skip to main |
skip to sidebar
1994 kom Elefanten i biblioteket. En biblioteksantologi sammanställd av
Meta Ottosson, utgiven av En bok för alla som en del i arbetet för bibliotekens bevarande. Antologin gavs ut för nära nog 20 år sedan men är dessvärre fortfarande aktuellt. Många kända författare har lämnat bidrag;
en del helt nyskrivna.
Här är Peter Curmans bidrag.
Försvara frihetsskeppen!
Stanna upp ett ögonblick utanför ett bibliotek!
Vilka hemliga världar trängs inte därinne
mellan böckernas pärmar!
Så många lidelser, så många liv
som väntar på att få mäta sig med ditt!
Kanske finns bland orden
några som kan få dig att förändra ditt liv.
Likt skepp lastade med drömmar och visioner
ligger biblioteken förtöjda vid verklighetens kaj.
I böckerna är författarna alltid hemma
ständigt beredda att dela med sig av sina liv
sina äventyr och tragedier
I böckerna väntar Anna Karenina, Odysseus, Huck Finn och
alla de andra på att få vakna till liv igen
i just ditt medvetande.
Varje gång en bok möter en läsares ögon
skrivs den på nytt.
Den skriver sig in i dig, i ditt kött och ditt blod.
En sådan glädje att kunna gå ombord och segla
vart som helst!
Ett sådant brott att förmena oss den glädjen!
För när man lägger ner ett bibliotek
borrar man inte bara fantasins skepp i sank.
Man våldför sig också på det innersta hos människan,
på hennes värdighet och integritet.
Därför: låt oss gemensamt försvara våra frihetsskepp!
Lägg gärna ner JAS - projekt, robotbeställningar och
Öresundsbroar.
Men lägg aldrig ner människan och hennes bibliotek
Fler Nobeller. Noveller av Nobelpristagare utgiven av En bok för alla innehåller noveller och kortprosa av 20 Nobelpristagare. Det är en fortsättning på Nobeller. Noveller av 25 Nobelpristagare som kom ut 2007.
Fler Nobeller är sammanställd av Gun Ekroth och Lars Rydquist.
Novellen Magikern av Grazia Deledda har översatts speciellt av Cecilia Swartz
för Fler Nobeller..
Några andra Nobelpristagare i Fler Nobeller: Tomas Tranströmer, Doris Lessing, Yasunari Kawabata, Herta Müller , Albert Camus, Knut Hamsun, Wyslawa Szymborska.
September
Än såg jag blommor, än var ej all grönska tagen,
än fanns det något över till en höstbukett,
och solen som gör långa skuggor mitt på dagen
i sen september, bredde ut sitt skimmer lätt,
och skuggan ritade på marken av de glesa
kastanjeträdens grenverk som en bild i kol.
Det var som i en gård vars ägare skall resa
från allt han haft omkring sig mot ett ovisst mål.
Hjalmar Gullberg, I en främmande stad
Jordspråk. Nyttig kalender för trädgården. Av Nils Nyberg
Månad för månad lotsas man genom trädgårdsåret; vad man bör göra och när och varför.
För varje dag finns också ett ordspråk eller en diktstrof.
23 september
Det outsagda
kan vara
som en blomma.
Japanskt ordspråk
24 september
Så vackra lönnbladen blir
när de vissnar
Japanskt ordspråk
En imponerade källförteckning och ett jordspråksregister avslutar denna lilla originella bok.
Finns fortfarande att köpa.
En spännande titel från En bok för alla. Salongsliv. Salonger och salongsvärdinnor.
I urval och med kommentarer av Daniel Hjorth.
Kända personer berättar om sina erfarenheter av olika salongsvärdinnor.
En salong kunde se ut hur som helst. Det enda som var alldeles säkert var att den leddes av en kvinna.
Här möter oss t. ex. Anna Maria Lenngren, Madame de Staël och Madame Recamier
Lady Ottoline Morrell t. h.
Många beundrade Rahel Varnhagen (1771 - 1833), Berlin. Hon beskrivs som en människomagnet med inträngande psykologisk blick. Hon kunde se till så att samtalen inte spårade ur och en av hennes förtrogna var den svenske diplomaten Carl Gustaf Brinkman.
Franz Grillparzer, Österrikes nationaldramatiker, kände all trötthet vika när han hörde Rahel Varhagen tala och han förlorade uppfattningen av tid och rum
Heinrich Heine var en annan av hennes beundrare.
Malla Montgomery Silfverstolpe (1782 - 1861) bildade sin salong av praktiska skäl.
Hon hade blivit änka och ville inte sitta och vänta på vännernas visiter så hon bjöd in.
Det fick bli fredagskvällarna för då hade Geijer tid.
Malla Silfverstolpes salong liknade Rahel Varnhagens i Berlin. De båda damerna hade kontakt och Malla Silfverstolpe besökte den tyska salongen.
En mera anspråkslös salong hade Thekla Knös ( 1815 -1880) och hennes mor. "Det lilla fågelboet" besöktes t. ex. av Geijer, Atterbom och Gunnar Wennerberg.
En av de mest excentriska salongsvärdinnorna någonsin är Lady Ottoline Morrell
(1873 - 1938) i England. Hon var nästan två meter lång och hade mörkrött hår.
Hon var lika okonventionell i sitt sätt att klä sig som i sitt sätt att leva.
Lady Ottoline upphörde aldrig att förvåna sig över att folk stirrade.
I hennes salong kunde man träffa författare som Stephen Spender, Virginia Woolf och Yates.
Det är alltid lika fascinerande att upptäcka vem som umgicks med vem, när och var.
Jag fortsätter på Ingrids inlägg om En bok för alla.
Jag rotade i hyllorna och hittade flera spännande titlar.
I labyrinternas våld. En antologi sammanställd av Inger - Siw Lindell. 1999.
Gåtfulla labyrinter skildrade av författare som t. ex. Borges, Eco och Lawrence
Durrell. Oscar Reuterswärd skriver om Labyrinten i Lund och Carol Shields om Darwins labyrint.
Britt Dahlström, Bara om böcker. Ur litteraturens värld från Anonym till Översättare. 2002
Med uppslagsord som Camus, Produktplacering, Shakespeares syster, Sigge Stark och Vita brevis.
Inlägg
