Boris är äldsta barnet i en syskonskara på fyra. Modern kallar honom sin själsfrände eftersom de delar kärleken till litteratur. Fadern, som är läkare, blir gruvligt besviken när sonen hoppar av de medicinska studierna för att istället ägna sig åt affärsverksamhet. Men fadern och Boris har ett gemensamt intresse i konsten. Charlotte, nummer två i syskonskaran, är duktig flicka och blir läkare. Nu har Boris emellertid inte haft kontakt med familjen på sju år. Han känner sig förfördelad. Han har gift sig med den possessiva Ruth och fått två söner, varav den äldste, Mathias, bereder sina föräldrar mycket bekymmer. Nu har Boris och Ruth skilt sig och Boris är förbjuden att träffa barnen. Detta tär hårt på Boris och hans psykiater ger honom rådet att skriva till sin familj - skriva med penna. Inga SMS eller mail. Konstigt nog nappar Boris på förslaget. Den franske psykiatern Gérard Salem har främst ägnat sig åt familjeterapi i sitt yrkesliv. Nu har han skrivit brevromanen Du blir vuxen den dag du förlåter dina föräldrar som tydligen blivit omåttligt populär runtom i världen. Varför förstår jag inte. Själva idén är väldigt bra och det kunde lätt blivit bättre. Men alla brevskrivarna - för familjen svarar beredvilligt på Boris brev och de börjar också skriva till varandra - alla brevskrivarna har samma behärskade röstläge och samma bildade vokabulär. I brevskrivandet deltar familjemedlemmar ur tre generationer. Boris föräldrar vidgår ödmjukt att de inte är mer än människor och att de kan tänkas ha gjort fel ibland. De litterära referenserna är många. Inte minst dyker Kafkas brev till sin far upp då och då. Familjen rör sig mellan Paris och Genève och mamma Sophie bjuder hela familjen med barnbarnen och allt till Paris över jul. Några ekonomiska bekymmer tynger i alla fall inte den här växande familjen. Kanske kan en säga att boken hyllar familjen som en kraftfull resurs. Och så är det säkert i många - men inte alla - fall.
Titel: Du blir vuxen den dag du förlåter dina föräldrar
Författare: Gérard Salem
Översättare: Fredrika Spindler
Förlag: Harper Collins Nordic
Tryckår: 2019
Antal sidor: 246
Visar inlägg med etikett Brevroman. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Brevroman. Visa alla inlägg
torsdag 23 januari 2020
måndag 29 april 2013
Aki och Yasuaki
Akis och Yasukis vägar skildes åt för tio år sedan. Aki är omgift och har en funktionsstörd son.
Yasukis liv blev en nedåtgående spiral
En rad tillfälligheter gör att de plötsligt stöter samman i en liten bergsby dit Aki tagit sonen för att ge honom tillfälle att se på stjärnorna. Men Aki och Yasuki växlar inte många ord.
En tid därefter skriver Aki ett långt brev till Yasuki och så småningom är brevväxlingen igång.
Det blir långa brev med långa mellanrum. De minns, skriver om tankar och känslor de aldrig delat tidigare, de sörjer, de talar om den s. k. incidenten som blev anledningen till skilsmässan.
Akis liv stannade upp efter separationen. Hon levde sitt liv i sitt rum och låtsades läsa. Hon överlät hushållet åt tjänsteflickan och gick endast ut för att ta en kopp kaffe på ett ställe där det spelades musik av Mozart hela dagarna. Nu ingriper Akis far. Igen. Och ser till att Aki gifter om sig.
Akis och Yasukis brevskrivande fungerar som terapi för båda. Yasuki är den som har mest att vinna.
Akis far ser också tillbaka och förebrår sig ett och annat vad det gäller dotterns liv.
Kinshu. Autumn Brocade , av Teru Miyamoto, en av Japans främsta författare, handlar om relationer; om liv och död, om vardagsliv, musik, ensamhet och smärta.
Kinshu kom ut redan 1982 men översattes inte till engelska förrän 2005
Det är så vackert, vemodigt och underbart skrivet att jag bara längtar efter att nästa roman ska översättas till engelska. Miyamoto, född 1947 i Kobe, har också skrivit noveller och essäer.
Tack Ingrid för tipset!
Yasukis liv blev en nedåtgående spiral
En rad tillfälligheter gör att de plötsligt stöter samman i en liten bergsby dit Aki tagit sonen för att ge honom tillfälle att se på stjärnorna. Men Aki och Yasuki växlar inte många ord.
En tid därefter skriver Aki ett långt brev till Yasuki och så småningom är brevväxlingen igång.
Det blir långa brev med långa mellanrum. De minns, skriver om tankar och känslor de aldrig delat tidigare, de sörjer, de talar om den s. k. incidenten som blev anledningen till skilsmässan.
Akis liv stannade upp efter separationen. Hon levde sitt liv i sitt rum och låtsades läsa. Hon överlät hushållet åt tjänsteflickan och gick endast ut för att ta en kopp kaffe på ett ställe där det spelades musik av Mozart hela dagarna. Nu ingriper Akis far. Igen. Och ser till att Aki gifter om sig.
Akis och Yasukis brevskrivande fungerar som terapi för båda. Yasuki är den som har mest att vinna.
Akis far ser också tillbaka och förebrår sig ett och annat vad det gäller dotterns liv.
Kinshu. Autumn Brocade , av Teru Miyamoto, en av Japans främsta författare, handlar om relationer; om liv och död, om vardagsliv, musik, ensamhet och smärta.
Kinshu kom ut redan 1982 men översattes inte till engelska förrän 2005
Det är så vackert, vemodigt och underbart skrivet att jag bara längtar efter att nästa roman ska översättas till engelska. Miyamoto, född 1947 i Kobe, har också skrivit noveller och essäer.
Tack Ingrid för tipset!
Etiketter:
Brevroman,
Japan,
Kinshu. Autumn Brocade,
Teru Miyamoto
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)