Odla i stan

Inte ens e- boksformatet kan förta upplevelsen av att Odla i stan är en bok som kan få den mest förhärdade asfaltblomma att spruta glädjetårar! Den är så vacker, optimistisk, entusiastisk; så poetisk, så pedagogisk och så heltäckande trots det ringa sidantalet. Peter Streijffert är författare och Lars Hallström fotograf. Peter Lundström, förläggaren, framhålls som bevis på att vem som helst kan bli odlare. Från att inte ha satt ett frö odlar han nu grandiost (!), avslöjar författaren. I sitt förord berättar Gunnel Carlsson bl. a. att stadsodling inte på något sätt är något nytt. Den uppkom i Tyskland på 1800 - talet och spred sig vidare till Danmark och därefter till Skåne. En behöver inte så mycket utrymme för att odla; varken ute eller inne. Och det går bra att odla året om. Den presumtive odlaren får råd om vad som ska sås om vederbörande vill ha något som kommer upp snabbt eller något som ger riklig skörd. Odling är bra för den psykiska hälsan och stärker immunförsvaret. Inomhusodling är politisk dynamit; närodlad, ekologisk; resurssnål och näringsrik. Men så vill Peter Streijffert också förändra världen med sina odlingar. Han är inte ensam om sina idéer. Det pågår mycket odlande i städerna i olika omfattning och på olika sätt. Köp så lite som möjligt, lyder en uppmaning. Gör din egen jord och gödsel och bygg dina egna odlingslådor. Idka huller - om bullerodling så blir skadeinsekterna förvirrade. Odla tätt så får ogräset inte plats. Ingela Bendt, författare, slår ett slag för häggmispeln Saskatoon. Ingela Flodin, trädgårdsjournalist och redaktör för tidskriften Koloniträdgården, intervjuas om sin odlingar. Jag tror att mitt immunförsvar mådde väl bara av att läsa och och se på bilderna i Odla i stan. Att den är en lägesrapport ifrån Stockholm behöver en ju inte bry sig om.

Titel: Odla i stan
Författare: Peter Streijffert
Foto: Lars Hallström
Förlag: Blue Publishing
Antal sidor: 209
Tryckår: 2019

Författarens trädgård

Jacke Bennett & Richard Hanson, The Writer´s garden. How gardens inspired our best loved authors. En fullkomligt ljuvlig trädgårdsbok för den som råkar vara intresserad av både trädgård och litteratur. Här presenteras kända författare och deras trädgårdar. Virginia Woolf, Jane Austen, Winston Churchill, Beatrix Potter, Roald Dahl, Agatha Christie och Charles Dickens är ju välkända. John Clare kände jag inte alls till; John Ruskin och Rupert Brooke tillhörde Bloomsbury - gruppen och jag hade inte blivit glad om författarna hade uteslutit favoriten Thomas Hardy och hans Bockhampton och Max Gate. Henry James finns med; Lurence Sterne , Robert Burns och Walter Scott. Ted Hughes at Lumb Banks är rubriken på ett kapitel. Varje avsnitt inleds med ett citat av respektive författare. I boken finns också Garden Visiting Information.
Frances Lincoln Limited 2014.

Skillnadens trädgård

2004, när Sara Bäckmo arbetade på Sveriges Television med Barnkanalen, hittade hon sitt drömhus i den lilla byn Bökebacken i Småland. Efter mycket om och men blev huset och 2500 kvadratmeter tomt hennes. Sara döpte huset till Skillnaden. Hon hade under en tid tillverkat kläder till sig själv under namnet Skillnaden af Sara. Huset var ganska omodernt, men det dög gott att bo i och det var ju hennes drömhus. Sedan mötte hon sin drömman och nu har de tre små barn. Huset har moderniserats något men den stora renoveringen får vänta tills barnen blivit större. Sara och hennes man vill inte renovera bort barnaåren. Sara anlägger en stor trädgård som sedan bara blir större. Hela året kan familjen äta sådant de odlar själva. Enligt deras beräkningar kan de halvera sina matkostnader flera månader om året och minska dem de andra månaderna. Såscheman, recept och faktarutor och mycket annat tillhandahålls  i den vackra boken Skillnadens trädgård. Ett ekologiskt trädgårdsskafferi, Roos Tegnér, 2016. Maria Fors Östberg har tagit de fina bilderna.
Sara Bäckmos blogg i Land HÄR.

