Klockor vid Sidenvägen

Tredje delen i Moa Martinsons serie om Betty i Tallbo har titeln Klockor vid Sidenvägen. Romanen är närmast en fördjupning av händelser från de tidigare delarna. Författaren hoppar i tiden med början i Bettys barndom. Bettys humörsvängningar pendlar mellan ilska och dåligt samvete; avsky och medlidande. Hon är generös mot sina grannar men hon saknar jämnåriga att tala med. Maken Fredrik och svågern Fritz visar inga tecken till att ta sitt ansvar  och de får sina fiskar varma med jämna mellanrum. Betty tar upp kampen med vitroten (kvickroten). Hon vill börja odla grönsaker. Hon inser att hon snart inte kan tjäna pengar på skogsarbetarnas kaffe längre. Hon måste tänka på försörjning åt sig och barnen på annat sätt. Sömnad, kanske? Betty är stolt över sitt fattiga men renskurade hem och spetsarna på barnens lakan och de små broderade dukarna. Det finns mycket av kulturhistoriskt värde i Moa Martinsons böcker. Några tidsmarkörer finns med även om Tallbo ligger bortom all ära och redlighet. De dialektala orden är roliga och inte alltid lätta att slå upp. Farfar kommer hem med chokladdruvor som var det godaste Betty viste när hon var liten. Det är precis vad det låter som; vindruvor doppade i choklad. Och de kostade 5 öre styck vilket jag tycker var ganska dyrt.  Klockor vid Sidenvägen är lika lättläst som de tidigare delarna men kanske något mindre intressant eftersom mycket redan är sagt.

 

Titel: Klockor vid Sidenvägen

Författare: Moa Martinson

Förlag: Tidens förlag

Tryckår: 1957

Antal sidor: 203

Veckans topplista v. 18 - Arbetarlitteratur

Johannas deckarhörna: "Det är 1 maj och temat för veckans topplista är arbetarlitteratur. Ett område som jag inte är så väl bevandrad i så det blir extra spännande att se vilka böcker som kommer att dyka upp på andra bloggars listor den här veckan. Här är fem arbetarförfattare jag vill läsa"
Susanna Alakoskis första roman, Svinalängorna, fick Augustpriset 2007, blev teater och lovprisad film. Den handlar om en finsk familj där föräldrarna är missbrukare. Perspektivet är dotterns, Leenas. Ibland gömmer hon sig under bordet och lyssnar på mammas och tant Helmis samtal om mens, om sina arbeten som tidningsbud, städerska och diskerska, och om kriget

Folke Fridells skolgång var sammanlagt 12 månader och samma dag som han fyllde 13 började hans tjänst som "maskinbetjänt", det vill säga fabriksarbetare, på Smålands Yllefabrik. Julafton 1946 sade han upp sig därifrån för att helt ägna sig åt författarskapet. Sina första böcker skrev han under rasterna på fabriken, däribland den självbiografiska romanen Död mans hand (1946), som gavs ut av och sålde i en upplaga av 100 000 exemplar tack vare bokombudsmän på arbetsplatserna. Den här boken läste jag som mycket ung eftersom den fanns tillgänglig i mitt barndomshem. 

David Ericssons Truck stop är noveller som handlar om långtradarchaufförens ensamma liv på vägarna. De många milen bakom ratten, mellanhavandena med åkarna och det tunga arbetet med att lasta och lossa. Kamratskapet med andra chaufförer betyder mycket och man överger inte en kompis i trångmål.
 
Marie Hållander, Tjänster i hemmet. 2010
En debutbok som handlar om något för många så livsviktigt som hemtjänsten. Hon bygger sin berättelse på egna erfarenheter. Skrivandet började hon med för att hitta ett förhållningssätt till arbetet.

En statares visor ( 1943) av Sven Vallare är en direktrapport om hur det var att arbeta som statare. Tidiga morgnar och sena kvällar. Ständiga flyttar; bra gårdsägare; dåliga gårdsägare. Bra lön och stat eller inte. Statarsystemet upphörde 1945. 

Bonus: Natsuo Kirinos Fri handlar om några japanska kvinnor som arbetar nattskift på en fabrik i en förort till Tokyo. De framställer bentolådor med lunchmat. Kvinnorna har ett tungt arbete. De har skulder och bekymmer med män och barn. Men de håller ihop och stöttar varandra även när en av dem råkar riktigt illa ut. Det ena ger det andra och till slut lägger sig till och med den japanska maffian, Yakuza, i leken.