Spöket

Aase Berg förnekar sig aldrig. Hon känns väldigt väl igen i den senaste boken, Spöket. Olyckligt kär i djur. Hon  berättar om djur hon mött genom livet. Spöket är en älskad hund som vandrat vidare. Spöket var duktig på nätverkande och arbetade undercover. Hon visste allt om människors maktspel och förtvivlan. Aase Berg har stora kunskaper om djur och det intresset delar hon med maken  Fredrik Sjöberg som bl. a. är författare (också mycket roande) och biolog. De bor på en ö i Stockholms skärgård. Aase Berg hävdar att en aldrig kan påstå sig vara vän med ett djur eller förstå det fullt ut. En kan möjligtvis vara medgångare (Derrida: mitgehen). Flockdjur och rovdjur kan en inte lita på. Ta till exempel världens farligaste djurparksdjur späckhuggaren Tilikum som plötsligt och oprovocerat dödar sin tränare. Katten har tre ansiktsuttryck och fyra känslor och nördhumor. Katten spelar anpassning medan hunden är domesticerad. Hunden och hästen har humor men inte vargen. Katten och bläckfisken har samma mentalitet. De kan leka och interagera med människan. Hon rekommenderar filmen Bläckfisken och jag. Aase Berg bjuder också på en del personhistoria som när Fredrik och hon åker till Hornborgasjön för att se på tyskar som ser på tranor. När hon får synbortfall på ena ögat köper Fredrik en speciell liten kikare till henne så att hon kan kika på lommarna i sjön. Aase Berg älskar hästar och berättar att en inte ska se hästen i ögonen utan närma sig den i zick-zack och sedan dela andningsluft med den. Spöket roade mig avbrutet och ett och annat har jag lärt mig också. Jag ska inte säga vad jag tycker om omslaget. Det behövs inte.

Titel: Spöket

Författare: Aase Berg

Förlag: Kaunitz-Olsson

Tryckår: 2022

Antal sidor: 302

Radioföljetongen

Ojdå! Det pågår en radioföljetong som jag missat starten på! Idag del 11 av 15!
Fredrik Sjöberg läser själv sin senaste bok, Ge upp i dag - i morgon kan det vara för sent konstnärsbiografi över den de båda konstnärerna Olof Ågren (1874-1962), bondson från Jämtland och Lotte Laserstein (1898-1993),  judinna på flykt från Ostpreussen. De kom att bosätta sig i östra Småland och blev efter sin död helt bortglömda. Nu har Fredrik Sjöberg lyft fram dem och boken är  illustrerad med  deras bästa verk. Ulrika Knutson recension av Sjöbergs bok är en liten pärla i sig. Läs den HÄR

Kornknarr och nattviol

Redan på den iskalla, blåsiga perrongen började jag läsa reselektyren Ekelöf i sommarnatten - en essä av Fredrik Sjöberg som ingår i Varför håller man på? Första meningen: En gång ägde Gunnar Ekelöf en husvagn. Sedan vidtar en lyrisk skildring av den svenska sommarnatten "klar och gåtfull" med hänvisning till Gunnar Ekelöfs dikter och brev. Och inte minst en artikel i Svensk Familjetidning från 1941 som Ekelöf skrivit som ren brödtext.
"Nattviolerna står som levande ljus runtomkring..." skriver Ekelöf, "... fångad av nattviolens förföriska doftspår". Andra författare som refereras till är Henry David Thoreau, Harry Martinson, Ivar Lo - Johansson och Verner von Heidenstam. Fredrik Sjöberg antecknar sig till minnes att han måste göra en rejäl genomgång av Heidenstam.
I essäns sista meningar utvecklas detta med husvagnen. Ekelöf har ställt den i en glänta i skogen och sitter där och arbetar med sent på jorden ... "med den svenska sommarnatten bokstavligen utanför fönsterrutan..."
Så sitter jag där igen med massor av uppslag till vidare läsning, som till exempel De litterära torpens tid i Lägga patience av Gunnar Ekelöf.

Det ena drar det andra med sig

Sjöberg och Lidforss. Lidforss och Sjöberg. Båda lockar till vidare läsning.
Skönhetsdyrkare och socialdemokrat. Studier i Bengt Lidforss litteraturkritiska gärning. En doktorsavhandling av Lennart Leopold.

Flugfällan av Fredrik Sjöberg.

Det var vad jag fick med mig från biblioteket idag.
Och jag har redan förstått att jag också måste låna
Bengt Lidforss. En levnadsteckning av Nils Beyer,
Arvedelen av Inger Alfvén och
En mycket ung man av
Gustaf Hellström.
Till exempel.
Bengt Lidforss har figurerat i mycken skönlitteratur.
I Lennart Leopolds avhandling finns ett avsnitt som heter Nils Beyers syn på
Bengt Lidforss. Litteraturförteckningen i Skönhetsdyrkare och socialdemokrat förtjänar en grundlig genomgång.

En annan spännande avhandling i sammanhanget är
Övertalning och underhållning. Den svenska essäistiken 1890 -1930,
författaren och debattören Göran Häggs doktorsavhandling från. 1978.

Varför håller man på?

Redan på dymmelonsdagen föll läsplaneringen för påsken.Och det är Fredrik Sjöbergs fel
Idag fick jag nämligen
Varför håller man på? Och andra essäer av Fredrik Sjöberg från biblioteket. Och fastnade direkt i de intressanta essäerna.
Fredrik Sjöberg är biolog, författare och översättare.
Flugfällan, som kom ut 2004 inbringade ett Augustpris i fackboksklassen. Russinkungen, Flyktkonsten och Den utbrända kronofogden är några av hans andra titlar.

Att älska varmt och fullkomnas utan feghet är en mycket roande essä som handlar om professorn i botanik och författaren Bengt Lidforss (1868 -1913).
Fredrik Sjöberg har Lidforss som tröstnapp när han känner sig i behov av det. Bengt Lidforss är en lysande stilist och har en vass och ironisk penna enligt Fredrik Sjöberg. Han kom att bland mycket annat ägna sig åt batologi vilket är detsamma som studiet av Rubus, björnbär.
Docent Bengt Lidforss omgav sig med ett flertal av dåtidens kända namn, såsom Strindberg, Gustaf Hellström, Vilhelm Ekelund, Dagny Juel, som Lidforss i likhet med så många andra blev kär i.
Vi hade behövt en Bengt Lidforss idag, tycker Fredrik Sjöberg.

Jag blir absolut nyfiken på att läsa något av Bengt Lidforss. Det har jag aldrig haft lust med tidigare. (Inte ens när jag skulle tenta på det avsnitt i Svensk litteraturhistoria där Lidforss ingick...)

Jag fortsätter att botanisera bland Sjöbergs essäer.