På stol nr 14

Det finns en massa kvinnor i min ålder
som har ännu sämre anledningar att tycka om sig själva
och tvingar andra att göra det i alla fall
fast de varken är vackra
eller flitiga på något annat sätt.
Galopp, galopp.
Det kanske inte är så löjligt i alla fall
att växtfärga.
Motion är också bra, inte minst för hjärnan.
Och att uttrycka sina känslor i keramik.
För då får man ju samtidigt en massa föremål                               
som ger hemmet en särprägel.
Något att vara stolt över.
Galopp, galopp
________________                                                   
Nu sover jag
i en mycket vacker
mycket gammal stad.
Nu sover jag för första gången
med knäppta händer.
Och någon som inte känner mig
har strukit bort håret
från mitt ansikte.
Nu är jag
ingens lilla flicka längre.
Så nu behöver jag aldrig
känna mig övergiven mer.
När man är död
är man sannerligen död
och skiter i hur ledsen man var
medan man gick omkring här på jorden
och såg dum ut.

Detta är första och sista dikten i Hundstunden. Kvinnlig bekännelselyrik av KRISTINA LUGN
Alba 1989

Världspoesidagen

1999 instiftades Världspoesidagen av UNESCO.
Den infaller den 21 mars och har som syfte att uppmuntra till att läsa och skriva poesi.
Stockholm firar liksom Malmö.

Man kan bara hoppas att firandet sprider sig.


Barnet är snällt
och katten är snäll
och krukväxterna är döda
och mannen är bortrest
och grannarna verkar nöjda
och himlen är blå som min mammas
ögon så blå
och barnet jollrar i sin eleganta kaross
och katten spinner i mitt knä
och mannen visslar i sin Ford Mustang
och mamma är död och begraven
och bostadsområdet är barnvänligt
och barnet har ökat två kilo
och katten klöser inte barnet
och tussilago, små små tussilago
slår ut längs dikesrenarna
och mannen har dragit åt helvete
med sina vackra ögon
och sitt lockiga hår
och sina gröna kondomer

Kristina Lugn, poet och dramatiker, sedan 2006 på stol nr 14 i Svenska Akademien efter Lars Gyllensten.