Dödstvätterskan

Kurdisk - danska Sara Omar har skrivit en skakande och berörande bok med titeln Dödstvätterskan. Sara Omar kommer ifrån Kurdistan och hennes roman bygger på egna och andra kvinnors upplevelser. Flickan Frmesk är den röda tråden i berättelsen. Hennes mor, Kubar, har tvingats gifta sig med den omänskligt våldsamme Anwar, som inte behandlar henne som en människa. När hon då föder en späd liten flicka åt honom med en vit tofs på huvudet blir han rasande och vill helst göra sig av med flickan. Mormor Gawhar är en klok kvinna och tar hand om dotterdottern. Det är hon som är dödstvätterskan och egentligen anses hon som oren, men hon är orädd och skäms inte för det hon gör. Hennes man, Darwésh, är en storväxt man som är rättrådig och imponerande och stöttar sin hustru i alla väder. Han står på hustruns och kvinnornas sida och är något av en feminist. Han är zoroastrier men kommer väl överens med Gahwar som är djupt troende muslim. De står för det mänskliga, empatiska och toleranta i romanen. Kubar har en häxa, Bahar,  till svärmor. Hon är ondskan personifierad och vill snarast omskära Frmesk. Kvinnor dödas och lemlästas för otrohet - verklig eller inbillad - och för vad annat som helst. En kvinna är som en åker och får beträdas när och hur som helst. Kvinnan har ingen rätt  över huvud taget. Hon står långt under mannen och ska lyda blint. Det finns många grymma scener i Dödstvätterskan. Berättelsen är delad i kapitel som tilldrar sig i Zuma, Kurdistan i slutet av 1980 - talet varvat med händelser som tilldrar sig på Skejby Hospital i Danmark 2016. Där har Frmesk hamnat, stympad till kropp och själv. Hon lider av posttraumatiskt stressyndrom; har feber, drömmer mardrömmar och blir vettskrämd när hon förstår att hennes far listat ut var hon befinner sig och har kommit för att träffa henne. "Vår ära är kränkt," säger han. Frmesk representerar både kvinnor och barn som männen med stöd av islam, hederskultur och tradition behandlar efter eget gottfinnande. Frmesk är av den välgrundade uppfattningen att hon inte kan lita på någon. Inte ens imamen. Frmesk säger att orden är det enda hon har kvar. Det är de som hjälpt henne att överleva och utan dem är hon ingenting. Dödstvätterskan är en mycket stark roman som dröjer sig kvar långt sedan en slagit igen boken. Dödstvätterskan är en sådan bok som en vill att många, många ska läsa. Jag skulle gärna se en uppföljare.

Den svarta nattens fånge

Mitt i svarta natten när ingen annan än poliser, vakthavande soldater och herrelösa hundar är ute, bankas en läkare och hans familj upp av män som säger att de har en sårad med sig som behöver tas om hand. Läkaren svarar som han ska att han inte får behandla okända i sitt hem, men det hjälper inte. Han ber att få se häktningsordern och att få veta vad han är anklagad för. De för bort honom och åker rundor i en minibuss och för honom mot ett stenhus. När han ber de unga männen förklara sig blir han slagen och till slut rinner blodet. Läkaren får en bindel runt ögonen. Han hör hur andra häktade hånas och blir slagna. Slutligen kastas han in i en minimal cell - fem handflator på ena hållet och tre på det andra. Här inleder han uppbyggnaden av en fantasivärld för att slippa tänka på den tortyr som kanske väntar honom. Den osmakliga maten blir ännu osmakligare när han upptäcker att den rör sig. En kackerlacka! Mannen i cellen bredvid visar sig vara ägaren till en fotoaffär. Han har varit häktad flera gånger. Läkaren berättar att det är första gången under sitt fyrtionioåriga liv som han varit häktad. Han anklagas nu för att ha behandlat en terrorist. Och han minns en femtonårig pojke som han räddat livet på. Nu återser han pojken som ett utmärglat skelett. Skräcken sprider sig från den fängslade läkaren till läsaren. En fasansfull grymhet och godtycklighet härskar och när läkaren kallas till chefen för anläggningen och denne anslår en vänskaplig ton blir läkaren misstänksam. Med all rätt visar det sig. Novellen berättas i andra person. Den kurdiske författaren Firat Ceweri kommer ifrån turkiska Kurdistan. Han föddes 1959. 1980 flydde han till Sverige och bor numera i Järfälla. Han översätter till kurdiska från flera språk. Hans novell har översatts från kurdiskan till svenska av Zana Servin. Den ingår i Kurdistan berättar: Fåglarna återvänder till bergen Bokförlaget Tranan 2011. Den här novellen passar in på plats nr 17 Läs en novell om ett ämne som du visste mycket litet om i Ugglan&Bokens läsutmaning Läs en novell III.

Arkan Asaad live

Att läsa Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad är lärorikt på många sätt men det efterlämnar en hel del frågor.
Att lyssna till författaren rätar ut en del av frågetecknen. Och i nästa bok, Blodrödare än röd, som kommer ut i augusti i år får man troligtvis ytterligare förklaringar.
Den självbiografiska romanen Stjärnlösa nätter handlar mycket om Amàr och hans Far och deras kraftmätning. Amàr tvingas av familj och släkt att gifta sig med sin kusin Amina. 
Det är förfärligt att läsa om den utfrysning som drabbar unge Amàr, 19 år, när han försöker protestera. Och den arma flickan som får sitta i flera år i Syrien och vänta på uppehållstillstånd i Sverige. Irak har ingen svenska ambassad och därför får Amina bo i ett litet rum i Syrien med ett litet kök och försöka hålla modet uppe. Enda förströelsen är ett dagligt besök på grönsakstorget. 
Migrationsverket i Solna avslöjar de rätta förhållandena för Amàrs familj och den krutdurk Amàr suttit på under flera år exploderar. Allt faller samman och det blir för tungt för honom. Livet är inte längre värt att leva.

Stjärnlösa nätter slutar ganska abrupt och det står klart att fortsättning följer, vilket ju också Arkan Asaad bekräftar.
Man förstår inte riktigt hur Amàr och hans familj ska kunna förlåta och glömma. Amàr/Arkan hävdade sin rätt och vann sin frihet, men till vilket pris? Amàrs far tycks ha glömt alla sina stränga krav och genomgått en metamorfos. Gift er med vem ni vill, säger han, utbilda er till det ni vill! Allt enligt Arkan Asaad, som nu har fått faderns erkännande och till och med får sitta i dennes ubåt till fåtölj.
Vad ska man tro?