David Flygare återvänder från sina filosofistudier i Stockholm till det lilla småländska Dalen på uppmaning av vännen Lucas, som "har något på gång". Det är upptakten till en räcka händelser som börjar förhållandevis oskyldigt och sedan eskalerar till rena katastrofen.
I händelsernas centrum står ett mystiskt ödehus i skogen som ingen mer än Lucas, David och fyra av deras barndomsvänner tycks känna till.
Alla upplever en speciell stämning i och omkring huset som susar av hemlighetsfulla viskningar. Någonstans i den svarta skogen omkring huset går någon sorts osynlig gräns. Christoffer Carlsson är skicklig i sitt sätt att suggerera fram den oroande stämningen. I vissa lägen påminner han om John Ajvide Lindqvist och Johan Theorin.
Dalen beskrivs också väldigt bra; det lilla samhället där alla håller reda på varandra och där ingenting verkar hända.
David lever dubbelliv - ett i hemmet med mamma, pappa och bror och ett annat med gänget och deras aktiviteter som växlar mellan helt vanliga ungdomsförehavanden och kriminella vuxensysselsättningar.
Det dröjer inte så länge innan händelserna glider dem ur händerna. De börjar bli misstänksamma mot varandra och irritationen stiger i takt med paniken.
Det är David som ser tillbaka och berättar hela historien.
Den enögda kaninen är en riktig bladvändare.
Jag tänker läsa Christoffer Carlssons första roman, Fallet Vincent Francke, också.
Inlägg
