På bokbloggen Bokföring enligt Monika förekommer en läsutmaning som kallas Hett i hyllan. Den går ut på att vi bekänner våra synder vad det gäller olästa böcker i hyllan. Idag tänkte jag vädra en bok som jag hade väldigt bråttom att köpa men som sedan har förblivit oläst. Den har allt som tilltalar mig; fint omslag, miljön är London, tiden sent 1800 - tal; marginalerna är bra och stilen tilltalande. Och likväl är den oläst. Jag talar om Ormen i Essex av Sarah Perry. Den kom ut 2018 i översättning av Eva Johansson på Albert Bonniers förlag. Romanen inleds med ett motto av Michel de Montaigne, Om vänskap: Om någon vill få mig att förklara varför jag älskade honom, kan jag inte svara annat än: för att det var han, för att det var jag. Cora är en ung änka som förväntas snöra åt korsetten, klä sig i svart och dra sig tillbaka. Men Cora känner sig snarast befriad. Hon flyttar till den lilla staden Colchester i Essex tillsammans med en väninna och sin son. Ormen i Essex handlar om olika slag av vänskap och kärlek och Sarah Perry jämförs med författare som Dickens, Bram Stoker och Hilary Mantel. Mycket bättre betyg kan en författare inte få.
Visar inlägg med etikett Ormen i Essex. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ormen i Essex. Visa alla inlägg
torsdag 6 juli 2023
söndag 1 april 2018
En smakebit på søndag
Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger handhar läsutmaningen En smakebit på søndag. Den går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås!
"Cora Seabornes sorg var den märkligaste han någonsin hade sett - fast å andra sidan hade han redan under sitt första besök i huset på Foulis Street förstått att allt inte stod rätt till. De höga rummen hade genomsyrats av en atmosfär av inrotad olust som inte tycktes ha mycket med sjukdom att göra. Patienten var då fortfarande vid förhållandevis god hälsa även om han gärna bar en kravatt som även tjänade som bandage. Kravatten var alltid av siden, alltid ljus och oftast en aning fläckad: för en så nogräknad man var det omöjligt att tro att det var oavsiktligt, och Luke misstänkte att han försökte få sina besökare att känna sig illa till mods. Seaborne hade lyckats ge intryck av att vara lång genom att vara extremt smal och talade så lågmält att man var tvungen att komma nära för att höra honom. Han väste när han talade, var artig och förekommande och hade blåtonade naglar. Han hade lugnt tagit emot sin diagnos och avböjt erbjudandet om operation." Från sidan 17 i Ormen i Essex
av Sarah Perry. Fler smakebitar HÄR
Albert Bonniers förlag |
av Sarah Perry. Fler smakebitar HÄR
Etiketter:
Albert Bonniers förlag,
En smakebit på søndag,
Ormen i Essex,
Sarah Perry
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)