Veckans kulturfråga v. 51 2025

 

enligt O: Veckans kulturfråga v. 51 2025: Vad läser du i jul?

En hel del hoppas jag. Lånetiden på Inte längre människa av Osamu Dazai är snart slut så den måste jag ta itu med. Det är den bok japanerna läser mest fick jag nyligen veta. Den svenska utgåva från 2008 som finns är översatt av Anna Troberg ifrån kinesiska, men nu håller Lars Vargö på med en översättning ifrån japanska som troligen ska komma ut våren 2026. Änglars bröd: en memoar av Patti Smith får jag i julklapp av mig själv. Det är en fortsättning på Just kids. Naturligtvis hoppas jag att tomten har en helt oväntad bok med sig också. Systrarna av Arnold Bennett (1867 - 1931) både lyssnar jag på och läser. När en väl vant sig vid det långsamma tempot och uppläsarens absolut nollställda röst upptäcker en många kvaliteter. 

Systrarna

Jonas Hassen Khemiris senaste roman, Systrarna, är en tegelsten på 720  sidor med långa slingrande lättlästa meningar, roliga formuleringar,  träffsäkra iakttagelser, småelaka beskrivningar av utseenden, livfulla miljöbeskrivningar - allt detta gör att läsaren känner sig vara med i berättelsen som om någon satt och berättade för en. Det handlar om två svensk - tunisiska familjer och deras historia. De tre systrarna Mikkola är Ina, Evelyn och Anastasia. De har bott i närheten av Khemiris familj med tre söner på Drakenbergsgatan på Södermalm under en tid ända tills de plötsligt försvinner. Senare stöter de på varandra från tid till annan på fester, utbildningar och resor. Alla hamnar de i USA. JHK efter lång väntan på ett författarstipendium för att skriva boken. Författaren har lagt olika delar av sig själv i de tre systrarna. Ina är äldst av  systrarna; författaren/berättaren/ JHK äldst av de tre bröderna. Evelyn speglar människorna omkring sig men var finns hennes sanna jag. När hon kommer ur sitt sammanhang lossnar det för henne. Det känner JHK igen. I båda familjerna är det mammorna som utgör ryggraden. I författarens familj blir föräldrarnas skilsmässa ett trauma. Fadern ägnar sig sedan aktivt åt att undvika att betala underhåll till exfrun och barnen. Relationen till fadern är probldematisk. Ganska tidigt anar barnen att det finns hemligheter och någon sorts samband mellan familjerna. Någon gång finns det avsnitt jag skulle kunna leva utan, bl. a. ett bröllop som visserligen är som en film av Emir Kusturica, men som jag inte förstår meningen med. Romanen - för det är en roman poängterar JHK - är indelad i sju böcker med början år 2000 och slut 2035. Första året omfattar ett år; 2035 en minut. Tiden krymper. En inser att författaren arbetat mycket och länge med den här romanen. I det stora hela en sympatisk roman  av en mycket sympatisk författare om än inte hans bästa. Den hade dock varit värd ett snyggare omslag enligt min mening.

Titel: Systrarna

Författare: Jonas Hassen Khemiri

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2024

Antal sidor: 721

Veckans kulturfråga v. 33 2024

enligt O: Veckans kulturfråga v. 33: Vilken bok var din bästa sommarläsning?

Jag har läst flera bra böcker i sommar, till exempel Efterklang av An Yu; en mycket originell roman som en bara älskar utan att egentligen kunna redogöra för varför. Jag har också läst Systrarna av Jonas Hassen Khmiri men den har jag inte hunnit skriva om ännu. Den var jag mycket förtjust i. Och så håller jag på med Bergtagen av Thomas Mann. Det är en läsupplevelse varken mer eller mindre. En får vara beredd på att den tar tid men det är den värd. Jag förstår att barnen kallade sin far Trollkarlen och Colm Tóibíns roman om Thomas Mann har titeln Magikern. Bergtagen är under läsning.

Systrarna

Systrarna är den första romanen jag läser av Anna Jörgensdotter. I förstone känns den övermäktig. Om jag förstår saken rätt så har den självbiografiska inslag. Huvudpersonen heter också Anna. Hon är också rödhårig och de är ungefär lika gamla. Många andra kvinnor nämns, såsom Sara Lidman, Kathy Acker, "en amerikansk författare med influenser från punken och postmodernismen och en vilja att provocera", Sonja Åkesson, Molly Johnsson, konstnären Ester Henning, Frida Kahlo och många flera. Anna Jörgensdotter berättar om kvinnliga anarkister som haft stor betydelse men som inte omnämns med namn ens. Hon har uppenbara problem med sina relationer. Hon blir lätt förälskad men har svårt att få det gensvar på den kommunikation hon vill ha. Männen kallas hundmannen, den nye, den nygamle och dylikt. Liksom Anna Jörgensdotter är romanens Anna född i Sandviken men bor i Gävle. Hon rör sig mellan olika platser och tider och ibland kan det hända att en tappar tråden. Hon åker runt och håller föredrag, men det ligger hon onödigt lågt med. Synd. Annars tar hon ut svängarna så en blir lätt åksjuk. Väninnan Adela och farmor har en särskild plats i Annas hjärta. Och barnen, förstås, som hon delar med deras far. Hon hade aldrig trott att hon kunde bli mamma, men hon anser sig vara en ganska god sådan. Bitvis lider hon av depressioner och panikångest, men det verkar vara hanterbart. Jag tänker att jag nog ska läsa något annat också av Anna Jörgensdotter så jag kan få en klarare bild av henne som författare.

Titel: Systrarna

Författare: Anna Jörgensdotter

Förlag: Albert Bonniers förlag

Tryckår: 2022

Antal sidor: 329