Modig modernist på kvinnodagen

Rut Hillarp (1914 - 2003) föddes i en mycket religiös familj - modern var evangelist och fadern var verksam inom Missionsförsamlingen - gifte sig med en av sina gymnasielärare  och flyttade till Stockholm vid 18 års ålder. Det varade inte länge. Den dynamiske rumänske diplomaten Michail Livada kom emellan. Rut Hillarp åkte till Paris och umgicks med författare, musiker och konstnärer och utnyttjade det kulturella livet till fullo. 1946 - samma år som fyrtiotalsmodernismen i Sverige fick sitt stora genombrott - debuterade Rut Hillarp med diktsamlingen Solens brunn. Mottagandet var inte alldeles lysande.1948 kommer den andra diktsamlingen Dina händers ekon och 1950 den tredje, Båge av väntan.
Den första romanen Blodförmörkelse. Lyrisk historia (Livada är mannen i den tvåstämmiga texten) gav hon ut på eget förlag och 1954 kommer hennes andra roman Sindhia som blir hennes verkliga genombrott. I denna figurerar den stora kärleken i hennes liv, författaren Sivar Arnér. Sindhia utforskar både Paris och kärleken. Det är en lyrisk och skarpsinnig undersökning av hur män och kvinnor interagerar i ett förhållande; vem som har makten, vem som älskar mest, vem som är trogen, o.s.v. Sindhia kom i ny utgåva 2000. Rut Hillarp experimenterade också med smalfilm under 50-talet. 
De vita händerna blev årets smalfilm 1950. Det är en tolkning av Tristan och Isolde som hon gjorde tillsammans med Michail Livada.Tre diktsamlingar, Spegling under jorden, Penelopes väv, Strand för Isolde (1982 - 1991)har undertiteln: dikter och fotografiska bilder. Rut Hillarp har illustrerat med sina egna bilder. Hon använder sig mycket av dubbelexponering gärna ansikten i landskap.
Antikens myter och medeltida sagor, träd, hav, natt är ofta använda motiv. Rut Hillarp har kallats den kvinnliga erotikens besjungare. Hon betraktar sig själv som ett erotiskt geni och förebrår Arnér att han inte bär vittne om detta.
Allt handlar om kärlek. Men det är ingen enkel eller självklar kärlek hon beskriver. Rut Hillarp går på djupet, problematiserar och de masochistiska inslagen är påfallande.
Rut Hillarp skrev också dagbok. Och hastigt skrivna brev som raskt kastades på lådan var ofta ett sätt för henne att befria sig från det som tryckte henne.
Hon var också översättare och en mycket uppskattad gymnasielärare.
Hennes texter kräver en viss motprestation av läsaren, men de ger rik utdelning. Rut Hillarp är en mycket intressant författare som får stort utrymme i Nordisk kvinnolitteraturhistoria.
Men i Den svenska litteraturen (utg. av Lars Lönnroth och Sverker Göransson) får hon inte ens plats bland fyrtiotalisterna utan placeras under den diffusa titeln Kvinnokamp och kvinnolitteratur med bilden (från Arberarrörelsens arkiv) som syns överst och en bildtext. Det är allt.
Den understa bilden är tagen under tiden i Paris av Mihail Levada. 

Porträtt av en dam

Isabel Archer (Nicole Kidman) är en ung amerikanska som ärver en förmögenhet av en engelsk onkel. Hon lider ingen brist på friare men hon värderar friheten högre.  Desto onödigare är det då att hon plötsligt får för sig att ge sin hand åt den cyniske esteten Gilbert Osmond, spelad av John Malkovich. (John Malkovich är alltid bad news.) Stackars Isabel blir snart ett maskformat bihang till maken och naturligtvis blir hennes förmögenhet hans. Isabel blir allt olyckligare men försöker hjälpa Gilbert Osmonds dotter att få den man hon älskar mot faderns vilja.
A Portrait of a Lady (1881)  blev Henry James´ (1843 - 1916) genombrott som skönlitterär författare.  Det blev också hans mest lästa och älskade roman. Henry James gifte sig aldrig men lär i ungdomen ha varit förtjust i en kusin vid namn Minny Temple. Hon har lånat drag åt Isabel Archer.
Henry James föddes i New York och dog i Chelsea i London. Gamla världen kontra Nya världen är ett återkommande motiv i James´romaner. Pont - of - view - tekniken ersätter den allvetande berättaren.
William James, bror till Henry, blev berömd psykolog. Henry James är också skicklig psykolog i romanerna; 20 stycken blev det med tiden samt en del berättelser. 

Picture brides

Julie Otsukas bok Vi kom över havet handlar om en ganska okänd del av amerikansk historia.
Den bygger på levnadshistorier och historiska källor.  Författarinnans egna morföräldrar upplevde förflyttningen av invandrade japaner i USA efter Pearl Harbour.
Kom, japanska! är rubriken på första kapitlet i Vi kom över havet. Japanska kvinnor lockades på 1920 - talet till USA med fotografier och smickrande uppgifter om japanska män som redan utvandrat och som önskade japanska fruar. De reser iväg fyllda av förhoppningar om att slippa det slitsamma arbetet på risfälten. Men de möts på den amerikanska västkusten av män som inte motsvarar varken bilder eller beskrivningar och som behandlar dem brutalt och låter dem arbeta hårt på frukt- och grönsaksodlingar under långa arbetsdagar för att seda ta itu med sysslorna i hemmet under kvällar och nätter. De barn som föds möter samma hårda villkor. Kvinnor som anställts av amerikanska familjer blir mycket populära för sitt hårda arbete och för sitt diskreta sätt. Barnen går i skolan och tvingar sina mammor att lära sig språket. 
Vi kom över havet är en kollektiv roman. Den berättas i vi - form och på ett rytmiskt språk som det tar en stund att komma in i.

1941 när Japan bombar Pearl Harbour gror  osäkerhet och misstänksamhet i samhället. Japanerna ses som presumptiva förrädare och eventuella spioner med vapengömmor. Ryktet går; medierna hänger på. Det är mycket skickligt skildrat. Obehaget växer även hos läsaren. Slutligen meddelar presidenten att japanerna ska flyttas längre inåt landet. Det är inte hälsosamt för USA att ha dem nära kusten.
De förses med identifieringslappar och flyttas iväg. Här associerar man till andra förflyttningar av folkgrupper. Riktigt otäckt. Japanerna säljer och ger bort och ger sig tyst iväg. En buddhist förväntas inte fästa sig alltför mycket vid jordiska ting. Några räknar med att komma tillbaka - andra inte. 
Sedan kommer plundrarna.
Så småningom börjar de amerikanska barnen sakna sina skolkamrater. Allmänheten har nyktrat till och börjar fråga sig vad som hände. De kräver svar av myndigheterna. Tvingades japanerna iväg ut i öknen?
Men tiden går och glömskan brer ut sig. 
Julie Otsuka skildrar rent sociologiskt ett allmängiltigt händelseförlopp; en generell gruppmekanism samtidigt som hon riktar ljuset mot en specifik tid.
I historieböckerna tar däremot inte denna tid och dessa händelser någon plats. 
Julie Otsuka har med rätta blivit mycket uppmärksammad och prisbelönt för 
Vi kom över havet. Det är en riktigt bra bok som borde läsas i skolorna.

Översättar: Ulla Roseen
Albert Bonniers Förlag

Julie Otsukas första bok , When the Emperor was devine behandlar japanernas tid i interneringslägren.
Den kommer på svenska i april 2014

Julie Otsukas HEMSIDA