslor och hon försöker också sätta sig in i Mikaels. Han är rädd för relationer och bindningar. Han måste vara fri. En magisk man är en mycket kroppslig, köttig och (i alla bemärkelser) naken roman. Maria Maunsbach väjer inte för det löjliga, äckliga eller frånstötande. Men det jag tar med mig från den här välskrivna och ibland roliga romanen är ömheten och värmen. Maria Maunsbach läste in sig på manliga 1900 - talsförfattare innan hon gav sig i kast med att skildra sin magiske man. Hon fann en frihet i blick och språk som hon lärde sig av. Nu väntar jag bara på att hennes egen inläsning av En magisk man ska bli klar. Den måste lyssnas på på hennes egen oefterhärmliga malmöitiska. 

Titel: En magisk man

Författare: Maria Maunsbach

Förlag: Natur & Kultur

Tryckår: 2025

Antal sidor: 330 

Authors & Characters -Johannes

Lyrans måndagsutmaning Authors & Characters innebär idag en författare och en fiktiv person med namnet Johannes.

Evangelisten och tillika aposteln Johannes tillskrivs Johannesevangeliet, Johannesbreven och Johannes uppenbarelse. Forskningen är inte överens om huruvida det är samme Johannes som skrivit allt detta. Men aposteln/evangelisten Johannes tillhörde Jesu närmsta krets. Hans dag infaller den 27 december.



Maria Maunsbachs roman Bara ha roligt handlar om Lydia som är 26 år och har haft en rad kortvariga förbindelser med olika män. Hon arbetar som kommunikatör på kommunen. Johannes är 35 år och studerar till arkitekt. Han är far till 4 - åriga Greta. Dessa båda träffas genom gemensamma bekanta. Ingen kan påstå att det uppstår någon ljuv musik, men de tycker på något sätt att de passar varandra.

Bara ha roligt

Brombergs förlag

Bara ha roligt av Maria Maunsbach handlar om Lydia som är 26 år och har haft en rad kortvariga förbindelser med olika män. Hon arbetar som kommunikatör på kommunen. Johannes är 35 år och studerar till arkitekt. Han är far till 4 - åriga Greta. Johannes har haft en del långvariga förhållanden. Dessa båda träffas genom gemensamma bekanta. Ingen kan påstå att det uppstår någon ljuv musik, men de tycker på något sätt att de passar varandra. Och det gör de väl i vissa avseenden. I mina ögon är Johannes ett stort och omoget barn. Han styr deras förhållande till punkt och pricka. Det är förvisso inte hans fel att Lydia är så eftergiven. Den enda gången hon säger nej så är det när det gäller att träffa Johannes lilla dotter. För Johannes går dottern före allt annat. Det är det mest positiva som kan sägas om honom. Miljön är Malmö. Lydia drar omkring ensam, med sina vänner och med Johannes på gatorna och krogarna. Ibland kan en dra på smilbandet, men ganska ofta är allt trivialt och trist. Författaren har ett direkt och gränslöst sätt att berätta sin historia. Hon förskönar ingenting och jag tror inte att hon kan stava till ordet romantik över huvud taget. Det behöver inte vara fel, tvärtom, men allt behöver ju inte vara så in i minsta detalj naturalistiskt. Tankarna går ibland till Isabelle Ståhls Just nu är jag här och Nuckan av Malin Lindroth. Lydias ensamhet och desperata längtan efter ett vanligt, vardagligt förhållande påminner om det en möter hos Elise i Isabelle Ståhls roman och hos Malin Lindroth. Bara ha roligt gick fort och lätt att läsa. Den är intressant på sitt sätt och känns som rapport från en verklighet; en tid och ett samhälle.