I skuggan av en förlorad kärlek

Det vackra omslaget på I skuggan av en förlorad kärlek av Mehmed Uzun, kurdisk/svensk författare, stämmer väl med innehållet. På lyrisk prosa berättas  Memduh Selîms historia. Han ligger nu på dödsbädden och tänker tillbaka på livet som det blev efter det att osmanska riket övergått i Turkiet 1923 och kurdiskan förbjöds och många kurder gick i exil. I Syrien träffar Memduh Selîm en tjerkessisk man som har en vacker dotter, Feriah, som även kallas Gasellen. De båda vackra människorna blir förälskade i varandra, men Memduh har också sitt politiska engagemang och sin nybildade motståndsgrupp. Tjerkesser och armenier har också sina grupper och man bestämmer att Ararat ska vara deras utgångspunkt. Memduhs identitet får inte avslöjas och han kallas därför Iskander vilket är detsamma som Alexander. Bröllopet planeras när Iskander kallas till Ararat och han ber om två månaders uppskov. Dessa två månader blir till år och mycket hinner hända på dessa år när alla tror att Iskander har stupat.
I skuggan av en förlorad kärlek är en vacker och vemodig berättelse mot en bakgrund av det kurdiska folkets historia och kulturhistoria. Författaren har utbildats i Europa. Han skriver på kurdiska och behärskar också turkiska språket och litteraturen. Ingmar Björkstén har översatt boken ifrån en tysk översättning. Sedan har han och Mehmed Uzun gått igenom den svenska översättningen och jämfört med originalutgåvan och den tyska versionen. 

Titel: I skuggan av en förlorad kärlek
Författare: Mehmed Uzun
Översättare: Ingmar Björkstén
Förlag: Ordfront
Tryckår: 1989
Antal sidor: 242

Denna passar in på Ugglans och Bokens läsutmaning Månadens språk som är kurdiska.

Jord av järn, himmel av koppar

 








Yasar Kemal föddes 1923 i en by i Anatolien, Turkiet, av kurdiska föräldrar. Han är romanförfattare och aktiv debattör för yttrandefrihet. Efter trakasserier och mordhot i Turkiet sökte han skydd i Sverige.  1977 tilldelades han Stig Dagerman-pris för att han har använt språket som en "väg till varaktig fred och frihet".  Samma år  fick han de tyska bokhandlarnas fredspris för sin kamp för mänskliga rättigheter. Hans verk är översatta till över 40 språk. Kemal var omåttligt populär både i hemlandet och utomlands. Ingen vågade röra honom för att han var så känd. Men han dog utan att ha fått skriva en enda roman på sitt modersmål, kurdiskan. En missad nobelpristagare helt klart. Jord av järn himmel av koppar kom ut 1974 på Gidlunds förlag och i översättning av Tora Palm. Den är fristående fortsättning på Bomullsvägen och fortsättes av Gräset som aldrig dör. Den lilla bondbyn Yalak lider svårt av den hårda vintern och bristen på mat. Bomullsplockningen slog fel förra året och människorna kan inte betala sina skulder till handlaren i staden. De väntar på att han ska komma och kräva sin rätt. De gör sig de hemskaste föreställningar, ryktena går, allt uppförstoras och till slut vet ingen vad som är sant och inte. Byns ledare, Sefer, kommer på att alla ska gömma undan sina tillgångar. Alla gör som han säger - utom Tashbash som hela tiden håller huvudet kallt och lugnt ser tiden an. En bybo får en uppenbarelse och ser Tashbash komma med sju glödande eldklot dansande bakom sig som ystra föl. (Grönt är islams färg.) Tashbash antar ett helgons gestalt och Sefer, byledaren, känner sin ställning hotad. Tashbash uppsöks av människor från när och fjärran för att få hjälp med plågor av alla slag. Folket vet inte vilken herre de ska hålla sig till. Språket är enkelt och mycket mustigt och vitalt. Tonen mellan byborna är rå, men det tycks inte betyda så mycket. De flesta namn har adjektivattribut, Magre Mehmet, Mjölige Muslu, Gamle Halil och Fläckige Kemal. Här finns mycket av folkligt berättande. Kemal har stor kännedom om livsbetingelserna för det folk han berättar om. Turkiska är Månadens språk i Ugglans&Bokens läsutmaning med samma namn. Dessutom passar romanen in på nr 37. Läs en bok med ett av de fyra elementen i titeln eller på omslagsbilden i Fröken Christinas Kaosutmaning.