Löwensköldstrion

Löwensköldska ringen, Charlotte Löwensköld och Anna Svärd av Selma Lagerlöf har vi nu diskuterat i en läsecirkel. Och vi var helt överens om att trion håller för omläsning och omtolkning. En läser den olika från tid till tid. Ett par av deltagarna mindes att de så innerligt hoppades att den unge vackre prästen Karl Artur och prostgårdsmamsellen Charlotte Löwensköld skulle få varandra till slut. Nu - åtskilliga år senare - ryser de och tänker att Charlotte L hade en faslig tur som slapp den egoistiske prästen och i stället ingick äktenskap med den kärleksfulle Schagerström. Visserligen säger Selma Lagerlöf att kvinnorna i släkten Löwensköld aldrig glömmer sin första kärlek. Den här trilogin är Selma Lagerlöfs sista och mest mångfacetterade verk. Hon hade många verkliga förebilder till karaktärerna i romanerna. Så har till exempel den elaka ormen organistfrun Thea Sundler Ida Bäckman som förebild. Thea Sundlers ondskefulla makt över Karl - Artur förstör hans liv. Med infernalisk list lyckas hon manövrera ut såväl Charlotte Löwensköld som dalkullan Anna Svärd ur Karl - Arturs liv. I Löwensköldska ringen dominerar männen. I Charlotte Löwensköld  porträtteras CL. Hon bor hos det sympatiska prostparet Forsius medan hon väntar på att fästmannen ska bli klar med sina präststudier. CL får oss att ibland associera till Jane Austens beskäftiga Emma. Schagerström erinrar i så fall om mr Knightley. Många olika slags relationer möter i de här tre romanerna, men prostparet Forsius äktenskap framstår som en avundsvärd förebild. De har en jämställd relation och de älskar verkligen varandra. Karl - Arturs mor, överstinnan Beate Ekenstedt, är en favorit. Hon glänser i varje sällskap och hennes man låter henne ta utrymmet. Hennes svaghet för sonen Karl - Artur är däremot inte något som gynnar honom. Döttrarna står helt i skuggan av sin odräglige bror. CL är också väldigt förtjust i kvinnan som kunde blivit hennes svärmor. Anna Svärd, dalkullan, som Karl - Artur låter Gud välja som hustru åt honom, är huvudkaraktären i trilogins sista del. Hon är en rejäl, arbetsduglig kvinna som är självförsörjande och utrustad med empati. Karl - Artur hinner göra henne ordentligt besviken innan Thea Sundler lyckas skilja dem åt. Anna utvecklas och gör en klassresa av egen kraft. Vad hon inte vet är att Karl - Arturs ena syster, Jacquette, i hemlighet drömmer om ett liv tillsammans med henne på J:s egen gård. Anna Svärd är en hyllning till allmogen i Dalarna och landsbygden. Löwensköldska ringen är närmast en spökhistoria som handlar om den ring general Löwensköld fått av Karl XII och som han vill ska följa honom i graven. Eftersom hans önskemål inte följs får generalen inte ro i graven och här uppkommer hämndmotivet som går igenom hela trilogin men är mindre tydligt i mellanboken. I Anna Svärd blir det starkare igen och berättelsen sys ihop. Kärleken är det andra starka motivet i trilogin. Och det är starkast i del två och tre. I slutet av Anna Svärd får hon en fråga som hon inte svarar på direkt och därmed lämnas läsaren i sticket. Vad svarar hon? Också något en läsecirkel kan dryfta. Eller inte.

Nya böcker

7 nya böcker har flyttat hem till mig. 

Nr 1  Vardagar 2 av Ulf Lundell. Jag blev positivt överraskad av del 1. Smått och stort i en blandning som utmärker själva livet. Lite gnällspik att le åt men för det mesta mycket mänskligt. Fågelomslagen är genomgående fina.