På jakt efter paradiset

Dagarna blir längre. Det känns helt rätt att tänka trädgård. När gör det inte det förresten? Allra enklast är det ju att trädgårdera i sin läsfåtölj.  På jakt efter paradiset. Bland världens mest fantastiska trädgårdar av landskapsarkitekten och historikern  Penelope Hobhouse beskriver människans sökande efter det förlorade paradiset alltifrån oaserna i Mellanösterns öknar över flodkulturerna i Mesopotamien och Egypten 2000 år före Kr till moderna trädgårdar som inspirerats av vetenskapliga rön; DNA - trädgården, Svarta hålets terrass till exempel. Vatten är naturligtvis alltid = liv. De första avbildade trädgårdarna fann man i grottmålningar från 1400 - talet f. Kr. PH går igenom trädgårdar i olika länder över hela världen. Filosofin bakom trädgårdarna är viktig. I Kina och Japan uttrycker trädgårdarna vördnad för naturen snarare än ett bemästrande av den. På 1300- talet anlägger man trädgårdar för kontemplation i Japan. Därefter kommer mossträdgårdar och promenadträdgårdar. I promenadträdgården följs två principer 1/ Göm och visa fram 2/ lånat landskap. Den är komponerad av träd, buskar, sten och vatten. Människor har i alla tider har strävat efter den idealiska trädgården. Den idealiska trädgården befinner sig alltid i skärningspunkten mellan människans kontroll och den otämjda naturen. 

Beth Chatto som är pionjär när det gäller det ekologiska tänkandet presenteras i ett särskilt kapitel. Hennes trädgård i Essex är en vallfartsort för seriösa trädgårdsmästare. Albert Bonniers förlag 2007

Trädgårdskonsten historia 3000 år av Penelope Hobhouse kom ut 2004 på NoK. Den är sedan länge helt slutsåld, men finns kanske på ett eller annat antikvariatI mångt och mycket är upplägget detsamma som i På jakt efter paradiset. Det rör sig om trädgårdsodling för nöjes skull. Eftersom författaren är trädgårdsarkitekt är perspektivet estetiskt. Själv har hon en islamiskt inspirerad trädgård i Dorset i England. Hon behandlar enbart trädgårdar utomhus och hejdar sig på trappan till växthus och vinterträdgårdar. Örter ingår inte heller med undantag för de första örtagårdarna och örtkännarna eftersom de har haft betydelse för den botaniska vetenskapen. Ur innehållsförteckningen:

• Begynnelsen: Trädgårdens ursprung
• Vårt klassiska arv: Trädgårdar i antikens Grekland och Rom
• Islams trädgårdar: Himmelsk skönhet, jordens fröjd
• Vällust och fromhet: Kristenhetens medeltida trädgårdar
• Renässansens vision: En europeiska trädgårdens blomstringstid
• Växter på resande fot: Botanister, samlare och konstnärer
• Naturens revolution: Den engelska landskapsparken
• Det elektriska 1800-talet: Nyheter, uppfinningar och repriser
• Amerika: Nya horisonter för trädgårdskonsten
• Kinas trädgårdar: Tidlös tradition
• Den japanska stilen: Symbolik och återhållsamhet
• Förändringens tidevarv: Från naturalism till modernism 1870-1950
• Idag och i morgon: Värld av möjligheter

