Natten. Sömnen. Döden. Och stjärnorna

This is thy hour O Soul, thy free flight into the wordless,
Away from books, away from art, the day erased, the lesson done,
Thee fully forth emerging, silent, gazing, pondering the themes thou lovest best,
Night, sleep, death and the stars.

Titeln på Joyce Carol Oates senaste bok Natten. Sömnen. Döden. Och stjärnorna. kommer från en dikt av Walt Whitman. Familjen McClarens stora hus är Oates eget berättar hon i en intervju i Babel. Jessalyn McLaren blir plötsligt änka när John Earl McClaren, Whitey, hennes man, avlider efter att ha råkat i delo med ett par fascistiska poliser. Änkeståndet är ju något JCO är väl förtrogen med och som hon också skrivit om i romanen Änkan. Vilsenheten och ensamheten är överväldigande. Inget kan ersätta Whitney. De fem barnen tappar också fotfästet; var och en på sitt sätt. Äldste sonen Thom, som övertagit faderns företag, drivs av hämndbegär och hans  äktenskap krisar. Virgil, son nummer två, lever ett bohemiskt konstnärsliv som inte ses med blida ögon av familjen - alldeles särskilt inte av fadern. Han är en fridsam person som står sin mor nära. Äldsta dottern, Beverley, tror sig vara faderns favorit. Hon förbereder sig på att ge sin virile, otrogne man en minnesbeta. Mellandottern är en hårdhänt rektor för en skola hon arbetat uppåt i rankinglistan. Hon är ensam och saknar helt social kompetens och får någon sorts sammanbrott men verkar till slut ta hand om sitt liv. Yngsta barnet, Sophia, gör också ett uppbrott; från sin tjänst och från sin mycket äldre pojkvän. Hon byter upp sig. Alla fem barnen skakas i sina grundvalar av moderns nya liv. Hon möter en puertorican som är Whiteys raka motsats och Jessalyn faller som en fura. Hon är fem år äldre än mannen men han lockar fram en kvinna inom  Jessalyn  som hon inte visste fanns. Han flätar hennes gråa vackra hår till en tjock, fin fläta som hänger ner på hennes rygg. Hon ser ut som en indiankvinna, fnyser barnen, som tror att mannen enbart är ute efter Jessalyns pengar.  Och huset - det gamla kära huset på Old Farm Road - tänk om det går ur familjens ägo! Äktenskapet blev för Jessalyn en gyllene bur. Hon behandlas av sin man som en prinsessa - och en invalid. Oates förmåga att gå in bakom pannbenet på sina karaktärer är beundransvärd. Jessalyn är speciellt trovärdig. Rasism och klasskillnader är vanligt förekommande i det amerikanska samhället. Bilden av polisen är inte vacker. Någonstans i mitten av den omfångsrika romanen känner jag att här kunde man lyft ut ett stycke. Men sedan griper berättelsen tag igen och engagemanget är tillbaka. Slutet då? Ja, det får läsaren jobba vidare med på egen hand. 

Titel: Natten. Sömnen.Döden. Och stjärnorna

Författare: Joyce Carol Oates

Översättare: Fredrika Spindler

Förlag: HarperCollins

Tryckår: 2022

Antal sidor: 862

 

Du blir vuxen den dag du förlåter dina föräldrar

Boris är äldsta barnet i en syskonskara på fyra. Modern kallar honom sin själsfrände eftersom de delar kärleken till litteratur. Fadern, som är läkare, blir gruvligt besviken när sonen hoppar av de medicinska studierna för att istället ägna sig åt affärsverksamhet. Men fadern och Boris har ett gemensamt intresse i konsten. Charlotte, nummer två i syskonskaran, är duktig flicka och blir läkare. Nu har Boris emellertid inte haft kontakt med familjen på sju år. Han känner sig förfördelad. Han har gift sig med den possessiva Ruth och fått två söner, varav den äldste, Mathias, bereder sina föräldrar mycket bekymmer. Nu har Boris och Ruth skilt sig och Boris är förbjuden att träffa barnen. Detta tär hårt på Boris och hans psykiater ger honom rådet att skriva till sin familj - skriva med penna. Inga SMS eller mail. Konstigt nog nappar Boris på förslaget. Den franske psykiatern Gérard Salem har främst ägnat sig åt familjeterapi i sitt yrkesliv. Nu har han skrivit brevromanen Du blir vuxen den dag du förlåter dina föräldrar som tydligen blivit omåttligt populär runtom i världen. Varför förstår jag inte. Själva idén är väldigt bra och det kunde lätt blivit bättre. Men alla brevskrivarna - för familjen svarar beredvilligt på Boris brev och de börjar också skriva till varandra - alla brevskrivarna har samma behärskade röstläge och samma bildade vokabulär. I brevskrivandet deltar familjemedlemmar ur tre generationer. Boris föräldrar vidgår ödmjukt att de inte är mer än människor och att de kan tänkas ha gjort fel ibland. De litterära referenserna är många. Inte minst dyker Kafkas brev till sin far upp då och då. Familjen rör sig mellan Paris och Genève och mamma Sophie bjuder hela familjen med barnbarnen och allt till Paris över jul. Några ekonomiska bekymmer tynger i alla fall inte den här växande familjen. Kanske kan en säga att boken hyllar familjen som en kraftfull resurs. Och så är det säkert i många - men inte alla - fall.

Titel: Du blir vuxen den dag du förlåter dina föräldrar
Författare: Gérard Salem
Översättare: Fredrika Spindler
Förlag: Harper Collins Nordic
Tryckår: 2019
Antal sidor: 246