 

Nr 2 är trilogin om Charlotte Löwensköld av Selma Lagerlöf. Tala om fint bokomslag! Gocken Jobs. I en läsecirkel ska vi diskutera  kvinnoskildringen i de tre böckerna.

Nr 3 Ikigai - Den japanska hemligheten till att leva ett målmedvetet och meningsfullt liv av Hector Garcia och Francese Miralles

Ikigai uttalas "eekee - guy" är ett koncept som kommer från ön Okinawa i Japan, där invånarna har den högsta förväntade livslängden i världen. "Iki" översätts till "liv" och "gai" betyder värde.

 

Nr 4 Målarens döttrar av Anna - Karin Palm. Det är så länge sedan jag läste den och jag minns att jag tyckte  jättemycket om den att jag nu vågar mig på att läsa den igen.

Nr 5 Orlando av Virginia Woolf. Så många gånger har jag försökt läsa den utan att förstå ett smack! Filmen har jag sett flera gånger, men jag tycker inte om den. Någon sade att VW ska läsas på engelska och då gör jag ett sista försök med Orlando. På engelska.

Nr 6 - Cold hand in mine:  är en samling av åtta skräckberättelser av författaren Robert Aickman som jag fått rekommenderad. Skräck är vanligtvis inte min tekopp, men jag går inte så sällan utanför min bekvämlighetszon.

Nr 7 Paradiset av Abdulrazak Gurnah, nobelpristagaren i litteratur 2021. Jag kunde lyssnat på den som radioföljetong men på något sätt passade det inte i tiden. Kanske gör jag det i efterskott. Yusuf säljs som betalningsslav av sin far, men det förstår han inte. Han är bara tolv år. "Paradiset är en mångbottnad, våldsam, vacker och märklig berättelse med ett poetiskt, skirt och avskalat språk, där perspektivet aldrig viker från den unga huvudpersonens sida. Den är fast förankrad i sin tid och sin miljö, en berättelse som ändå - eller just därför - är djupt allmängiltig." läser en på Bokus.

Dessutom har enligt O gått igenom augusti månads bokutgivning HÄR. Fortsätter hösten på det viset blir det ännu större problem med att få tiden att räcka till.

Matiné: Charlotte Löwensköld

Serien om Charlotte Löwensköld (Löwensköldska ringen, Charlotte Löwensköld, Anna Svärd) av Selma Lagerlöf har ju åtskilliga år på nacken, men jag vet att den kan fascinera även nutida unga läsare. Charlotte Löwensköld (skriven 1925) är inte svår att identifiera sig med även om hon levde i en annan tid och under andra förhållanden. Filmen Charlotte Löwensköld spelades in 1979 med Lars Green som Karl - Artur Ekenstedt och en strålande vacker Ingrid Janbell som Charlotte Löwensköld. Karl - Arturs mor gestaltas av den underbara Gunnel Broström. Sven Wollter spelar brukspatron Schagerström som sitter och sneglar på Charlotte Löwensköld i kyrkan och sedan ber föräldrarna om hennes hand. Charlotte svara indignerat nej, eftersom hon faktiskt är förlovad med Karl - Artur Ekenstedt. Jag hade gjort mig en bild av en äldre, ganska ful Schagerström. För min inre syn hade jag också sett en mindre skön Karl Artur Ekenstedt än Lars Green. Gunnar Björnstrand spelar prosten Forsius. Sickan Carlsson förnekar sig inte som hans fru Regina. Landskapet är fantastiskt vackert och står i bjärt kontrast till det drama som utspelas mellan hjälpprästen och den vackra men fattiga Charlotte. Ekenstedt vill vara en fattig, fri och oberoende präst som går den väg Gud pekat ut för honom tillsammans med en enkel kvinna. Han vill tala med människorna om Kristus och hans stora kärlek. Karl Artur Ekenstedt är trosviss och renhjärtad. Brukspatron Schagerström hör hans predikan och inser att han måste skyddas. Det är stora och djupa känslor; det är dramatik. Och det är sommar hela tiden.