Det har alltid funnits en föreställning om den idealiska trädgården som ett paradis - en tillflykt som erbjuder vila, välbefinnande och skönhet. Människans försök att göra verklighet av detta har tagit sig många uttryck: från de äldsta kända trädgårdarna, som var bevattnade gröna oaser i öknen, till Andy Caos moderna glashav och Charles Jencks' Garden of cosmic speculation. Den legendariska landskapsarkitekten och författaren Penelope Hobhouse visar i Världens trädgårdar hur människor i alla tider har eftersträvat den idealiska trädgården. Hon följer dem i spåren genom ett urval av världens främsta anläggningar, och hennes berättelse illustreras av magnifika bilder av ledande trädgårdsfotografer. Här finner du de tidiga oaserna i Mellanösterns öknar, landskapsminiatyrerna i Kina och promenadträdgårdarna i Japan. Du kommer att upptäcka hur renässansens humanister genom att föra in begreppen balans och symmetri i den italienska trädgården skapade strukturer till ett formspråk som är gångbart än i dag, och hur det barocka överdådet i 1600-talets Frankrike hade inflytande på trädgårdskonsten i hela Europa. Vår tids trädgårdskonst representeras av inspirerade och inspirerande landskapsarkitekter som Christopher Bradley-Hole, Roberto Burle Marx, Fernando Caruncho, Beth Chatto, Arabella Lennox-Boyd, Piet Oudolf, Vladimir Sitta, James van Sweden, Jacques Wirtz och Peter Wirtz. De har lärt sig av gamla tiders stora trädgårdar men tillfogar nya idéer och material och ny teknik, hela tiden med hänsyn till miljön. Den idealiska trädgården befinner sig alltid, skriver Penelope Hobhouse, ”i skärningspunkten mellan människans kontroll och den otämjda naturen”. Världens trädgårdar är en fascinerande undersökning av hur människor på ett kreativt sätt lyckats förena tidens krav med sina visioner av idealet.

Recensionsdatum 2007-09-18

- See more at: http://www.albertbonniersforlag.se/bocker/tradgard/p/pa-jakt-efter-paradiset-bland-varldens-mest-fantastiska-tradgardar/#sthash.RxFKCf7Y.dpuf

Det har alltid funnits en föreställning om den idealiska trädgården som ett paradis - en tillflykt som erbjuder vila, välbefinnande och skönhet. Människans försök att göra verklighet av detta har tagit sig många uttryck: från de äldsta kända trädgårdarna, som var bevattnade gröna oaser i öknen, till Andy Caos moderna glashav och Charles Jencks' Garden of cosmic speculation. Den legendariska landskapsarkitekten och författaren Penelope Hobhouse visar i Världens trädgårdar hur människor i alla tider har eftersträvat den idealiska trädgården. Hon följer dem i spåren genom ett urval av världens främsta anläggningar, och hennes berättelse illustreras av magnifika bilder av ledande trädgårdsfotografer. Här finner du de tidiga oaserna i Mellanösterns öknar, landskapsminiatyrerna i Kina och promenadträdgårdarna i Japan. Du kommer att upptäcka hur renässansens humanister genom att föra in begreppen balans och symmetri i den italienska trädgården skapade strukturer till ett formspråk som är gångbart än i dag, och hur det barocka överdådet i 1600-talets Frankrike hade inflytande på trädgårdskonsten i hela Europa. Vår tids trädgårdskonst representeras av inspirerade och inspirerande landskapsarkitekter som Christopher Bradley-Hole, Roberto Burle Marx, Fernando Caruncho, Beth Chatto, Arabella Lennox-Boyd, Piet Oudolf, Vladimir Sitta, James van Sweden, Jacques Wirtz och Peter Wirtz. De har lärt sig av gamla tiders stora trädgårdar men tillfogar nya idéer och material och ny teknik, hela tiden med hänsyn till miljön. Den idealiska trädgården befinner sig alltid, skriver Penelope Hobhouse, ”i skärningspunkten mellan människans kontroll och den otämjda naturen”. Världens trädgårdar är en fascinerande undersökning av hur människor på ett kreativt sätt lyckats förena tidens krav med sina visioner av idealet.

Recensionsdatum 2007-09-18

- See more at: http://www.albertbonniersforlag.se/bocker/tradgard/p/pa-jakt-efter-paradiset-bland-varldens-mest-fantastiska-tradgardar/#sthash.RxFKCf7Y.dpuf

Smakfullt!

