La Cucina

La Cucina. En bok om bordets fröjder och köttets lusta av Lily Prior kom ut 2002 på Bra böcker. Av en händelse kom denna i min väg och plötsligt läste jag den; främst för att den tilldrar sig på Sicilien. La Cucina är ingen storslagen litteratur, men riktigt roande och näst intill burlesk i vissa lägen. Riktigt bra är avsnitten som handlar om gastronomi. Rosa Fiore är en mästare på matlagning alltsedan tonåren. Matlagningen är hennes glädje tröst. I gårdens kök händer allt viktigt. En stor kärlekssorg drabbar Rosa Fiore och hon ger sig iväg till Palermo och får tjänst på ett bibliotek. Åren går och Rosa blir äldre och stadigare och har slagit sig till ro i sitt lilla hyresrum,

strängt bevakad av sin 111-åriga hyresvärdinna. Då kommer l´Iglese och tar Rosa med storm. Han forskar i siciliansk gastronomi och där har Rosa mycket att lära ut. Själv är han mycket kunnig på erotikens område. Rosa är lycklig igen. För en tid. (Hyresvärdinnan är upprörd och viglar upp hela kvarteret. Rosas bror i Chicago varnar.) När Rosa så småningom återvänder hem och hennes mor dör övertar Rosa helt naturligt skötseln av familjens stora gård i Alcantaradalen nedanför fästningen Castiglione. I La Cucina finns det gott om starka, fertila kvinnor. Männen är virila odågor men saknar verklig betydelse. l´Iglese är det lysande undantaget. Maffian gör sig påmind allt som oftast. Människor försvinner spårlöst och ingen vet om de försvunnit av fri vilja eller röjts undan av maffian. Gamla sicilianska sedvänjor genomsyrar livet i dalen. La Cucina är en mycket sinnlig roman full av dofter och smaker; känslor och passioner. Den är mycket bildmässig och inte helt överraskande är den också filmad med Christina Hendricks (den sexiga Joan i Mad Men) i rollen som Rosa Fiore. Utmärkt solstolsläsning i skuggan.