Från bimbo till valkyria

Therese Eriksson är född 1981. Hon är litteraturkritiker och kulturskribent och har nu skrivit en biografi om Kerstin Ekman i bokförlaget h:ströms serie Litterära profiler.
Kerstin Ekman. En värld av berättelser heter den.
Therese Eriksson gör inga anspråk på vetenskaplighet. Hon utgår ifrån Vargskinnet-serien, men gör talrika utflykter till Kerstin Ekmans övriga romaner - särskilt de fyra romanerna som ingår i Kvinnorna och staden.
Kerstin Ekman har en stark tro på berättelsen. Detta löper som en röd tråd genom hennes författarskap. Berättelsen skapar ordning och begriplighet i våra kaotiska liv.
Historien, traditionen och myten påverkar människan.
All utvecklingen sker i samklang med det förflutna.
Kerstin Ekman är en realistisk författare som inte utesluter det sällsamma och oförklarliga. De litterära referenserna är många till exempel till Hjalmar Söderberg, Selma Lagerlöf och Eyvind Johnson. Ofta går hon i dialog också med sina egna romaner.
Syftet med Litterära profiler är att skapa lust och intresse för litteraturen deklarerar man från förlagets sida. Och det har de lyckats med.
Hittills har det kommit tre titlar i serien och om alla tre har jag tyckt samma sak. Man kan hitta en hel del att invända mot; inte minst rent språkligt.
Men - det uppvägs faktiskt av författarnas egna engagemang och stora intresse . Och det entusiasmerar.
Man får verkligen lust att gräva vidare och läsa om.
Och - det var ju just det som var avsikten.
De andra titlarna i serien:
Virginia Woolf av Björn Kohlström
Stella Kleve av Ann Lingebrandt

Familjeflicka goes enfant terrible

1864 föddes Mathilda Kruse på gården Oskarsfarm utanför Sösdala mellan Hässleholm och Höör. Redan i sjuårsåldern vet hon att hon ska bli författarinna. Som tioåring är hon en flitig dagboksskriverska.
Efter studierna reser hon och kommer i kontakt med den dekadenta franska litteraturen.
I Köpenhamn uppmuntras hon av den ökände författaren Herman Bang. Han ger henne pesudonymen Stella Kleve och uppmuntrar henne att ge ut sin första roman Berta Funcke (1885) och skrev till och med ett förord i den. Vilket inte gjorde saken bättre - tvärtom.
Det blev skandal. En ung, naiv, oerfaren flicka skriver en bok om flickors/kvinnors undertryckta erotiska känslor. Om flirtationer.
Novellen Pyrrhussegrar med samma ämne kom tidskriften Framåt på fall.
Den moraliska upprördheten var oerhörd. Inte ens kvinnosakskvinnorna var nöjda.
Med tiden byter Mathilda Kruse land, civilstånd, efternamn och litterär form.
Hon blir Mathilda Malling, gift med den danske köpmannen Peter Malling, och kommer så småningom att skriva historiska romaner och familjeromaner. Det betyder inte nödvändigtvis att hon uppgivit sina idéer. Men serverar dem på annat sätt, i annan form.
Kvinnors situation är alltid föremål för Mathilda Mallings intresse.
Kanske skulle Mathilda Malling fått lite större utrymme i boken.
Ann Lingebrandts Stella Kleve. Det moderna genombrottets enfant terrible i h:ströms serie Litterära profiler påminner om en författarinna som förtjänar att inte bli bortglömd. 1880- talet är en spännande tid inte minst för kvinnor.
De litterära och personliga motsättningarna i den lilla gruppen Det unga Skåne där Stella Kleve , Victoria Benedictsson, Ola Hansson och Axel Lundegård ingick
är intressanta att läsa om. De finns ju ofta dokumenterade på flera håll.
Stella Kleve är mycket en mycket lättillgänglig första bekantskap och något av en pageturner. Den spritter av liv och spänst. Och den är spännande. Och lite sorglig.
Ann Lingebrandt är engagerad och det smittar alltid av sig.

Vidareläsningslistan är inte mindre spännande.

h:ström text & kultur
2011