Smakfullt . En trädgård full av frukt, bär, nötter och kryddor av Karin Eliasson och Charlotte Gawell.
Karin Eliasson är trädgårdsmästare och konstnärlig ledare på Astrid Lindgrens Näs i Vimmerby. Hon har
också arbetat på Rosendals trädgård och skriver i Trädgårdsliv och för Odla.nu. Charlotte Gawell fotograferar främst mat, människor och trädgård. Smakfullt handlar om ekologisk odling av såväl gamla beprövade favoriter som sorter som tagits fram på senare år. Boken tar bara upp växter som återkommer från år till år och som lämpar sig för det nordiska klimatet.  Man får planeringstips, råd om beskärning och steg-för-steg - beskrivning av hur odlingen går till. Frukt- och bärväxter kan bli häckar och bersåer och skuggande klättrare i trädgårdar och rumsbildande spaljeväxter Blåbär och liljekonvaljer kan bli marktäckande matta i lundmiljö. Ett och annat recept finns med, som till exempel päronsylt med kardemumma och ingefära. 
Smakfullt är ett gediget arbete; en  högklassig produkt från Norstedts förlag.

Ett verkligt kulturarv

Mariana Rydberg är trädgårdsmästare vid prins Eugens Waldemarsudde, det vackra slottet vid Saltsjön med utsikt över Stockholms hamninlopp. Besökare har genom åren bett om en bok om trädgården med alla olika växter, buskar och träd. De otroligt vackra bilderna i boken är tagna Per Ranung under flera år och följer årstidernas växlingar. Trädgården vid prins Eugens Waldemarsudde berättar om trädgårdens tillkomst steg för steg; om byggnationen av slottet och om prins Eugens testamente till eftervärlden. Han ville att allmänheten skulle ha tillgång till Waldemarsudde med konsten  trädgården och parkerna. De vackra blomsterarrangemangen i sällskapsvåningen skall få besökarna att känna det som om någon var hemma. Marken förvärvades vid sekelskiftet 1900. Prins Eugen själv var sjuk under de första åren efter köpet, men dirigerade trädgårdsarbetet brevledes. Det första som byggdes på tomten var typiskt nog ett växthus. Träden på området var prins Eugen mycket angelägen om vilket eftervärlden också kan ha anledning att vara tacksam för. Prinsen var mycket berest och hade tagit intryck av utländska trädgårdar och han hade därför många egna idéer om trädgårdsrummet. Dessutom var han mycket kunnig vad det gällde växter. Näst konsten älskade han blomstren mest skrev han till en vän. Trädgården vid prins Eugens Waldemarsudde kan man njuta av antingen man varit på plats eller inte.

Den hemliga trädgården i ny tappning

Den hemliga trädgården av Ronny Ambjörnsson är en guldgruva av praktiska och teoretiska kunskaper om trädgårdar.  Undertiteln:  Om trädgårdar i litteratur och verklighet. Efter varje kapitel finns en trevlig litteraturlista innehållande facklitteratur, skönlitteratur och artiklar. Elegant leder Ambjörnsson sin läsare från morfars trädgård, ut i världen och bakåt i tiden till antika trädgårdar, klosterträdgårdar, kärlekens trädgårdar och trädgården som fantasi. I regel finns det en trädgård i fantasin och en annan i verkligheten.  Naturligtvis finns barnboksklassikern Den hemliga trädgården med liksom Blomsterfesten i täppan. Kate Mortons bok, Den glömda trädgården nämns och även den medeltida Romanen om rosen.
Ett kapitel heter Träd och människor; ett annat Tankens trädgårdar. Det här är en alldeles underbar bok. Jag tror att jag gör som  Hannele. Jag köper den!

Den ljuva skuggan

Hannu Sarenström, Lundens skugga.
Här växer trädgårdens vackraste blommor. Norstedts förlag. 2013.
Lundens storhetstid infaller under 3 - 4 veckor i maj. 
Hannu Sarenström är trädgårdsexpert, fotograf, författare och föredragshållare. 2012 arrangerade han trädgårdsutställningen på Sofiero.
I den här vackra boken presenterar han mängder av växer som passar för odling i skugga. Om man inte har tillgång till en hel lund kan man plantera under buskar. Han ger skötselråd och samplanteringsförslag.
Han berättar också om växter han skulle vilja ha i sin lund, men som inte passar i jordmånen på Kinnekulle där han bor. Ett sådan exempel är japansk skenkamelia.
Många av växterna har jag aldrig hört namnen på än mindre sett.
Inte visste jag att det finns en växt som heter pärlemorfjärva och som är sällsynt i handeln men finns hos fröspecialister. Lunddockan finns i vitt och violett. Haberlean har vintergröna blad och utgör ett vackert blickfång i lunden på väldränerad plats. Blek smörskål är en liten gul blomma som kompletterar vitsippan. Och så vidare.
Lundens skugga har ett överdådigt bildmaterial och är en utmärkt uppslagsbok att avnjuta antingen man har en lund eller inte.

