Solrosor

Två vuxna barn, syster och bror, serverar sin sjuka mor frukost på sängen. Ägget står i den rosa mammaäggkoppen. Barnen offrar sina semesterveckor på att besöka de åldrande föräldrarna som varit gifta i 45 år. Modern ligger där och ser ut på de stora solrosorna som står i söder mot sjön. De är två meter höga och vackrare än vanligt. Mannen, som tillbringar all sin vakna tid från tidig morgon till sen kväll utomhus är ingen trädgårdsmästare egentligen. Han sår fröna, vattnar och gödslar men gallrar inte. Barnen vill ta ut sin mor så att hon kan se solrosorna ordentligt. Hon vägrar rullatorn men barnen stöttar henne. "Jag har gjort mitt", säger modern. När barnen åker därifrån fylls de av en kluven känsla av lättnad och saknad vid avskedet. Solrosor är titeln på den här novellen som är skriven av Cecilia Davidsson. Hon skriver ofta om dramatiska familjesituationer  och blandar "nattsvart absurdism" med "lågintensiv dramatik". Lågintensiv dramatik är ett så träffande uttryck i sammanhanget; precis på pricken.  Den här novellen passar in på nr 1. Läs en novell med något från växtriket i Ugglan och Bokens läsutmaning Läs en novell III

.