Mera till TBR-listan

Elin Wägner - sällskapets hösthelg på S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö 12 - 13 september har temat "Opinionsbildare då och nu."
Birgitta Ney, fil dr i litteraturvetenskap, höll en mycket entusiasmerande föreläsning med rubriken Kvinnosakens många dimensioner. Om några opinionsbildare under tidigt 1900 - tal. 
Hon rekommenderade en hel del läsning:

Mia Leche - Löfgren, Ideal och människor
Elin Brandell, En enkel kvinnas funderingar
Else Kleen, Hur där såg ut: Över England till Frankrike
Anna Lenah Elgström, Tidens kvinnor
Lotten Ekman, Tidningskvinnor
Margareta Stål, Bansai. Om Ester Blenda Nordström
Kristina Lundgren, Alltför mycket kvinna : en biografi om Else Kleen och den nya kvinnan som samhällsförbättrande journalist 
Kristina Lundgren, Solister i mångfalden. Bang, Attis, Maud
Birgitta Ney, Kvinnosaken i pressen
Lotten von Kraemer, Gud som haver barnen kär.

Dessa kvinnor skrev om övergrepp mot barn, fattigdom, rösträtt, förhållanden i andra länder, wallraffande, om kvinnliga journalister och deras villkor och så vidare. Det här får jag arbeta vidare med.
 

Ett litterärt banditpar

1880-talet måste ha varit en oerhört intressant tid att leva i. Det rör sig i samhället och det händer saker i litteraturen. Det moderna genombrottet var  till stora delar kvinnornas. De kräver rösträtt, rätt till utbildning, rätt till arbete och rätten till sin sexualitet. Både män och kvinnor vänder sig mot tidens hyckleri, dubbelmoral och bigotteri. Det är slut med att kalla syfilis för mässling och låtsas som att prostitution inte finns. I boken Dekadensens kön (Norstedt förlag 2007) skriver Ebba Witt - Brattström om paret 
Ola Hansson/ Laura Marholm. De träffades midsommarafton 1888 hemma hos Georg Brandes. Ola Hansson var en gång  Mathilda Kruses/Stella Kleves vän, men  efter ett avvisat frieri blir han hennes belackare. I novellen Gallblomma tecknar han ett elakt porträtt av henne, bland annat med hjälp av de förtroliga brev de utväxlat. EWB går så lång så att hon säger att det var Ola Hansson som satte stopp för ett av 1880-talets mest innovativa författarskap och att Stella Kleve sedan inte fått den uppmärksamhet hon förtjänat. Endast Birgitta Ney har i sin doktorsavhandling Bakom bilderna försökt upprätta Kleves författarskap. EWB påpekar att Ola Hansson lånat en massa av Stella Kleve och att hon jämnat vägen för honom. Nu gick det inte så bra i alla fall. Laura Marholm, som var balttysk dramatiker, översättare, essäist, novellförfattare och recensent hjälpte Ola Hansson på traven i Tyskland. Snart var de ett lika betydande som utmanande par i den litterära världen. Laura Marholm var en konservativ särartsfeminist, intelligent och dominerande, som ömsom förde intellektuella samtal, ömsom stoppade strumpor och lagade mat. Båda intresserade sig för psykologi och neurologi. Freud läste Hansson och Hansson läste Freud. Hanssons och Marholms storhetstid tog ett brått slut i början av 1900 - talet. Båda fick psykiska problem och irrade omkring i Europa. Laura Marholm föddes i Riga 1854 och dog 1928 i Majori i Lettland. Ola Hansson, som var född 1860 i Hönsinge utanför Ystad, dog i Turkiet 1925.
EWB gör en "nytolkning av dekadensen och visar hur den kan användas för att förstå också vår egen tid" står det i baksidestexten. Ebba Witt - Brattström är lika skärpt, välformulerad och lärd som vanligt. Hennes humor och spänstiga berättande gör att hon är både inspirerande och lätt att läsa.
Omslagsbild: Medusa av Arnold Böcklin. 1878

Läs om Ingvar Holms biografi om Ola Hansson HÄR

Ibsens jämlike

I väntan på Sanningens vägar. Anne Charlottes Lefflers liv och dikt av  

Monica Lauritzen

har jag förberett mig lite genom att läsa några artiklar och noveller.

Nordisk kvinnolitteraturhistoria del II. I fadershuset

Anne Charlotte Leffler nämns ofta i par med Alfhild Agrell och så också i 

denna artikel.

ACL var den mera kända av de två.  Victoria Benedictsson, Mathilda Malling, ACL och Alfhild Agrell är de som möjligen omnämns i litteraturhandböcker trots att det på 1880 - talet fanns ganska många skrivande kvinnor. 

De skrev naturligtvis under pseudonym för att inte chikanera man och/eller familj och många av dem hade Henrik Ibsen som en naturlig förebild.

I Författarnas litteraturhistoria finns en artikel om ALC skriven av Barbro Backberger, feminist och en av grundarna till Grupp 8

Samlingen Synd. Noveller från kvinnornas moderna genombrott

I urval och med förord av Birgitta Ney

(som för övrigt också har skrivit en doktorsavhandling om Mathilda Malling, Bortom berättelserna)

Lena Kåreland skriver en uppskattande anmälan i en understreckare:

Lefflers liv en skrivkamp för kvinnors rätt

Tilläggas kan att Anne Charlotte Lefflers korta liv  har  lämnat stoff till en roman, Den kärleken,

av en sentida släkting, Tove Leffler.

Samma sentida släkting som sagt att om ACL levt idag så hade hon förmodligen skrivit chic - lit!

Varför det, undrar jag? Hon kunde väl ha fortsatt att skriva feministiskt om klass, genus och kvinnors rättigheter?

Högläsningsexperiment - med eller utan handarbete

Vi är några stycken som har inbjudit till högläsningskväll imorgon, tisdag. Den som vill får gärna handarbeta, men det är inget måste.
Vi har en lokal, numera ganska bortglömd författarinna vid namn Mathilda Malling f. Kruse 1864 -1942. Hon skrev också under pseudonymen Stella Kleve bl. a. skandalromanen Berta Funke, 1885. Stella Kleve räknas till det moderna genombrottets kvinnor.
Vi kommer att läsa ur Skyttes på Munkeboda: hemliv i Skåne 1830.
Den skrevs sedan författarinnan gift sig med den danske köpmannen Peter Malling och börjat skriva herrgårdsromaner (som förvisso inte är några missromaner!). De skiljer sig mycket från de tidigaste radikala romanerna, men man kan finna idéerna från dessa även här.
Vi tror att det kan bli diskussion om gamla ord, sedvänjor, manligt/kvinnligt, klädedräkt, vad man läste, hur man umgicks, namngeografin, med mera.
Mathilda Mallings noveller finns i olika skrifter, t. ex. Svea: folkkalender för 1902 och
Vintergatan: samling af skrifter på vers och prosa. 1897.

I Synd. Noveller från kvinnornas moderna genombrott (med urval och förord av Birgitta Ney)
finns Mathilda Malling representerad med novellerna Pyrrhussegrar och Höstdagar.

Birgitta Ney har skrivit en doktorsavhandling med titeln Bortom berättelserna. Stella Kleve - Mathilda Malling.

Lyrans Noblesser uppmärksammade Mathilda Malling redan 2008.