En helårsträdgårdsbok

Litteraturkritikern och journalisten Marie - Louise Paludan ville egentligen bli botanist. Intresset för växter har hon burit med sig genom livet antingen hon bott i Danmark, Tyskland eller England. På senare år har hon haft sin trädgård i Rungsted mellan Köpenhamn och Helsingör.
Jord under naglarna och frid i själen skrev Marie - Louise Paludan 1995. 
Det är en helårsträdgårdsbok i översättning av trädgårdsskribenten Lotte Möller utgiven på AB förlag. En del artiklar har förekommit i Weekendavisen.
Varje månad får sitt kapitel av personliga betraktelser. Men hon tar inte upp köksträdgården eller krukväxter och det finns inte en bild i boken vilket gör att vissa kunskaper underlättar läsningen.
Själv säger hon att hon skrivit en hybridbok om njutning.
Svenska dagstidningar är jättebra till vintertäckningen. De är tjocka och varma till skillnad från danska tidningar som bara fladdrar omkring.
Efter trädgårdssäsongen bör man ställa till med en ordentlig rengöring av trädgårdsredskapen. Det vet alla, men få gör det.
Lotte Möller tycker att Jord under fingrarna och ro i själen är en lärd, poetisk och lättläst bok och att Marie - Louise kan påminna om de stora engelska trädgårdsförfattarna. Jag kan bara hålla med.
Författare och översättare är överens om att rhododendron måste stavas med rh och inte bara med ett r som många påstår. Namnet betyder dessutom trädet från Rhodos och då är ju saken klar...
Jord under naglarna hittade jag på Antikvariat P S Lindén

Samtal i trädgården

Samtal i trädgården hos konstnärer, scenografer, författare, musiker, landskapsarkitekter...
av Karin Berglund. Norstedts förlag 2012.
Den roligaste och en av de svåraste böckerna Karin Berglund har skrivit, säger hon. Och den har varit på gång länge.
Det intressanta i en trädgård är människan. I Samtal i trädgården har hon mött kreativa människor i trettiotvå olika trädgårdar; alla privata.

"Han sitter under äppelträdet - ett Åkerö - och skriver om Ellen Key. För hand, tänker bättre då..."
Så börjar första kapitlet som handlar om Ronny Ambjörnssons trädgård vid sommarhuset på Gotland.
För Lotte Möller i Lund är trädgården ett rum att vara osynlig i. Hon har tagit sina idéer från den danske trädgårdskonstnären och landskapsarkitekten
G N Brandt som hävdade att "en bra trädgård ska vara motsatsen till det som finns omkring den. Den ska vara ett värn mot omvärlden och motverka de rationella principer som styr samhället i övrigt..." Väldigt tilltalande idé.
Lotte Möllers trädgård är mystisk, hemlighetsfull och frodig och ligger väl undangömd mitt i staden.
Göran Greider förnekar sig aldrig. Han bor i Dala - Floda i Dalarna och vill odla de allra värsta ogräsen.
Han har till och med skrivit en dikt som heter Ogräs.

"Idén med en trädgård för enbart ogräs:

De fördrivna, de hatade och de retliga
samlade på ett ställe.

Vad ska de ta sig till - alla tistlar, maskrosor,
kirskål, åkerfräken, kattblommor, mållor, brännässlor?

En  ny värld och nya rikedomar skulle de skapa."

Att ha en trädgård handlar också om konsten att kunna lämna den. Det kunde
Eivor Bucht, professor emerita i landskapsarkitektur och Rune Bengtsson, tidigare försöksledare vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
De flyttade ifrån flera tusen kvadratmeter trädgård till ett nytt ställe med endast några kvadratmeter odlingsyta. 
Men erfarenheterna och minnena har de kvar.

Detta och mycket, mycket mera kan man läsa i Samtal i trädgården.
Tillplattad går jag ut i min egen lilla rufsiga trädgård och försöker tala förstånd med trädgårdsborrarna...

Trädgårdsroman

Hannele tipsade för någon vecka sedan om trädgårdsromanen Ödelagd. En kvinna, en man, en trädgård - en skilsmässa av Henrik Valentin.
Jag tyckte att det lät intressant. Och det var det. Jag har med stor förnöjelse läst Ödelagd.
Om jag förstår saken rätt bygger romanen till vissa delar på det självupplevda.
Mer om det kan man läsa på länkarna ovan.
Medelålders Helena Lundberg/Winberg/Lundberg/Medea är en mycket engagerad gymnasielärare, gift med Mats, mor till två söner. Hennes allt uppslukande hobby är trädgården. Plötsligt står hon inför en skilsmässa.
Trots att man ibland blir nervös för att allt ska bli alltför förutsägbart så blir det inte så. Bitvis känns skilsmässan något för idyllisk och Helena alltför kontrollerad, men det är inga långa stunder. Och någon gång exploderar Helena!

Korrekturläsningen verkar ha varit obefintlig, vilket är synd!
Våfför ska det vara på detta viset???
OBS! Den 4 juli deltar Henrik Valentin i Rosdagarna på Österlen. Läs vidare på hemsidan!

I huvudet på en trädgårdsmästare

Peter Englander kom från Värmland till Skåne och upptäckte hur mycket mer man kan odla i södra Sverige . Han skapade Apotekarns trädgård , en medelhavsträdgård i Simrishamn.

“det absolut viktigaste 
i trädgårdsarbetet är att dåsa i blåregnspergolan…”
säger Peter Englander. Han har tagit starka intryck av trädgårdarna i medelhavsområdet där man odlar mycket för att kunna äta det. Växternas färger är starka eller också är de gråbladiga.
Peter Englander lovprisar pergolan, som är viktig där solen är stark; fyra stolpar och lite armeringsjärn. Sedan sätter man blåregn och/eller vinrankor vid stolparna. Medan man väntar på att växterna ska börja slingra sig kan man ha en vassmatta som tak så länge. Det vill säga ca tre år.
Avskärmning mot grannarna ordnar man med plank, spaljéer, häckar eller murar (av lecablock till exempel). Det själsliga mikroklimatet är viktigt, anser Peter Englander, som hjälpt många att bygga sina trädgårdar.
Andra viktiga ting är terrasser (citronträdet är terrassens drottning), upphöjda odlingsbäddar och rosmarinspäckade lammstekar. Terrasser skall byggas i jämnhöjd med dörren ut.
"Man skall inte spänna lårmusklerna i onödan", lyder trädgårdsmästarens råd.
Att lyssna till Peter Englanders trädgårdserfarenheter på olika plan är en sann fröjd. Han illustrerar med förödande vackra bilder och man frestas att bränna den förmögenhet man inte har på ölandssten, vackra lerkrukor, växter, odlingsbäddar, terrasser, fontäner, o.s.v.

Under våren gjorde Peter Englander Trädgårdstoppen i TV8. Tillsammans med Doreen Månsson reste han genom Sverige och besökte olika trädgårdar från Ystad till Storuman. Det finns också en bok med samma namn.Livet i solen och Medelhavsträdgård på svenska är titlarna på Peter Englanders övriga böcker

Trädgård i läsfåtöljen

Trädgårdsböcker och kokböcker kan vara mycket inspirerande även om man inte är vare sig trädgårdsmästare eller kock.
Sanna Töringes nya bok, Trädgårdsvinter, behandlar tiden mellan höstens sprakande färger och vårvinterns vita snödroppar.
Eva Lie står för alla vackra bilder.
Sanna Töringe lämnar goda råd och anvisningar om när man ska göra vad och varför.
Hon bjuder på recept, lästips och intresserar sig också för vinterns typiska inneväxter, dörrkransar och småfåglar.
Mitt favoritkapitel heter Klädd i rött och guld. Där presenteras en symfoni av japanska lönnar, japanska olvonbuskar, körsbärsbenved, pärlrönn med vita bär och paradisäpplen.
Ett annat kapitel har den vackra titeln Stillhet och grafisk skönhet.
Fröställningar och nakna träd i vinterlandskap kan också var vackert